Kategoriarkiv: Samhällets sårbarhet

Förbered dig för höga elpriser och brownout i vinter

Brownout – tillfälliga strömavbrott

Facktermen är egentligen elavbrott och inte strömavbrott, men eftersom de flesta svenskar istället säger strömavbrott så använder vi den termen. Brownout definieras som en partiell, tillfällig minskning av den totala systemkapaciteten. Om det blir akut effektbrist i elsystemen i hela Europa i vinter skulle elbolagen som en krisåtgärd kunna stänga ner delar av elnäten en kort tid, så kallad rullande blackout. Detta kommer att leda till strömavbrott för hushållen i den berörda delen. Ju mer kontrollerat detta sker desto mindre påverkan får det för privatpersoner. Exempelvis genom att kunderna informeras en viss tid i förväg, att nedsläckningen växlar mellan olika delar efter kanske en halvtimme och att kritisk verksamhet som sjukhus exkluderas.

Planera för strömavbrott

Ett kort strömavbrott som annonserats i förväg har vanligen inte så stor påverkan på hushållen. Se till att du har ficklampor hemma, att middagen och kaffet är färdigt, att mobil/surfplatta/laptop är laddade och att eventuell känslig utrustning är avstängd. Har du någon elektrisk utrustning du måste använda och som inte drar allt för mycket el kan du investera i ett bilbatteri med laddare och en inverter. Det kostar några tusen, men är en riktigt bra investering för din krisberedskap.

Se över din ekonomi

Ha en ekonomisk buffert för att klara höga elräkningar. Det är lite sent att börja spara pengar nu när allting har ökat i pris, men de flesta svenska skulle kunna dra in ganska mycket på sin konsumtion. Gör upp en budget. Leta efter extrapriser i butiken, köp mat som är i säsong, dra ner på köttkonsumtionen. Undvik att köpa näthandla saker du inte verkligen behöver, säg upp någon av dina streamingtjänster.

Spara el

Även om vissa åtgärder har mycket större effekt än andra, så kan varje litet bidrag vara viktigt. Välj lågenergiprogram på diskmaskin och tvättmaskin och kör inte torktumlaren och torkskåp slentrianmässigt utan häng upp kläderna. Höj temperaturen i kyl och frys två grader. Sätt in maten i ugnen medan den värms upp och använd lock på kastruller. Ta kortare eller svalare duschar. Sänk temperaturen inomhus och ta istället på dig en tröja och tjocka strumpor. Stäng av golvvärmen. Släck lamporna i de rum du inte är i för tillfället. Ha inte saker på stand-by.

Använd el vid rätt tid på dygnet

De flesta med rörliga elavtal har inte timavtal där de betalar vad elen faktiskt kostar på marknaden den aktuella timmen och därför påverkas inte elräkningen av om du tvättar på kvällen eller natten. Trots det kan kan det vara bra att hålla nere din elförbrukning under vissa timmar eftersom det minskar belastningen på systemet och kan leda till att priserna inte rusar på alla elavtal och att vi slipper brownout. Varje hushåll har ganska lite påverkan men om många gör det samtidigt kan det få stor effekt. En forskningsrapport pekar på att om Europa klarar att sänka elförbrukningen med 5 % i vinter så behöver inte elpriserna bli högre än förra vintern. Vilka timmar elen är billigast varierar från dag till dag, men den brukar vara klart billigare 22-06 och som dyrast kl 7 och kl 19.

För och emot användning av munskydd

Jag har sålt skyddsutrustning i drygt sju år och jag tänkte nu (några månader för sent) komma med ett inlägg i munskyddsfrågan. Man kan tycka att frågan har diskuterats tillräckligt, men förespråkarna och motståndarna har en tendens att se allting som svart eller vitt och det finns två saker som jag inte tycker har nämnts tillräckligt och som skulle kunna nyansera debatten:

-Det finns olika typer av munskydd och de har olika skyddseffekt.

-Hur länge man har på munskyddet och hur många gånger man petar på det avgör om skyddet leder till minskad smittspridning eller istället ökad smittspridning.

Typer av munskydd

Hemgjorda munskydd av tyg. Normalt är de tillverkade av bomull, t.ex från en gammal t-shirt. WHO rekommenderar att de ska ha tre eller fyra lager. En nackdel med denna typ av mask är att de ganska snabbt blir fuktiga av utandningsluften, vilket är en bra miljö för coronavirus att överleva i. Såna munskydd ökar antagligen smittspridningen

Munskydd av bomull

Något bättre munskydd får man om man syr det av tre olika sorters textil: ljus bomull i innersta lagret, polypropylen i mellanlagret som fungerar som filter och ett yttre lager av polyester, som inte tar upp fukt.

Kommersiella filter

Tandläkarskydd

Ljusblå munskydd av (tand)läkarmodell. Finns i klasserna I, II och IIR. De laboratoriestudier som gjorts på munskydd och COVID-19 har gjort på klass IIR-skydd. Klass IIR är vätskeresistenta , vilket klass II inte är. Skydd som inte är vätskeresistenta skyddar sämre mot stänk och kan ta upp fukt från utandningsluften. Klass I har högre genomsläpplighet av partiklar än II och IIR. Denna typ av munskydd (framför allt IIR) är designade för att skydda mot droppsmitta, men skyddar inte mot luftburen smitta eftersom det läcker in luft vid kanterna. Under våren har det varit brist på denna typ av skydd i hela världen, men nu börjar tillgången bli god.

Ansiktsmask FFP2

Ansiktsmasker/andningsskydd/filtrerande halvmasker är designade för att filtrera bort saker från inandningsluften Finns i klasserna FFP1, FFP2 och FFP3, där FFP2 ungefär motsvarar amerikanska N95 och kinesiska KN95. FFP1. FFP1-filter räcker bara för att filtrera bort damm, men FFP2/N95 och FFP3 har innan coronapandemin rekommenderats för att skydda bäraren mot luftburen smitta. Finns som vikbara eller fasta och med eller utan ventil (som underlättar utandning).

Halvmask med filter

Halvmasker med filter och skyddsmasker har utbytbara filter. Det finns ett 10-tal olika filtermodeller beroende på vad man vil filtrera bort: damm, radioaktivitet, organiska lösningsmedel, sura gaser, ammoniak. De flesta av dessa kan antagligen fånga upp droppsmitta. skyddsmasker har även fördelen att de skyddar ögonen.

Hur man använder munskyddet.

Om vi förutsätter att du eller någon i din omgivning har odiagnostiserad COVID-19 och du använder munskydd så måste du utgå från att munskyddet, om du haft på det länge, är kontaminerat med coronavirus. Om du petar på det, rättar till det, drar ner det eller tar av det får du alltså virus på händerna och måste tvätta dem noga. Det gör att de tillfällen då det går att använda dem på ett säkert sätt är begränsade. Du kan inte äta, inte ha några längre samtal. Därför är användning i skolor och vid restaurangbesök antagligen kontraproduktivt, medan i kollektivtrafiken och i butiker kan de göra nytta.

Sammanfattning:

Munskydd av rätt typ kan antagligen minska smittspridning om de används på rätt sätt. Man måste till varje pris undvika att peta på dem. Det är därför inte lämpligt att bära munskydd i situationer där man måste dra upp och ner dem för att äta eller prata.

Jag hoppas att detta gav er lite mer underlag för att ta beslut om ni vill använda munskydd eller ej. För kom ihåg: Folkhälsomyndigheten förbjuder ingen att använda munskydd, utan den är upp till var och en att välja. Men om ni använder munskydd , var snälla och gör det på ett sätt som inte leder till ökad smittspridning.

/Fredrik Qvarnström

Böcker om prepping och överlevnad

För fem år sedan gjorde vi i Överlevnadsbloggen en grundlig genomgång av ”alla” (möjligen kunde vi hittat fler om självhushållning) böcker som fanns på svenska om prepping, krisberedskap och överlevnad i naturen och fick ihop en ganska lång lista, även om många av dessa redan då var slut hos förlagen. Sedan dess har det kommit ut många nya böcker på svenska marknaden, framförallt om prepping där det tidigare inte fanns någon riktig bra bok, utan bara fanns ett fåtal titlar som berörde ämnet lite grann. Dessutom har det kommit ett antal romaner av Lars Wilderäng som lär ut mycket om krisberedskap, även till den som inte gillar att läsa faktaböcker.

Överlevnadsbutiken har nu ett sortiment på närmare 50 titlar, både skönlitteratur och faktaböcker. De flesta är på svenska, men ett fåtal av böckerna är på engelska och gemensamt för alla är att de handlar om prepping, krisberedskap, överlevnad i naturen eller självhushållning.

Se Överlevnadsbutikens böcker

Ett urval av författarna:

Lars Fält är Sveriges kanske främsta expert på överlevnad i vildmarken med bl.a. ett förflutet som chef för Försvarets överlevnadsskola.

Lars Wilderäng slog igenom med bloggen Cornucopia som nu har 50 000 unika besökare per vecka. Han har sedan skrivit ett 10-tal bästsäljande thrillers varav flera tangerar temat prepping.

Herman Geijer började med att ge ABF-kurser om överlevnad i händelse av en zombieinvasion. Han har hittills givit ut tre böcker om prepping (och lite zombier). Sommarpratade i P1 2015.

Bear grylls har ett förflutet i brittiska försvarets specialstyrka SAS och har gjort ett stort antal tv-program där han överlever i extrema situationer.

Ray Mears är en brittisk överlevnads- och bushcraftexpert som gjort ett stort antal tv-program om vildmark och överlevnad

Ordlista för nybörjarpreppers

 ordlista

Om man börjar läsa om preppers och survivalister på forum och bloggar kommer man att stöta på ett antal begrepp och förkortningar som man kanske inte hört förut. Många av begreppen är på engelska eftersom prepperrörelsen har växt fram i USA och den höga förekomsten av  förkortningar beror på påverkan av militär överlevnadsteori och terminologi. Vi ska gå igenom några uttryck som kan vara bra att känna till.

Apokalypsen

Inte samma sak som Jordens undergång, men en global katastrof som innebär att en stor del av befolkningen dör, infrastrukturen kollapsar  och traditionella strukturer som länder och företag försvinner.

Bug in

En överlevnadsstrategi som går ut på att man planerar att vid en katastrofsituation stänga in sig i sin vanliga bostad, överleva på sina förråd och vänta tills världen utanför har stabiliserat sig igen.

Bug out

En överlevnadsstrategi som går ut på att man lämnar bostaden och förflyttar sig till en plats där man bedömer att det  finns bättre resurser och mindre risker.

BOB – Bug out bag

En förberedd ryggsäck eller väska som man tar med sig när man hastigt tvingas lämna hemmet. Innehåller sådant man behöver för några dagars överlevnad . Kallas även 72-timmars kit.

BOL – Bug out location (på svenska: Tillflykt)

En mer eller mindre förberedd plats där man tror att man har en större chans att klara sig när TSHTF. Det kan vara din sommarstuga, någon väns eller släktings hus eller bara en plats i en avlägsen skog som du rekognocerat noga.

BOV – Bug out vehicle

Det fordon man planerar att använda för att ta sig till sin BOL. Det kan var nån extra robust och terränggånde bil, lastbil eller bandvagn, men det skulle också kunna vara en vanlig bil, motorcykel, cykel, båt eller kanot.

EDC – Everyday carry

Sådant man bär med sig i byxfickorna, i jackfickorna, i bältet och som man kan ha nytta av i en katastrofsituation. Kan vara allt från fickknivar och första förband till kondomer och karameller.

GHB – Get home bag

En väska som du alltid har med dig och som innehåller utrustning som underlättar för dig att ta dig hem  (från t.ex jobbet), om något skulle hända som rubbar dina ordinare färdplaner.

OpSec – Operational security

Säkerhetsarrangemang som innebär att hålla en låg profil i sitt preppande och inte skylta med att ”här finns det mat och utrustning att plundra i en katastofsituation”.

Postapokalyps

Tiden efter Apokalypsen, där de överlevande människorna på jorden får försöka bygga en ny civilisation utifrån de resurser som finns tillgängliga.

Prepper

Person som tagit sin oro för katastrofer ett steg extra och har gjort katastrofförberedelser  till en livsstil. Används ofta som synonym till Survivalist men vissa menar att det finns en skillnad och att en prepper snarare förbereder sig för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt efter SHTF.

Rotera

Använda sina förråd innan bäst före-datumet passeras. Man använder den äldsta burken och fyller på med en ny.

Sheeple – En hybrid av sheep och people (på svenska: Fårket)

Allmänheten, som är okritiska, omedvetna och oförberedda på kriser och är SD. En grupp som kommer att drabbas hårt i händelse av TEOTWAWKI.

SHTF – Shit hits the fan eller TSHTF eller WTSHTF (på svenska: När det börjar osa bränt)

Katastrofsituation som t.ex. kraftigt oväder, naturkatastrof, terroristdåd, miljöolycka och som får följdeffekter. En serie av SHTF skulle kunna leda till TEOTWAWKI.

Survivalist

Person som är förberedd på att klara sig på egen hand i varje situation. Används ofta som synonym till Prepper men vissa menar att det finns en skillnad och att en survivalist är mer fokuserad på att klara sig själv till varje pris. Att leva under primitiva förhållanden och t.ex. jaga sin egen mat och de kanske även ser fram emot TEOTWAWKI att få användning för sina kunskaper.

SD – System dependent (på svenska: Systemberoende)

En icke-prepper, dvs person som förlitar sig på och är beroende av samhället för att överleva. Har inte något att äta om affären håller stängt och saknar ljus och värme om elen försvinner.

TEOTWAWKI – The end of the world as we know it (på svenska: SPVSVKDI – Slutet på världen som vi känner den idag)

Det stora sammanbrottet då infrastruktur bryter samman och samhället inte längre har resurser för att bistå medborgare med hjälp. Mer lokal än Apokalypsen och kanske begränsad till ett enda land. Händer regelbundet i världen redan idag till följd av exempelvis ekonomisk kris, krig eller naturkatastrofer.

VMA – viktigt meddelande till allmänheten

Varningssignal via strategiskt utplacerade högtalare i tätorter och via radio, tv och sms.Kan varna för flyganfall, kemikalieutsläpp, stor brand eller liknande. Testas var tredje månad.

WROL – Without rule of law

När lag och ordning brutit samman och anarki råder – tillfälligt eller mer permanent

Om jag inte är hemma när katastrofen kommer?

Det spelar ingen roll hur välpreppad din bostad är om du inte är hemma och inte lyckas ta dig hem när någonting allvarligt inträffar. Det kan vara oväder, strömavbrott, en terroristaattack  eller en trafikolycka som kommer emellan. Något som gör att du måste ändra färdväg och/eller färdmedel.

Vi ska därför introducera begreppen Everyday carry och Get home-bag. Vi ska även prata om resor och vad som är bra att ha i sin bil om man har den med sig.

Klädsel

Det första att fundera på är klädseln du har när du tar dig till och från hemmet. Du kanske är på fest eller har ett jobb där du förväntas ha snygga kläder och obekväma skor. Den dag du behöver promenera en mil för att ta dig hem kommer du ångra att du inte tog med bra skor och varma kläder.

EDC guy

EDC

Everyday carry eller EDC är saker som du alltid har med dig och som du kan använda dig av i en nödsituation. Du kan ha saker i byxfickorna, i jackfickorna, i bältet. Du kanske har en handväska, magväska eller axelväska som du ALLTID har med dig. Sakerna ska vara så små och lätta att du inte behöver tveka att ha dem med dig. De ska tåla att ligga i botten av en väska lång tid och bör inte ha begränsad hållbarhet. Exakt vad du bör ha med dig beror på vädret, vem du är, var du är och hur mycket plats du har. Men alla saker på denna lista är sådant som du kan få användning för till vardags, även om du inte hamnar i en katatrofsituation:

Multiverktyg eller fickkniv, t.ex.  Leatherman eller Victorinox
Tändare/tändstickor
Plåster
Våtservetter
Pappersnäsdukar
Kontanter
Nycklar
Karameller eller liknande med lång hållbarhet
Liten ficklampa
Mobiltelefon (antagligen den viktigaste EDCn hos icke-preppers)
Papper & penna
Plastpåse, t.ex. hundbajspåsar

En del preppers/survivalister gillar att ha med en överlevnadsask i plåt i fickan med bl.a. kompass, visselpipa, fiskekit, ståltråd till att göra fällor och eldstål. Är du ute och fiskar, vandrar, jagar eller något annat som innebär minsta risk för att du går vilse i vildmarken kan det vara en bra idé. Men om du åker kollektivtrafik till jobbet inom en storstad är det kanske lite overkill att ha med dig det varje dag.

Get home-bag

En vidareutveckling av everyday carry är en get home-bag. En ryggsäck eller axelväska som är tillräckligt liten och lätt för att du ska ta med den utan att tveka. Men ändå tillräckligt stor för att den ska rymma det du behöver. Om EDC är saker som du alltid har på en armlängds avstånd, utom möjligen i duschen och i sängen, är en get-home-bag snarare något du har liggande i den byggnad du befinner dig i eller åtminstone någonstans i närheten dit du mycket snabbt och enkelt kan ta dig. Att ha väskan i bilen som står precis utanför huset du jobbar i är antagligen okej. Men om du lämnar väskan i bilen som står på en infartsparkering och tar bussen  sista biten till jobbet så har du ingen nytta av din get home bag om bussen plötsligt inte går när du ska hem. Bra saker att ha i sin get home-bag.

Vattenflaska
Chokladbit
Engångs regnponcho
Powerbank med laddsladd till mobilen
Bok eller tidning att läsa
1:a-förband
Värktabletter
Nål & tråd
Värmeljus
Batteriradio
Nödfilt
Silvertejp
Snöre
Säkerhetsnål
Näsduk

Resor

När du är ute och reser är det extra viktigt att vara förberedd och kunna improvisera eftersom konsekvenserna när något händer kan bli mycket värre. Säkerhetsregler för flyg, och i vissa länder tåg, gör att du riskerar att bli av med fickkniv eller vattenflaska i handbagaget. Packa ned såna verktyg i det incheckade bagaget och köp en ny flaska när du landar. Framme på resmålet är det ofta bra att ha med en dagväska med ungefär samma innehåll som en get home-bag. Beroende på resmål bör du även se till att du har:

Kopia på pass, id och försäkringspapper
Adress och telefonnummer till hotellet
Andra viktiga telefonnummer
Kreditkort i reserv
Karta
Reseparlör
Magsjuketabletter
Vätskeersättningstabletter
Vattenreningstabletter/vattenfilter

Tänk också på att risken för ficktjuvar ofta är större på turistorter än du är van vid hemma. Förvara därför hellre viktiga saker i innerfickor med dragkedja snarare än i väskan eller plånboken. Skaffa gärna en reseplånbok med bara kontanter och ett kreditkort i, så slipper du bli av med din vanliga plånbok som är full av viktiga saker.

Utrustning i bilen

Om du har bilen med dig, vare sig det är till jobbet eller när du är på semester har du fantastiska möjligheter at få med dig utrustning. Även i en liten bil har du mycket större utrymme än i en väska och utrustningens vikt blir helt ointressant.

Förutom självklar utrustning som varningstriangel, reservhjul, domkraft och fälgkors kan det vara bra att alltid ha med :
Reflexväst
Regnrock
Bogserlina
Startkablar
Extra säkringar
Påse med grus (att lägga under hjulen när det är isigt)
Isskrapa och borste
Handskar
Trasor
Silvertejp
Spade
Multiverktyg
Glashammare med bältesskärare
1:a hjälpen-kit
Brandsläckare
Ficklampa
Pannlampa
Flaska med dricksvatten (håller sig drickbart många månader i bagageutrymmet)
Kakor eller choklad
Powerbank med laddsladd till mobilen
Filtar
Tändare/tändstickor
Värmeljus

Nästa vecka presenterar vi en ordlista med vanliga preppertermer och detta blir antagligen sista delen i serien Prepping för nybörjare.

Vad gör du om du måste fly från din bostad?

En klassisk diskussion bland preppers är bug-in (barrikadera sig hemma) eller bug-out (lämna hemmet och ta sig någon annanstans) i en krissituation. I de senaste avsnitten har vi gått igenom vad du behöver ha hemma för att kunna stanna där i en vecka eller mer. Nu ska prata om scenarier där du hastigt behöver lämna hemmet och vad du kan göra för att förbereda dig för det.

Brand

Om det börjar brinna hemma har ni max ett par minuter på er att få ut alla familjemedlemmar och husdjur. Ni kommer inte ha tid att rusa runt och leta efter värdesaker och fotografier, utan i bästa fall hinner ni få med er ytterkläder och en väska som står beredd i hallen.
För att vara mer förberedda kan ni ha en färdigpackad väska lätt åtkomlig med
en omgång underkläder
varma kläder
necessär med t.ex. tandborstar, deo, extra glasögon, linsvätska, etc
kontanter
kopior på viktiga papper.
viktiga telefonnummer
kakor eller choklad
en vattenflaska

Försök se till att plånböcker och mobiltelefoner är lätt tillgängliga. Det är jobbigt att behöva ersätta allt som finns i dem.
Ordna brandövning någon gång per år med familjen.
Lagra kopior av digitala foton och inscannade versioner av pass, id-handlingar, försäkringspapper, betyg i någon typ av molntjänst

Naturkatastrof

I Sverige behöver vi inte oroa oss för jordbävningar och vulkanutbrott. Men exempelvis en skogsbrand eller en kraftig översvämning kan innebära att du måste lämna din bostad. Precis som vid en husbrand kan du inte räkna med att dina tillhörigheter ska finnas kvar oskadda när du kan återvända till huset. Skillnaden är att vid denna typ av evakuering har du lite längre tid på dig att samla ihop dina saker. Du behöver ungefär samma saker som i brandväskan ovan, men ta med sovsäck, flera omgångar kläder och mer mat som t.ex kakor eller frukt. Ni kommer att bli inkvarterade i en skola eller gymnastiksal, så du behöver inte förbereda dig för att sova under ett vindskydd i skogen.

TEOTWAWKI

(The End Of The World As We Know It) Inte detsamma som Apokalypsen, men tillräckligt svår situation för att du inte ska kunna förvänta dig med att samhället tar hand om dig. Kan bero på exempelvis krig, terrorattack, pandemi, ekonomisk kris, miljökatastrof. I vissa av dessa situationer kan det vara en idé att frivilligt lämna din bostad i tätorten och söka dig något mer glesbefolkat område under längre tid. Men tro inte att du klarar att bosätta dig i skogen och leva av fisk, växter och smådjur. Såna förhållanden blir väldigt tuffa efter ett par dygn om du inte har stor erfarenhet av liknande situationer. Vad du istället ska sikta på är att ta dig till ett bestämt hus i glesbygden. Det kan vara din sommarstuga, någon släktings eller väns hus. Huset måste vara förberett med ett lager av mat och annan utrustning, inklusive utrustning för att skaffa dricksvatten. Det får gärna finnas egna odlingar så man kan vara självförsörjande på rotfrukter/grönsaker/ frukt/bär. Transporten dit är sedan något som kräver ordentlig planering. Du kan inte räkna med gemensamma transportmedel som tåg och buss. I en bil kan du få med dig väldigt mycket mat och utrustning men det finns risk att vägarna är blockerade eller åtminstone igenkorkade av trafik. Räkna inte med att du kan stanna och tanka på bensinstationer längs vägen. Motorcykel kan ta dig långa sträckor med lite bränsle och kan lättare ta sig förbi blockerade vägar, men rymmer inte så mycket packning. En cykel kräver inget bränsle men klarar inte många kilo packning och är opraktiskt om du ska färdas mer än ett tiotal mil. Samma sak om du planerar att gå till fots. Båt kan vara ett intressant alternativ om du har lätt att ta dig till båtplatsen.

Vad händer vid ett längre strömavbrott?

Strömavbrott är någorlunda vanligt i Sverige. På många håll har man nu nedgrävda ledningar istället för luftledningar, vilket gör nätet mindre känsligt för snöfall eller hård vind. Men fortfarande kan strömavbrott uppstå genom åska, brand, materialfel eller mänskliga faktorn. Enligt lag får strömavbrott i Sverige inte vara längre än 24 timmar. Det betyder dock inte automatiskt att du aldrig kommer att vara strömlös i mer än 24 timmar, vid t.ex. en stor brand på fel ställe är det inte omöjligt att det tar mer än 24 timmar att reparera. Och bor du i glesbygden kommer du troligen inte ha högst prioritet om det skulle bli strömlöst på många ställen samtidigt. 2008 (innan den nya lagen trädde i kraft, men ändå ett år utan extremväder) drabbades 26 000 elkunder av strömavbrott som varade längre än 24 timmar.

Ett strömavbrott i sig kommer alltså inte leda till SHTF, men kan vara nog så jobbigt för enskilda personer. För dig kan det få följande påverkan:

Det blir mörkt. I december är solen uppe drygt 7 timmar per dag i Malmö; 5,5 timmar i Sundsvall och knappt 4 timmar i Luleå.

Elektriska element fungerar förstås inte utan ström, men även cirkulationspumpar, bergvärmepumpar och luftvärmepumpar slutar fungera vid ett strömavbrott. Det kan alltså bli ordentligt kallt hemma vintertid.

Kylskåpet håller kylan i ca 4 timmar om man inte öppnar det. Frysen i upp till 48 timmar om den är full. Därefter kommer maten att börja förstöras.

Har du en kamin, vedspis, gasol/sprit/fotogenkök eller en grill så kan du laga mat och värma vatten, annars får du äta kall mat.

Har du egen brunn så behöver pumpen ström, om du inte råkar ha en grund brunn med handpump. Kommunalt vatten kan fungera i några timmar eftersom det är självtryck i ledningarna.

Har du fast telefon via kopparledning så fungerar den även utan ström, IP-telefoni fungerar däremot inte vid strömavbrott. Efter ett par timmar tar batterierna i mobilnätets basstationer slut, vilket leder till att det inte går att ringa med mobiltelefoner.

Butiker som inte har reservaggregat kan stänga pga av att belysning, larmsystem och kassaapparater inte fungerar. I den mån de har öppet kan du bara betala kontant. Uttagsutomater fungerar inte.

Spårbunden trafik stannar. Trafiksignaler och gatubelysning slutar fungera. Pumparna vid bensinstationerna går inte att använda.

I kommande delar ska vi titta på vad du behöver ha hemma för att klara ett längre strömavbrott.

Recension av Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen

zombieöverlevnad - din guide till apokalypsen

 

Herman Geijer har gjort sig ett namn som zombieexpert genom bloggen NejTackZombies och ABF-kurser om zombieöverlevnad. Nu har har samlat sina kunskaper i boken Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen. Denna bok handlar långt ifrån bara om zombier utan är antagligen den bästa boken om prepping som givits ut på svenska (låt vara att konkurrensen är ganska blygsam).

Boken berättar förstås om zombien som populärkulturellt fenomen, zombiers egenskaper och vad som kan hända vid ett zombieutbrott, med referenser till böcker TV-serier och filmer. Men egentligen används zombierna som en metafor för alla möjliga , mer sannolika katastrof- och apokalypsscenarier.

Herman Geijer går igenom människans grundläggande behov, vilka varor man behöver lägga upp lager av, utrustning, frågan om bug-in eller bug-out, överlevnad i vildmarken, och självhushållning. Men också ämnen som ofta förbises av (amerikanska) preppers, som att skapa bra relation till sina grannar, att komma i fysisk form samt psykologi och gruppdynamik i katastrofsituationer

Boken ger en översiktlig bild av av i stort sett alla ämnen man behöver fundera över som prepper. Den har en viss akademiska touch , med en stor mängd noter, men är samtidigt mycket lättläst med ett stort antal pedagogiska teckningar av Jimmy Wallin. Ska man hitta något att anmärka på är det möjligen att boken är för översiktlig och man behöver bärförleta mer information på många andra ställen ifall man vill fördjupa sig i något av temana. Detta är nog helt avsiktligt av författaren för att undvika att boken blir för tjock och tungläst och därigenom skrämma bort potentiella läsare.

Jag rekommenderar boken för alla som är intresserade av prepping, utom möjligen de som är allergiska mot allt som har med zombier att göra och de som till varje pris vill att författare ska använda uttrycket ”han/hon” istället för ”hen”.

Black Friday

(2014-11-28)

Black friday är ett amerikanskt uttryck som betecknar dagen efter tacksägelsedagen, det vill säga sista fredagen i november. Det är traditionellt första dagen på julhandeln och många butiker i USA har specialrabatter denna dag. Begreppet började dyka upp även i Sverige 2013.
I Överlevnadsbloggen idag ska vi istället tala om black i betydelsen strömlös.

Statistik om elavbrott

Några siffror från Energimarknadsinspektionen (från 2010):
Av Sveriges ca 5 miljoner elkunder drabbades nästan hälften av minst ett oplanerat strömavbrott.
5% av kunderna drabbades av 6 eller fler avbrott. Genomsnittlig tid för oplanerade avbrott var 1,5 timme, men 6% av kunderna drabbades 6 timmar eller mer. Landsbygdskunder hade fem gånger så många avbrott som stadskunderna, och trettio gånger så långa avbrott som stadskunderna. Områden i Sverige med flest elavbrott år 2010 var: Härjedalen, delar av Jämtland, Lappland, Västerbotten och Norrbotten samt Gotland. Eftersom strömavbrott vanligen beror på nedfallna träd och grenar, stora mängder snö eller överbelastning på grund av sträng kyla så borde strömavbrott vara vanligast under senhösten och vintern, men jag har inte kunnat hitta nån statistik över det.
Sedan år 2011 får enligt lag inga strömavbrott vara längre än 24 timmar. Dock gäller undantag om avbrottet ligger utanför nätföretagets så kallade kontrollansvar. Alltså händelser som ligger utom ramen för det företaget ansvarar för och kan kontrollera.

Vad händer vid ett längre strömavbrott?

Efter ett par timmar tar batterierna i mobilnätets basstationer, vilket leder till att det inte går att ringa med mobiltelefoner. IP-telefoni fungerar inte vid strömavbrott.
Elelement fungerar förstås inte utan ström, men även cirkulationspumpar, bergvärmepumpar och luftvärmepumpar slutar fungera vid ett strömavbrott.
Har du egen brunn så behöver pumpen ström om du inte råkar ha en så grund brunn att du kan handpumpa upp vattnet. Kommunalt vatten kan fungera i några timmar eftersom det är självtryck i ledningarna.
Har du en kamin, vedspis, gasol/sprit/fotogenkök eller en grill så kan du laga mat och värma vatten, annars får du äta kall mat.
Kylskåpet håller kylan i ca 4 timmar om man inte öppnar det. Frysen i upp till 48 timmar om den är full.
Det blir mörkt. I december är solen uppe drygt 7 timmar per dag i Malmö; 5,5 timmar i Sundsvall och knappt 4 timmar i Luleå.
Spårbunden trafik stannar. Trafiksignaler och gatubelysning slutar fungera. Pumparna vid bensinstationerna går inte att använda.
Butiker som inte har reservaggregat kan stänga pga av att belysning, larmsystem och kassaapparater inte fungerar. I den mån de har öppet kan du bara betala kontant. Uttagsutomaterna fungerar inte.

Böcker om överlevnad och prepping på svenska

(2014-06-15)

Engelskspråkiga böcker på temat överlevnad finns det i mängder. Men utbudet av böcker översatta till svenska eller skrivna av svenskar är inte alls dåligt – så stort att det är värt att sätta ihop nedanstående översikt. Flera av dessa finns att köpa i Överlevnadsbutiken, men väldigt många är också slut hos förlaget. Ifall det blir nya upplagor eller ej beror på efterfrågan, så hör av er till förlagen och tjata. Annars går de ofta att hitta på bibliotek eller bokbörsen.

Böcker om överlevnad i vildmarken

Överlevnadshandboken. John ”Lofty” Wiseman, Bonnier fakta 2014.
Bibeln för överlevnadskunskaper även om många av tipsen är inte anpassade för svenska natur. Slut hos förlaget, men en ny upplaga kommer i mars 2015.

Uteliv med överlevnadskunskap. Lars Fält. Vildmarksbiblioteket 2014.
Ny bok (våren 2014), som nästan bara fokuserar på överlevnad. Pedagogisk och med färgbilder lär den ut det mesta du behöver veta om överlevnadskunskap, som kroppens behov, utrustning, bivackering, eld, vatten, föda i naturen och bushcraft.  Gott om färgfoton- och teckningar.

Handbok överlevnad Armén. Lars Fält, Stefan Källman, Almqvist & Wiksell Tryckeri, 1988. Slut hos förlaget, men det kan gå att hitta en pdf-version på nätet.
Bra bok som tar upp mycket om kroppens behov och begränsningar, utrustning, vatten, föda , orientering och bivackering. Pedagogisk med kontrollfrågor och färgteckningar.

Överleva på naturens villkor. Lars Fält, Stefan Källman, Harry Sepp. ICA bokförlag 1986. Slut hos förlaget.

Överleva på naturens villkor. Stefan Källman, Harry Sepp. ICA bokförlag 2001. Slut hos förlaget
Ny och ganska omarbetad upplaga av föregående bok, denna gång utan Lars Fält som medförfattare. Mycket bra bok om överlevnad året runt. Behandlar ämnen som verktyg, kläder, utrustning (inkl. nödask), eld, ätliga växter, v atten och näringsbehov, historiska exempel på överlevnad.  Gott om foton och teckningar, både svartvita och i färg.

Överlevnadsguiden – Allt du behöver veta för att klara dig i naturenRob Beattie. Ordalaget Bokförlag 2006. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna

Handbok i överlevnad. Chris Grönlund. NordJem 1988.
Jag har inte läst denna

Vildmarksböcker som innehåller tips om överlevnad

Vinterfärden. Lars Fält. Wahlström & Widstrand 2001. Slut hos förlaget.
Äldre version av boken som nu heter ”Uteliv på vintern”.

Uteliv på vintern. Lars Fält. Vildmarksbiblioteket 2010.
Behandlar viktiga områden som utrustning (främst kläder ochskidor/snöskor/pulkor), sjukvård, vatten- och energibehov, planering, orientering och bivackering. Gott om färgfoton- och teckningar.

Friluftsboken: praktiska tips och goda råd om vandring, kanoting, orientering, lägerliv och utrustning. Lars Fält. Wahlström & Widstrand 2007. Slut hos förlaget.
Äldre version av boken som nu heter ”Uteliv på sommaren”.

Uteliv på sommaren. Lars Fält. Vildmarksbiblioteket 2013.
Behandlar alla delar av utrustningen, orientering, vatten- och energibehov, fiske, ätliga växter, kanotpaddling, lägerplats, göra eld, knopar och lite bushcraft. Kort kapitel om överlevnadskunskap ur ett teoretiskt perspektiv. Gott om färgfoton- och teckningar.

Skogsliv. Lars Fält & Bo Wesslien. Vildmarksbiblioteket 2010.
Handlar mer om saker som är kul attkänna till i naturenän sånt som är livsnödvändigt. Men den nämner lite om t.ex. kläder, utrustning, göra upp eld, sömnbehov, sjukvård. Färgfoton.

Uteliv. Med överlevnadsteknik. Lars Fält. Wahlström & Widstrand 1998. Slut hos förlaget.
Mycket bra bok som förutom överlevnadskunskaper ger allmänna tips om kläder och utrustning för svenska vildmarken. Stora delar av texten återfinns i de nyare böckerna Skogsliv, Uteliv på sommaren, Uteliv på vintern och Uteliv med överlevnadskunskap.

Stora vildmarksboken. Lars Monsen. Bokförlaget Forum 2006. Slut hos förlaget.
Innehåller ett kapitel om överlevnad i extrema situationer med exempel på verkliga händelser. I övrigt bra information med foton och teckningar om t.ex. eld, lägerplats, näringsbehov och kläder. Kapitel om jakt och fiske, men ingenting om ätliga växter. Författaren beskriver också sina tester av utrustning från olika märken. Det kan verka som produktplaceringar, men han tvekar inte att såga de produkter som inte håller måttet. Gott om färgfoton.

Vildmarksboken. Lars Monsen. ICA Bokförlag 2000. Innehåller ingenting om överlevnad, men många andra bra tips för den som befinner sig i vildmarken. Många foton, några teckningar.

Utfärd. Göran Olsson. Argasso 2011. Allmänt om utfärder i berg eller vildmark. Omotiverat mycket om klättring, men i övrigt många bra fakta om t.ex. utrustning , orientering, skydd & värme, väder, första hjälpen och vatten- & energibehov. Mycket pedagogiskt med tvåfärgsteckningar.

Första hjälpen i vildmarken. Stefan Källman, Jan Jäger. ICA bokförlag 2010. Förutom ren första hjälpen-kunskap så behandlar boken utrustning (t.ex. nödasken), kläder, väder, mat och dryck, risker, hygien och vissa medicinalväxter. Dessutom hur man improviserar t.ex. bårar och spjälor.

Böcker om ätliga växter i naturen

Kan man äta sånt? Inger Ingmanson. Prisma 2007. Slut hos förlaget.
Förteckning över svenska ätliga växter. Bra beskrivning av varje växt, men nästan inga bilder. De bilder som finns är svartvita.

Vilda växter som mat och medicin. Stefan Källman.  ICA bokförlag 1997. Slut hos förlaget.
Mycket fullständig förteckning över svenska ätliga växter med färgfoto, beskrivning och näringsanalys för varje växt.

Vanliga vilda växter till mat, krydda, hälso- och kroppsvård. Pelle Holmberg. Prisma 2007. Slut hos förlaget.
Mycket fullständig beskrivning av alla ätliga svenska växter. Färgfoto och beskrivning av varje  växt inklusive näringsinnehåll.

Nyttans växter. Kerstin Ljungqvist. Calluna 2011.
Tjock uppslagsbok över alla svenska nyttoväxter med en uppslagsdel indelad per användningsområde. För omfattande för att vara till nytta i kortsiktigt överlevnadsperspektev, men en guldgruva för den som som siktar på långsiktig självhushållning. Måste kompletteras med en flora, eftersom de flesta växter saknar bild och beskrivning.

Naturen som skafferi. Hans Blekastad. Wahlström & Widstrand 1988. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna.

Överlevnadsböcker för en yngre publik

91:an Handbok i överlevnad. Björn Ihrstedt. Egmont kärnan 2011.
Överlevnadshandbok i serieformat. Inte så heltäckande, men  rolig och mycket lättläst.

Smarta överlevnadsboken. Semic 2009.
Riktad till barn med tips om t.ex. hur man klarar en tromb, en tigerattack eller zombies. Svartvita teckningar.

Första överlevnadsboken. Stefan Källman, Jan Jäger. ICA bokförlag 2004. Slut hos förlaget.
Täcker in alla aspekter av överlevnad i vildmarken, men ur ett barnperspektiv. Pedagogisk med massor av färgteckningar.

Lilla överlevnadsboken. Jo van de Vijver. Bonnier Carlsen 1995. Slut hos förlaget.
Allmänt om friluftsliv och tips på vad man gör om man t.ex. går vilse. Pedagogisk med med bra 2-färgsteckningar. Baserad på holländska förhållanden, men relevant åtminstone för södra Sverige.

Lilla äventyrsboken – ut i skogen. Magnus Bolle. Pedagogisk Information 2006. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna

Överlevnadsboken. Thomas Eriksson. Rabén & Sjögren 2005. Slut hos förlaget.
Tips för situationer som hur man gör upp eld, klarar en snöstrom, tar sig upp ur en vak eller överlever nilkrokodiler. Pedagogisk med färgteckningar.

Första vildmarksboken.  Berndt Sundsten. ICA bokförlag 1999.
Handlar mest om hur det är att vara ute i skogen om vad man kan se och höra, men lite grann om överlevnad. Vackra fyrfärgsteckningar.

Världens farligaste faror. Anna Claybourne. Rabén & Sjögren 2009. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna

Böcker om prepping och samhällets sårbarhet

Varning! Om du inte läser denna bok kommer du aldrig att överleva. Neil Strauss. Lind & co förlag 2010.
Lättläst och underhållande skönlitterär (men verklighetsbaserad) historia. Bra inkörsport till preppertänkande.

Kollaps. David Jonstad. Ordfront förlag 2012.
Beskriver hur sårbart vårt komplexa samhälle är och drar paralleller till tidigare civilisationer som gått under. Innehåller några sidor om hur man förbereder sig  för hårdare tider: generella tips om ökad självhushållning, mental och ekonomisk beredskap, men få praktiska exempel.

Sverige är oslagbart: [om säkerhet, sårbarhet och överlevnad]. Håkan Wall. Utbildningsradion 1989. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna.

Böcker om hur man klarar livshotande situationer

I värsta fall. Katastroffrågor och överlevnadssvar.Joshua Piven, David Borgenicht. ICA bokförlag 2008.
En salig blandning av fakta om olika farliga saker. Tips på hur man klarar livshotande situationer och kontrollfrågor där man kan testa sig själv. Rörigare och mindre pedagogisk än författarnas andra böcker.

I värsta fall. Överlevnadshandbok för extrema situationer. Joshua Piven, David Borgenicht. ICA bokförlag 2008. Slut hos förlaget.
Tips hur man klarar sig i en mängd extrema situationer. T.ex. sjunkande bil, skenande tåg, vilda djur, naturkatastrofer, olyckor och att vara vilse i skogen. Mycket underhållande och pedagogisk.

I värsta fall. En överlevnadshandbok för resor. Joshua Piven, David Borgenicht. Damm förlag 2003. Slut hos förlaget.
En blandning av tips för alla möjliga situationer – hur du överlever en flygkrasch, möten med dödliga djur eller kvicksand.

I värsta fall. En överlevnadshandbok för vardagen. Joshua Piven, David Borgenicht. ICA bokförlag 2008.
Hundratals tips för jobbiga situationer – både såna som är livshotande och såna som mest är irriterande.

Råd. Lennart Wallin. Larsons förlag 2000. Om hur man förebygger eller hanterar olika krissituationer från trafikolyckor till att vara vilse i skogen. Uppställt i alfabetisk ordning.

Överlevnad till sjöss

Handbok för överlevnad till sjöss. Stefan Nilsson. SSTC AB 2010. Oumbärlig för alla som ska ut på längre båtturer. Behandlar på ett pedagogisk sätt och med många foton alla delar av överlevnad till sjöss och hur man förbereder sig före färd.

Första hjälpen ombord. Sandra Roberts, Bokförlaget Sjöbris 2012. Allmänt om första hjälpen med bara ett kapitel om sjörelaterade skador/sjukvård. Mycket pedagogisk med en del färgfoton.

Första hjälpen ombord. Dan Edman, Rune Larson, Ingegerd Snöberg. Jure Förlag 2009. Mer teoretisk än boken ovan med samma namn. Liknar en skolbok, vilket den i princip är. Ganska pedagogisk. Några färgteckningar och färgfoton.

Har jag missat någon bok? Tipsa gärna om den. Vad som kanske borde finnas med är böcker om självhushållning och konservering av mat. Jag lovar att komma med en uppdatering av denna lista när jag fått tag på de böcker jag ännu inte läst.