Morakniv började tillverka sina numera världsberömda knivar redan 1898 (även om företaget räknar 1891 som ursprungsåret). Under många år var knivarna kända för sina handtag av rödmålat trä och slidor av cellulosabaserad vulcanfiber, men nu finns en mängd modeller som har andra färger och andra material i handtag och slida.
Även om morakniv har kvar klassiska modeller med handtag av obehandlad eller rödlackerad björk, så är många av de moderna modellerna utrustade med ergonomiska plastskaft med friktionsgrepp.
Knivbladets material
Moraknivarnas blad gör av olika sorters stål : Kolstål. Knivblad av kolstål är inte lika blanka som blad av rostfritt stål. De är lätta att slipa men rostar om man inte håller dem rena och torra.
Rostfritt stål. Morakniv använder rostfritt stål 12C27 eller 14C28N från den svenska tillverkaren Sandvik, som kan slipas superskarpt och inte rostar i första taget. Rostfritt stål håller skärpan längre, men är lite svårare att slipa om än kolstål. Är också lite mjukare än kolstål och laminerat stål
Laminerat kolstål är speciellt utvecklat för Morakniv. Det kombinerar egenskaper från rostfritt stål och kolstål och ger hög skärpa som håller länge. Bladet går att böja något, vilket passar bra i slöjdknivar.
Bladets form
Knivblad kan ha många olika former, beroende på vad de ska användas till. Alla Moraknivs frilufts-och täljknivar har en form som kallas drop point, där den raka ryggen börjar slutta nedåt några centimeter från spetsen. Modellerna 2000 och Kansbol är flåslipade, vilket innebär att biten närmast spetsen är tunnare, vilket ger ökad flexibilitet.
I början var alla handtag på moraknivar tillverkade av björk. Björkträ används fortfarande i bland annat modellerna Classic, Scout och Slöjdkniv. Morkaniv har nyligen kommit med en serie knivar med handtag av askträ.
Björkhandtag
Polymerplast eller polyamid är hårdplaster som är starka och slagtåliga. Plast kan bli lite halt när det är fuktigt, så därför har vissa knivar ett lager av något annat material för att ge bättre grepp.
Handtag med TPE-gummi (mörka partier)
TPE-gummi eller termoplastisk elast ger bra grepp på modeller som PRO, Companion, 2000, Eldris, Kansbol och Garberg.
Pro grip är ett gummimaterial som täcker ytan på vissa av plasthandtagen och ger ett väldigt skönt grepp. Används i första hand på Moraknivs köksknivar.
Kork. Moras flytande kniv flyter som en kork eftersom handtaget är gjort av det (med ett lager av plast inuti för att göra det hållbart).
Knivvård
Ta hand om knivbladet när du använt kniven.
När blad av rostfritt stål blir smutsiga, mår de bra av att sköljas av med tvål och vatten sedan lufttorka.
Kolstål däremot oxiderar i fuktig miljö. Torka av bladet och olja in det med ett tunt lager.
Rötmånaden kallades förr tiden mellan ungefär 23 juli och 23 augusti, då livsmedel hade som kortast hållbarhet. Det är den period på året då det brukar vara som fuktigast och varmast, vilket gör att bakterier och mögel växer som bäst. Nu är rötmånaden precis slut, men det är inte bara på sommaren som maten blir dålig om man förvarar den för länge. Vi ska gå igenom de olika saker som kan hända med mat vid förvaring.
Härskning
Härskning innebär att fett bryts ner till mindre beståndsdelar som ofta luktar och smakar illa. Det vanligaste anledningen till härskning är att fettet i ett livsmedel oxideras av luftens syre. Men härskning kan också ske utan syre, med hjälp av enzymer som finns i mjölk, grädde och smör. Härskning förhindras genom lufttäta förpackningar och hos mjölkprodukter genom att förvara dem vid låg temperatur.
Mögel
I luften omkring finns det alltid mögelsporer i större eller mindre mängd. Om sporerna landar på ett ställe där det finns näring och fukt och rätt temperatur så börjar det bildas mögel, som egentligen är en typ av svamp. Det finns massor av olika mögeltyper; en del producerar gift, mykotoxiner, medan andra typer producerar ogiftigt mögel som anses som en delikatess (t.ex. på vissa ostar). Jäst är också en typ av svamp och är släkt med mögel.
Tillväxt av mögel i livsmedel hindras genom torkning, bortagning av syre, förvaring vid låg temperatur eller med konserveringsmedel som bensoat. Hög sockerhalt är inte tillräckligt för att stoppa mögel och mögelsvampar kan växa vid låga pH (i sura inläggningar). Skadade frukter och grönsaker möglar snabbare än oskadade.
Bakterietillväxt
Bakterier finns nästan överallt och de flesta sorter är ofarliga om de håller sig på rätt ställe. Bakterier behöver vatten, näring och lagom temperatur (20-40 grader för de flesta bakterier) och kan föröka sig väldigt snabbt under perfekta förhållanden.
Farliga bakterier Några bakterier är dock riktigt farliga om de etablerar sig i matsmältningssystemet: campylobacter, salmonella och ehec. Andra bakterier (stafylokocker, bacillus cereus och botulinumbakterier) bildar gifter, toxiner, som inte förstörs även om man dödar bakterierna genom kokning.
Nyttiga bakterier Vi har bakterier på huden som skyddar oss mot svampangrepp och i tarmarna som hjälper till att bryta ner vår föda. Mjölksyrebakterier producerar mjölksyra som hindrar andra bakterier från att växa och används vid konservering av yoghurt, filmjölk, surkål och andra grönsaker i en process som kallas fermentering.
Naturliga bakterier i maten Vissa livsmedel, som mjölkprodukter och kött innehåller alltid bakterier som kommer med i tillverkningen. De har därför begränsad hållbarhet och måste förvaras vid låg temperatur.
Kontamineringav maten Det vanligaste sättet som skadliga bakterier hamnar i vår mat är från smutsiga händer. Bakterier kan också överföras mellan livsmedel via skärbrädor. Att hosta, nysa eller ha smutsiga kläder kan också leda till att bakterier sprids till maten.
Konserveringhindrar bakterierna Torkning, insaltning, sockring, fermentering eller låg temperatur förhindrar att bakterierna i maten växer. Däremot hjälper inte alltid lufttäta förpackningar eftersom det finns bakterier som inte behöver syre, exempelvis botulinumbakterier, som kan växa i vakuumpackad lax,
Nedbrytning
UV-strålning från solen bryter ned många livsmedel och därför ger ogenomskinliga förpackningar längre livslängd. Gryner och frystorkad mat kan spontant falla sönder om de lagras väldigt länge. Men det är bara konsistensen som ändras, inte smaken. Vissa smakämnen och vitaminer kan brytas ner vid lång lagring.
Insekter
Det finns ett antal insekter som gärna äter upp vår mat om de får chansen. Bästa sättet att slippa silverfiskar, brödbaggar, kackerlackor och myror är att ha det välstädat i skafferiet och övriga köket. Mjölbaggar slipper man genom att förvara mjöl och gryner i täta förpackningar. Bananflugor håller man efter genom att inte ha övermogen frukt framme, tömma komposthinken och hålla koll på krukväxternas jord.
Så länge kan du förvara mat
Livsmedel är idag ofta välförpackade så att det inte kan komma in syre eller fukt. Det bäst före-datum som står på förpackningen är vanligen satt med marginal och maten går att äta långt efter datumet gått ut. Konsistensen kan förändras och möjligen smaken, men maten kommer inte att bli otjänlig.
Märkningen sista förbrukningsdag däremot finns bara på livsmedel som snabbt blir dåliga om de förvaras för länge (kött, skaldjur, rökt fisk). Någon dag efter sista förbrukningsdag kan maten fungera att äta om förpackningen förvarats vid rätt temperatur och innehållet luktar och smakar som vanligt.
Vid ett åskoväder byggs en kraftig elektrisk laddning upp i molnen som försöker urladda till den högsta punkten på marken. Ett blixtnedslag har väldigt hög energi med spänningar på miljontals volt och kan sätta eld på träd och byggnader samt förstöra elektronik. Blixten kan slå ner två gånger på samma ställe, vissa höga byggnader träffas många gånger per år.
Sätt dig i säkerhet
Stanna inomhus. Även om ditt hus inte har åskledare är det säkrare än att gå ut. Men vattenledningar kan i värsta fall bli strömförande och blixtar kan slå ut ur vägguttag.
Äldre bilar skyddar mot blixtnedslag, inte för att de har gummidäck, utan för att de är metallburar som en elektrisk laddning inte kan komma igenom. Moderna bilar har ibland karosser av plast och större fönster och kanske inte skyddar vid ett nedslag. Däcken och elektroniken kan bli förstörda på alla typer av bilar.
Om du är utomhus, undvik öppna fält, fotbollsplaner och golfbanor. Blixten söker sig till den högsta punkten i närheten. Gummistövlar skyddar inte. Stå inte för nära höga träd. Blixten kan gå genom trädet och ner i marken. Trädet kan också splittras eller tappa grenar.
Vatten leder ström, så låt bli att bada, fiska, vattensporta och åka båt om inte båten har en åskledare.
Förbered dig
Dra ur sladdar till känslig utrustning som tv, router, bärbara datorer och mobilladdare. Om blixten slår ner i elnätet kan den höga energin smälta kretskort. Även på tvättmaskin, diskmaskin kyl, frys och spis borde du dra ut sladden, men det är ofta lite krångligare. Lampor är inte lika viktigt att dra ur, glödlampan kan förstöras vid ett blixtnedslag, men det är ganska billigt att ersätta.
Blixtar kan skjuta ut ur vägguttagen. Även ur en vanlig analog telefon kan det slå ut blixtar, däremot inte ur en mobiltelefon. Att installera ett överspänningsskydd i elcentralen hjälper oftast mot alla ovanstående problem.
Det är lätt hänt att det blir strömavbrott i samband med åskväder, så gör de vanliga förberedelserna inför strömavbrott: -Kontrollera att ficklamporna har laddade batterier. -Plocka fram ljus och tändare. -Leta reda på ett stormkök för att kunna koka vatten och värma mat. -Kontrollera brandvarnaren, brandvarnaren och brandfilten. -Tappa upp några dunkar eller flaskor och tillbringare med vatten. -Se till att din mobil och powerbank är laddade (men ladda dem inte om åskvädret har börjat). -Ställ in din lokala P4-kanal på din vevradio eller batteriradio för att kunna få information.
I vårt moderna samhälle är det nästan omöjligt att klara sig utan batterier. De driver både mobiltelefoner, hemelektronik, leksaker och fordon, dessutom används de som energilagring för sol-och vindkraft. När vi inte har tillgång till elnätet – ute i naturen eller vid ett strömavbrott – är vi ännu mer beroende av batterier.
Generellt om batterier
Funktion Alla batterier drivs av kemiska reaktioner som flyttar elektroner från ett ämne till ett annat. Den ena änden av batteriet skickar ut elektroner till en strömkrets, till exempel en LED-lampa med sladdar till. Den änden kallas anod (eller negativ elektrod) och räknas som batteriets minuspol. Den andra änden, pluspolen, kallas anod och tar tillbaka elektroner som gått genom strömkretsen. Denna ström av elektroner är det som driver lampor och andra elektriska komponenter. Hur effektivt batteriet kan driva en strömkrets beror på dess spänning och anges i volt (V)
Uppbyggnad De första batterierna bestod av plattor av två olika metaller, exempelvis koppas och zink. Mellan plattorna fanns en elektrolyt, en vattenlösning av salt eller syra som innehåller joner. Samma princip används även i många av dagens batterier med någon metall som ena elektroden, en metalloxid som den andra elektroden och en elektrolyt som oftast är fast eller i form av gelé så den inte ska rinna.
Spänning Spänningen ett batteri kan ge ifrån sig beror på skillnaden i normalpotential mellan ämnena det består av. Den högsta skillnaden som teoretiskt sett går att uppnå är 4,5 V om man kunde bygga ett batteri med guld som katod och litium som anod. De flesta kombinationer av ämnen som används i batterier idag ger en spänning på mellan 1 och 3 V. Batterier med högre spänning än så (exempelvis 9 V eller 12 V) är uppbyggda av flera seriekopplade battericeller.
Energiinnehåll Ett batteris energiinnehåll eller kapacitet anger hur länge det kan användas innan det är urladdat. kapaciteten mäts i milliampèretimmar, mAh. Stavbatterier innehåller ungefär 600 – 3000 mAh, mobilbatterier 2000 – 4000 mAh, powerbanks 5000 – 20000 mAh och bilbatterier 50000 – 10000 mAh. Ibland anges istället wattimmar, Wh, som är mAh gånger batteriets spänning gånger 1000.
Lagring Batterier mår bäst av att lagras i rumstemperatur, vid höga temperaturer laddar de ur av sig själv. Det kan vara en fördel att förvara dem något svalare än rumstemperatur, men kylskåp är för fuktiga för att batterier ska må bra där. Alkaliska batterier tål inte kyla.
Tömda batterier som samlas i en hög i väntan på återvinning kan vara en brandrisk om de kortsluter varandra så att det blir varmt. Störst är risken med vanliga 9 voltsbatterier och andra batterier som har polerna bredvid varandra.
Återvinning Många ämnen kan utvinnas och återvinnas ur batterier och troligen kommer det att bli ännu viktigare i framtiden. Lämna dina småbatterier i batteriholken och större batterier på din återvinningsstation, även sådana batterier som egentligen inte är miljöfarliga.
Stavbatterier
Stavbatterier är den typ av batterier som du som konsument oftast hanterar. De vanligaste modellerna är AA (LR6), AAA (LR03), C (LR14) och D (LR20), som alla är på 1,5 V. Fyrkantiga 9 volts 6LR61 och 4,5 volts 3LR12 består av flera 1,5 V stavbatterier som är seriekopplade.
Brunstensbatterier Brunstensbatterier var den första typen av stavbatterier som dök upp i handeln i mitten av 1900-talet. Ursprungligen innehöll de zink, brunsten (mangandioxid) och salmiak (ammoniumklorid). Salmiaken hade en tendens att läcka ut om inte batteriet plockades ut ur batteriehållaren. Efter hand började man använda zinkklorid istället för salmiak vilket gav bättre prestanda och minskade risken för läckage.
Alkaliska batterier Alkaliska batterier är en vidareutveckling av brunstensbatterierna och har blivit den vanligaste typen av stavbatterier. Elektrolyten är inte sur som salmiak eller zinkklorid utan alkalisk (basisk) och består oftast av kaliumhydroxid. Alkaliska batterier har 4-6 gånger längre driftstid än brunstensbatterier.
Litiumbatterier Litiumbatterier innehåller en anod av litiummetall. I vanliga stavbatterier består katoden av järndisulfid, vilket ger en spänning på 1,5 V. Andra batterityper än vanliga stavbatterier kan ha andra katodmateriel som ger en spänning på 3 V eller 3,6 V. Litiummetallbatterier har lång livslängd, hög energitäthet och låg vikt, vilket behövs i vissa sammanhang. Ska inte förväxlas med litiumjonbatterier som är laddningsbara.
NiMH-batterier Ingen av ovanstående typer av batterier går att ladda om, så laddningsbara stavbatterier består istället av nickelhydroxid och någon typ av metallegering som kan ta upp vätgas och bilda hydrid. I bästa fall kan nickel-metalhydridbatterier laddas ur och laddas upp hundratals gånger. Strömstyrkan i dessa batterier är bara 1,2 V, men andra stavbatterier ger bara i 1,5 V i början och sedan sjunker spänningen över tid, medan NiMH-batterier ger en stabil spänning hela tiden. Därmed fungerar de bra i apparater som normalt använder alkaliska eller brunstensbatterier.
Litiumjonbatterier På senare tid har en ny typ av stavbatterier med andra storlekar lanserats. De är ofta inbyggda i utrustning som starka ficklampor, laddningsbara verktyg och e-cigaretter, men de går ibland att ta ut och byta. De vanligaste storleken är 13580 som är något större än ett AA-batteri. Litiumjonbatterier har lite mer komplicerad och varierad uppbyggnad än de tidigare nämnda batterietyperna, men den positiva elektroden är oftast uppbyggd av någon metalloxid som består av litium och/eller nickel, kobolt, mangan, aluminium, järn. Den negativa elektroden består vanligen av grafit med en liten andel kisel. Elektrolyten innehåller ett litiumsalt. Dessa batterier har vanligen mycket högre spänning än 1,5 V.
Knappbatterier
Knappcellsbatterier finns i massor av olika modeller och är 5-25 mm i diameter och 1-6 mm höga. Ofta har de en spänning på antingen 1,5 V eller 3 V. Anoden består av zink eller litium och katoden kan bestå av silveroxid, manganoxid eller kopparoxid. Tidigare innehöll vissa knappbatterier kvicksilver, men det är nu förbjudet i många länder.
Bilbatterier
I bilar med förbränningsmotor, dvs inte elbilar, används batteriet för att driva startmotorn, tändningen, luftkonditioneringen, bilradion och annan elektrisk utrustning. Batteriet laddas av automatiskt av en generator när bilen rullar.
Blybatterier används bly-syra-batterier, som är en av de äldsta och mest använda typerna av batterier. De består av en elektrolyt av svavelsyra och blyplattor. Dessa batterier är billiga och har en relativt hög energitäthet, men väger väldigt mycket. Samma typ av batterier används även i husvagnar och båtar och som back-up för viktig utrustning vid strömavbrott. Batterierna består av flera seriekopplade blyceller och har en spänning på antingen 12 V eller24 V. I vissa blybatterier måste man fylla på med destillerat vatten (vatten som inte innehåller några joner) regelbundet. Blybatterier kan frysa sönder vild lägre temperaturer än minus sju grader om de är urladdade.
Andra typer Moderna bilbatterier har ibland andra tekniker som AGM eller gelé istället för de gamla våta batterierna som kan läcka och som inte får välta. Bilbatterier kan också använda litiumjonerteknik istället för bly. Dessa typer använd ofta i fordon som har speciella behov, exempelvis om de startas och stoppas väldigt många gånger.
Elfordon I elbilar behövs förstås inget startbatteri. För att driva elbilar används idag litiumjonbatterier, antingen med nickel-mangan-kobolt eller med litium-järnfosfat. Batterierna håller länge, väger lite, laddas snabbt och har en hög energidensitet, Även elmopeder, elcyklar och elsparkcyklar brukar använda batterier baserade på litiumjonteknik.
Mobilbatterier
Batterier till mobiltelefoner och bärbara datorer har blivit väldigt mycket effektivare och lättare jämfört med i slutet av 1900-talet. Att vi fortfarande behöver ladda mobilen varje dag beror på att den drar mer ström än gamla modeller gjorde.
Nickel-kadmium-batterier Nickel-kadmium (NiCd)-batterier användes tidigare i stor utsträckning, men har delvis ersatts av litiumjonbatterier. NiCd-batterier är fortfarande populära inom vissa applikationer som verktyg, nödbelysning och radiostyrda modeller. De har en relativt hög energitäthet, låg självurladdning och kan klara hög belastning. En nackdel med NiCd-batterier är att de innehåller skadliga ämnen som kadmium och har en begränsad kapacitet jämfört med litiumjonbatterier.
Nickel-metallhydridbatterier Nickel-metallhydrid (NiMH)-batterier är en förbättring av NiCd-batterier och används ofta som ett mer miljövänligt alternativ. De har högre energitäthet än NiCd-batterier och är mer kostnadseffektiva än litiumjonbatterier. NiMH-batterier används i allt från bärbara elektroniska enheter till hybridfordon. En nackdel är att de har en viss självurladdning och kan ha minneseffektproblem vid felaktig användning.
Litiumjonbatterier Litiumjonbatterier har blivit mycket populära på senare tid på grund av sin höga energitäthet och låga vikt. De används i allt från mobiltelefoner och bärbara datorer till elbilar och energilagringssystem. Litiumjonbatterier har förmågan att lagra och leverera energi effektivt över lång tid. De är också kända för att ha en låg självurladdning och inget minneseffektproblem. Nackdelen är att de kan vara dyra att tillverka och har viss risk för överhettning och brand om de inte används eller hanteras korrekt.
Litium-polymerbatterier Litium-polymer (Li-Po)-batterier är en annan variant av litiumjonteknologi som används främst i små elektroniska enheter som mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer. De erbjuder hög energitäthet och låg vikt, vilket är idealiskt för bärbara enheter. Li-Po-batterier är också flexibla när det gäller form och kan anpassas till olika enheters designkrav. De har också en låg självurladdning och ingen minneseffekt. En nackdel är att Li-Po-batterier kan vara känsliga för överladdning och överupphettning, vilket kan leda till brand eller skador om de inte används eller hanteras korrekt.
Att tänka på
Batterier mår bäst av att förvaras i rumstemperatur eller något svalare, men inte i kylskåp. Batterier fungerar sämre när det är kallt ute. Byt alltid samtliga batterier i utrustningen samtidigt. Blanda inte använda och nya batterier eller batterier av olika typ eller fabrikat. Laddbara batterier ska inte ladda ur helt innan de laddas igen. De mår bäst av att alltid vara mellan 20 % och 80 % laddade. Ett batteri som kortsluts kan bli varmt, så håll batterier åtskilda från metallföremål som nycklar. Kasta aldrig batterier i öppen eld, de kan explodera.
Det är aldrig lagom. Efter veckor av extrem torka kommer nu skyfall in över delar av Sverige, vilket kan leda till översvämningar i många bostäder. Titta om du riskerar att drabbas på MSB:s översvämningsportal och SMHI:s varningssida.
Förbered huset
Om du riskerar att få in vatten i källaren är det första du kan göra att flytta bort värdefulla saker från källaren. Det som inte kan bäras upp i huset behöver flyttas upp minst en decimeter, genom att exempelvis ställa det på lastpallar (brukar vara ett krav från försäkringsbolagen för att få ersättning). Alternativt förvaras på hyllor. Dra ur kontakter och slå av säkringen till källaren. Täta golvbrunnar så att inte vatten kommer upp genom avloppet. Du kan använda en plastboll som du proppar ner och pumpar upp försiktigt eller utbredda sopsäckar som hålls nere med något tungt.
Förbered tomten
Bygg vallar, helst med sandsäckar eller en jordvall täckt av plast, på utsidan av källardörr eller källarfönster för att hålla bort vattenmassorna. låna eller köp eventuellt en länspump. Koppla bort stuprör, brunnar och dräneringsledningar från avloppsledningarna för att inte överbelasta dagvattensystemet. Tänk igenom tomtens lutning och försök förutsäga var vatten kommer att rinna. Samla upp vattnet från stuprören i tunnor för att minska mängden vatten som din tomt behöver ta hand om.
Håll dig inne
Var försiktig med att köra bil när det är översvämning. I vägtunnlar kan så stora vattenmängder samlas att bilen börjar flyta. Även som cyklist eller gångtrafikant kan det vara väldigt svårt att ta dig fram. Kollektivtrafiken kommer att få stora störningar under översvämningen. Även polis, ambulans och räddningstjänst kan få problem att ta sig fram till dig. Se till att du du klarar dig i några dagar även om elen skulle slås ut eller dricksvattenförsörjningen störs.
Efter översvämningen
Släng saker som blivit skadade av vattnet. Kontakta ditt försäkringsbolag. Sätt ner ett avfuktingsaggregat och låt dtn stå i flera veckor. Värmefläktar kan driva in fukten i betongen. Kvarbliven fukt kan leda till att det börjar växa mögel och vattnet kan i värsta fall skada bärigheten hos betongen eller träet i väggarna.
En krislåda kan även kallas för strömavbrottslåda, beredskapslåda eller beredskapsbox. Det handlar om att samla alla saker du kan behöva i ett nödläge på ett och samma ställe. Exempel kan vara en vevradio, ficklampa, extra batterier, värmeljus, spritkök med bränsle och tändstickor. Ofta är krislådan en plastlåda, kanske med vattentätt lock för att att skydda innehållet eller en pappkartong. Men egentligen är krislåda mer ett begrepp för att man samlar sin krisutrustning på samma ställe. Det behöver inte vara en låda utan kan vara en hylla i en garderob. Eller, om du har gott om plats, ett helt förråd.
Själva lådan
En plastlåda har fördelen att den skyddar innehållet mot syre, fukt och mot skadedjur (även om möss och råttor ganska lätt gnager sig genom plast). Men har du mycket krisutrustning behöver du en väldigt stor låda (som kan vara ganska dyr om den ska vara luft- och vattentät). Lådor av plåt eller aluminium kan också vara bra, men är ännu dyrare. Ett alternativ kan vara att förvara vissa saker i påsar utanför lådan. Har du filtar och sovsäckar är vakuumpåsar effektivt för att skydda dem och göra att de tar mindre utrymme.
Innehåll i en krislåda
Innehållet i en krislåda ska vara sådant att du ska kunna täcka de livsnödvändiga behoven: Rent dricksvatten (t.ex. dunkar och vattenreningsutrustning) Varm mat (lättlagad mat med lång hållbarhet, stormkök) Värme (filtar, sovsäckar, gasolkamin) Ljus (ficklampor, vevlyktor, stearinljus) Information (vevradio eller batteriradio, handböcker) Hygien (latrinsäckar, våtservetter).
Bug out-bags
En bug out-bag eller överlevnadsväska är egentligen en portabel krislåda. Men eftersom den används när du behöver lämna din bostad behövs några extra saker i den, exempelvis ett tält eller en tarp ifall du behöver sova utomhus. En bug -out-bag är vanligtvis packad i en ryggsäck för att den ska vara lätt att bära – du kan inte räkna med att kunna ta dig hela vägen till din bug out-location i ett fordon. Men det kan gå att använda en axelväska om innehållet inte är alltför tungt. En resväska med hjul kan vara bekväm så länge du går på asfalt, men är väldigt opraktisk om du måste gå genom skogen.
Saker du inte ska stoppa ner i en låda kan du läsa om i detta inlägg
Det har på senare tid börjat talas om lågintensiva kriser i samband med samhällsberedskap. En lågintensiv samhällskris är en samhällsstörning som, precis som andra kriser, drabbar stora delar av samhället, hotar mänskligt liv, naturresurser, infrastruktur och/eller materiella tillgångar.
Lågintensiva kriser kallas också diffusa kriser. Exempel är pandemier, klimatförändringar, andra miljökatastrofer eller okontrollerad brottslighet. De är gradvis tilltagande och det det är svårt att säga ett datum för när de startar eller att, även i efterhand, avgöra när de går från att vara ett avgränsat problem till en kris. Det kan även vara svårt att avgöra när en lågintensiv kris är över.
Inledningen till en kan vara en eller flera problem som först inte verkar så allvarliga. Även högintensiva kriser som exempelvis andra världskriget, oljekrisen 1973 och Rysslands invasion av Ukraina 2022 har också ett antal mindre händelser som leder upp till dem, men skillnaden är ett det finns ett tydligt datum för när krisen börjar, ett före och efter.
Lågintensiva kriser får en att tänka på analogin med den kokta grodan. Om man lägger en groda i en kastrull med vatten och värmer vattnet så kommer grodan att hoppa ut när det blir för varmt. Men om man värmer vattnet väldigt långsamt så kommer grodans kropp att anpassa sig och inte hoppa ut förrän det är för sent och grodan dör.
En annan gammal berättelse som kan vara relevant är den om pojken som ropar ”varg” för att skämta med byborna. När han gjort det några gånger slutar de att lyssna på honom, även när vargen kommer på riktigt. På samma sätt matas vi med varningar för farliga saker och det är väldigt svårt att avgöra vilka varningar som måste tas på allvar.
Ett närliggande begrepp är polykris, när flera kriser samtidigt drabbar ett samhälle. Var och en av kriserna kanske skulle kunna hanteras, men när det blir tre eller fler kan det bli ohanterligt.
Solenergi har blivit en av de mest populära och hållbara energikällorna idag. Med den ökande medvetenheten om klimatförändringar och behovet av att minska vår beroende av fossila bränslen, är det ingen överraskning att människor över hela världen söker efter sätt att dra nytta av solenergi. Den solenergi som träffar jordytan under en timme är lika stor som den energimängd hela världens befolkning använder under ett halvår, så det finns stor potential i solenergi.
Med solpaneler på taket av din bostad är du inte bara mer miljövänlig, du är även bättre rustad för en kris eftersom du är mindre beroende av elnätet. Även små, bärbara solpaneler är viktig krisutrustning, eftersom de ger dig möjlighet att ladda din mobiltelefon eller annan viktig elektronik.
Solpaneler är mycket användbara även när det inte är krisläge. Med en bärbar solpanel på utsidan av packningen kan du ladda mobilen när du är ute och vandrar, paddlar eller cyklar. Har du dessutom med dig en powerbank kan du ladda den dagtid och därifrån ladda mobilen under natten om du vill.
Ju större yta solpaneler har desto högre effekt (fler watt). Utgången från solpanelen är vanligen 5V USB eller möjligen USB-C, men det kan också 12 V i form av cigarettändaruttag eller krokodilklämmor för att ladda ett bilbatteri.
4 bra saker med bärbara solpaneler
Mobilitet och bekvämlighet: En av de stora fördelarna med bärbara solpaneler är deras mobilitet. Oavsett om du är på en campingresa, på vandring eller bara njuter av en picknick i parken, kan du enkelt ta med dig dina solpaneler. Dessa enheter är vanligtvis lätta och kompakta, vilket gör dem enkla att transportera.
Oavbruten ström under utomhusaktiviteter: För dem som älskar att vara utomhus, kan bärbara solpaneler vara en räddare i nöden. Du kan ladda dina mobiltelefoner, kameror, bärbara högtalare och andra elektroniska enheter även när du är långt ifrån elnätet. Medan traditionella batterier eller powerbanks kan ta slut efter ett tag, fortsätter solpaneler att generera energi så länge det finns solljus tillgängligt. Det ger dig möjlighet att vara uppkopplad och njuta av dina favoritaktiviteter utan att oroa dig för batteriets livslängd.
Ger ökad krisberedskap: Solpaneler går att använda även vid ett strömavbrott. Många modeller behöver heller inte direkt solljus för att ge elektricitet, utan fungerar även när det är mulet.
Hållbarhet och miljövänlighet: Solenergi är en av de mest hållbara energikällorna, den är helt förnybar och obegränsad. Genom att använda bärbara solpaneler minskar du ditt koldioxidavtryck och minimerar behovet av att använda icke förnybara energikällor.
Utbildning och medvetenhet: Bärbara solpaneler erbjuder också en möjlighet till utbildning och medvetenhet. Genom att använda dessa enheter kan du lära dig mer om solenergi, dess funktion och fördelar. Du kan bli en ambassadör för hållbar energi.
Känns det tommare i plånboken inför semestern i år än tidigare år? Du är inte ensam, många svenskar har ovanligt lite pengar på kontot just nu. Det är aldrig roligt att inte ha råd att ordna en minnesvärd semester för familjen, men det finns mycket du kan göra utan att ruinera dig.
Stanna i Sverige
Det kan kännas lockande att flyga eller bila till något annat land för att få nya perspektiv, men den svenska kronan har väldigt lågt värde just nu, så om ni inte måste lämna Sverige, gör inte det.
Bo på vandrarhem
Många vandrarhem i Sverige har bra standard och priset för en natt är ofta hälften av vad det kostar att bo på hotell. Ibland finns det rum med 6 eller 8 bäddar, så är ni många i familjen eller är beredda att dela rum med främlingar, så går det att få ner priset ännu mer.
Att tälta ger dig mycket natur för pengarna.
Tälta
Att sova åtminstone någon natt i tält sparar väldigt mycket pengar och gör att ni kommer väldig nära naturen. Att tälta är ett perfekt sätt att öva på sin krisberedskap, plötsligt har du inte tillgång till elektricitet, rinnande vatten eller toalett. Vill man ha lite mer bekvämlighet så kan man tälta på en campingplats där det finns dusch och toalett.
Åk buss
Det finns några bussbolag som har flera avgångar per dag mellan de större städerna i Sverige och biljetten brukar kosta 200-500 kr. Bussar är lite långsammare än tåg (när inte tågen krånglar) och det är svårt att gå omkring när man behöver sträcka på benen, men bussarna är oftast fräscha med bekväma säten.
Ta med dig mat
Om ni är ute och bilar är det lätt att lunchpausen blir på någon snabbmatsrestaurang eller vägkrog. Även om restaurangpriserna inte har stigit lika mycket (i procent) som priserna i matbutikerna så är det ganska dyrt att äta ute. Det finns många natursköna rastplatser där ni kan äta medhavd matsäck. Orkar ni inte stå och göra iordning mat på morgonen när ni har mycket att packa in i bilen? Köp självvärmande rätter till hela familjen och så har ni varm mat på mindre än 10 minuter när ni stannat vid rastplatsen.
På vandrarhem brukar det finnas spis och kylskåp att låna så att ni kan laga er egen mat. Om ni tältar tar ni med ett stormkök med gas eller sprit. Lita inte på att det går att göra en lägereld som ni kan laga mat på, det är ofta eldningsförbud i Sverige på somrarna. Frystorkad mat är inte så billigt per portion, men är väldigt smidigt att tillaga.
En bug out-location eller evakueringsplats är en plats dit en person eller en grupp människor kan fly till vid en kris eller en nödsituation när det inte längre är säkert att bo i sitt hem . Ofta är ens bug out-location en plats som är avlägsen från stora städer och befolkade områden, och som kan erbjuda skydd, mat och vatten under en längre period.
Det finns olika anledningar till varför man kan behöva fly till en bug out-location. En naturkatastrof, en terrorattack eller en ekonomisk kris är några exempel på situationer där man kan behöva ta tillflykt till en annan plats. Det kan också vara att infrastrukturen av någon anledning slagits ut, så att det inte längre finns elektricitet, vatten och/eller avlopp i bostaden. I dessa lägen kan det vara svårt att överleva i en stad eller i ett tätbebyggt område.
När man väljer en bug out-location är det viktigt att tänka på ett antal faktorer. För det första behöver platsen vara tillräckligt avlägsen från befolkade områden för att minimera risken för våldsamheter och konflikter med andra överlevande. Det är också viktigt att ha tillgång till rent vatten, mat och andra förnödenheter för att kunna överleva under en längre tid.
Andra faktorer att tänka på när man väljer en bug out-location inkluderar säkerheten på platsen, tillgången till sjukvård och eventuella naturkatastrofer som kan påverka området. Det är också viktigt att tänka på transportmöjligheter till och från platsen och att ha en plan för att skydda sig själv och eventuella medresenärer på vägen.
En bug out-location kan vara en egen bostad eller ett hus som man har hyrt eller köpt för ändamålet. Det är viktigt att ha en väl utrustad och förberedd plats för att kunna hantera eventuella nödsituationer på ett effektivt sätt. Det kan innebära att man har lager av mat och vatten, en generator för att kunna producera el och andra verktyg och utrustning som kan hjälpa till vid behov.
Att ha en bug out-location kan vara en del av en större överlevnadsstrategi som också inkluderar att ha en nödförråd i hemmet, att kunna försörja sig själv och sin familj genom jordbruk eller andra självhushållningsmetoder och att ha en kommunikationsplan för att hålla kontakt med andra överlevande.
Det är viktigt att ha en väl genomtänkt plan för hur man ska använda en bug out-location och vad man ska göra om man blir tvungen att fly dit. Det kan innebära att man tränar på att ta sig dit och att man har en checklista med all utrustning och förnödenheter som man behöver ta med sig. Det kan också vara en god idé att ha en back-up plan om man inte kan ta sig till sin bug out-location.
Om överlevnad, krisberedskap och samhällets sårbarhet
