Överlevnadsbutiken 8 år

18 mars är det 8 år sedan Överlevnadsbutiken lanserades. Jag hade blivit uppsagd från min tjänst som forskare på AstraZeneca och behövde hitta något nytt att göra. Jag och några vänner brukade träffas och titta på post-apokalyptiska filmer och diskutera jordens undergång. När vi läste på lite insåg vi att det är mycket i vårt samhälle som är väldigt sårbart och att det inte krävs så mycket för att all infrastruktur ska sluta fungera. Vi började diskutera vilka saker man borde skaffa sig och jag brukade skämta om att man borde öppna en överlevnadsbutik, som förutom stormkök och konservburkar även sålde axelskydd och hårsprej.

Mad Max: Beyond Thunderdome – IFC Center

Men det visade sig att det inte fanns någon butik överhuvudtaget i Sverige som sålde utrustning för krisberedskap. Så med lite prylar som är bra att ha hemma i händelse av strömavbrott, förorenat dricksvatten eller pandemi, kombinerat med utrustning som lockar survivalister, som vid första tecken på oro tänker fly ut i skogen och bosätta sig i en koja, startade jag en webbutik med lagret hemma i lägenheten.

Det var blygsamt med kunder de första månaderna, men många av de som handlade sa saker som ”Jag har länge längtat efter en liknande butik i Sverige”, ”Äntligen en butik för oss med överlevnadsintresse!”, ”Jag vill tacka för att Överlevnadsbutiken finns”. Minns att detta var långt innan MSB skickade ut en broschyr till alla hushåll om hemberedskap och begreppet prepper var fortfarande något mycket suspekt. Men medierna var tidigt intresserade av att skriva om preppers.

Efter ett halvår upptäckte Aftonbladet oss och gjorde ett stort reportage, vilket några månader senare följdes av att jag fick medverka som överlevnadsexpert både i tidningen och i deras webb-tv inför stundande höststormar. Ett halvår senare gjorde Svenska Dagbladet ett reportage om Överlevnadsbutiken och då tog fotografen Pi Frisk en bild i vårt lager som sedan har fått eget liv och bl.a. dykt upp flera gånger i tv som illustration till krisberedskap.

Annan bild, tagen av Pi Frisk vid samma tillfälle.

Jag hade nu blivit etablerad som överlevnadsexpert i media och eftersom journalisterna inte kunde hitta någon prepper som ville medverka, så fick jag vara den svenska prepperrörelsens ansikte utåt, trots att jag aldrig har kallat mig prepper. Jag har bland annat blivit inbjuden till Malou Efter Tio, TV4s Nyhetsmorgon, SVTs Morgonstudio, Studio Ett i P1 och de flesta stora tidningar.

Malou von Sivers provar vattenreningsfilter

Allt medieintresse var förstås bra reklam för Överlevnadsbutiken och det har rullat på okej sedan dess med tydliga toppar när det hänt saker i samhället, tex. terrordåden i Europa hösten 2015, ”Om krisen eller kriget kommer” sommaren 2018, ”Nedsläckt land” i SVT våren 2019 och förstås Coronapandemin våren 2020. Hösten 2019 öppnade vi en fysisk butik på Ekerö. Nu för tiden finns ett antal konkurrerande webbutiker med samma inriktning, men det känns inte som om marknaden är mättad ännu.

Fredrik

Allt om Eldstål

Eldstål har använts av människor ända sedan järnåldern för att göra upp eld. Eldstålen var föremål av kolstål som ofta var smitt i avancerade former både för att de skulle vara bekväma att hålla i och vackra. Med en hård sten, till exempel flintsten, slår man bort små flisor av stålet. Flisorna antänds av friktionsvärmen och man får gnistor som kan fångas av något lättantändligt material, till exempel fnöske.

I mitten av 1800-talet hade tändstickor blivit så vanligt förekommande att eldstålen förlorat sin betydelse.

1904 uppfann den österrikiske kemisten Carl Auer von Welsbach ett material som bestod av metallerna järn och cerium och som kom att kallas Auermetall. Auermetallen bildade väldigt lätt gnistor när man skrapade på den med ett hårdare material. För att få fler och varmare gnistor blandades olika metaller in och tillslut var dagens moderna eldstål födda. Materialet kallas ofta ferrocerium (ferrum=järn) och är en legering som vanligen består av järn, cerium, magnesium, neodym, praseodym, och lantan i olika proportioner.

Det första användningsområdet för ferrocerium var i cigarettändare där det används för att skapa gnistor som antänder bensinångor eller butangas. Senare fick militärer upp ögonen för ferroceriumstavars förmåga att ge gnistor även i fuktig väderlek, vilket sedan ledde till att de blev populära hos friluftsmänniskor.

När man använder ett ferroceriumeldstål så skrapar man snabbt längs stålet med ett hårt material, för att få fram gnistor. Med många modeller av eldstål följer ett metallblad för att skrapa med, men det går att använda nästan vilket verktyg som helst. Många använder baksidan av sitt knivblad – använder man knivens egg, blir det också fina gnistor, men eggen blir väldigt slö. Har man inget metallföremål går det till och med att använda en trasig glasflaska eller en hård sten, bara de har en kant med rätt form.

När eldstålen är nya är de vanligen täckta av ett lager svart färg, för att förhindra att de oxiderar. Denna färg skrapar man bort på en av sidorna när man ska börja använda eldstålet. Varje gång man använder eldstålet så blir det lite tunnare, och är man lite ovan så brukar det gå åt mer material för att få fart på en eld. Men ett eldstål med en diameter på 10 mm sägs kunna användas 10 000 gånger, så det är inget slit och släng-föremål. Och detta är kanske tur, eftersom cerium, lantan, neodym och praseodym alla är sällsynta metaller, vars gruvbrytning är förknippade med miljöproblem.

Att klara kyla. Del 3: utomhus

”Det finns inga dåliga väder, det finns bara dåliga kläder” är en sliten klyscha, men den stämmer faktiskt ganska bra. När du ska klä dig för att klara kyla behöver du fundera på vad det är för väder, vad det är du ska göra utomhus och hur länge du ska vara ute. Har du rätt kläder så kan du klara dig ganska bra utan att frysa.

Om vi först tittar på tiden du är ute, så är det inte automatiskt farligt att frysa en kort stund. Det finns forskning som pekar på att om du utsätter dig för kyla en timme per dag så ökar mängden brunt fett i din kropp, vilket både ökar din tålighet mot kyla och hjälper dig att gå ner i vikt. Alltså: ska du bara vara ute en kortare stund så är det okej även om du har lite för lite kläder på dig. Men eftersom denna blogg brukar handla om att vara förberedd på oväntade situationer, får du inte glömma att den korta stunden du tänkt vara ute kan bli mycket längre om det händer något. Du kanske bara har en kort promenad till bussen, men så blir det stora förseningar och du får stå och vänta länge. Eller om du går ut för att hämta något i förrådet och lyckas bli utelåst.

Hur mycket du rör dig när du är ute är också avgörande för hur du behöver klä dig. Ska du gå en rask promenad så kommer du att få upp värmen efter en stund. Du kan därför välja att klä dig så att det är lite kyligt de första minuterna. Minns förra stycket om att det inte är farligt att frysa en liten stund. Detta är ännu viktigare att tänka på om du ska göra något riktigt ansträngande som att springa eller åka skidor. Möjligen kan du ta på en tröja eller jacka som du tar av när du börjar svettas. Svårare är det om du omväxlande arbetar hårt och vilar, t.ex. vid vissa kroppsarbeten eller idrotter. Om du börjar svettas så kyler svetten av din kropp och du kan snabbt bli kall när du slutar anstränga dig. För att mildra detta problem, undvik att ha bomull närmast kroppen eftersom det kyler när det är fuktigt. Underställ av polyester och polypropylen är bättre eftersom de leder bort svetten från kroppen. Ännu bättre är merinoull eftersom kläder av detta material håller värmen även när det är fuktigt.

Att hålla dig varm när du står helt still, går att göra om du använder lager på lager-principen. Om du exempelvis har undertröja, tröja och jacka så får du tre lager. Kroppen kommer att värma upp luften innanför det innersta lagret och utomhuskylan kyler det yttersta luftlagret. Men stillastående luft leder värme ganska dåligt, så om du har ett eller flera luftlager mellan dessa två lager så minskar du mängden värme som försvinner från kroppen. Mycket värme kan också försvinna ner i marken beroende på vad du står på för underlag och vad det är för material i skorna. Behöver du hålla i vapen eller i metallredskap så leder dem bort värme från händerna.

Vädret påverkar förstå väldigt mycket hur mycket du fryser. Kroppen värmer upp luften närmast huden i t.ex. ansiktet och så länge det är vindstilla så ligger det som ett centimetertjockt lager och hindrar fortsatt avkylning. Men så fort det börjar blåsa så byts denna luft hela tiden, vilket gör att huden behöver värma upp ny luft och därmed tappar kroppen värme. På samma sätt blir det med kläderna på kroppen om de inte är vindtäta. Luften i de olika lagerna byts då ut av vinden och kroppen kyls av.

Fuktig luft leder värme bättre än torr luft vilket gör att kroppsvärmen snabbare avges till luften när den är kall och fuktig. Om du inte har regnkläder när det börjar regna kan det få samma konsekvens som när du blir blöt av svett: vattnet behöver värme för att avdunsta och den värmen tas från din hud. Om du blir genomblöt av regn eller om du ramlar i vattnet så kan du frysa ihjäl på några timmar även om det är så varmt som 5 – 10 grader. Även blöt snö kan ha samma effekt som regn och därför kan man ibland frysa mer vid 5 plusgrader och blötsnö än vi 5 minusgrader och torr snö.

Jag personligen är väldigt känslig mot blöta fötter och är hellre blöt om övriga kroppen. En quickfix om dina skor är blöt är att byta till torra strumpor (kan vara värt att ha i din everyday-carry), trä en plastpåse över varje fot och sedan stoppa ner fötterna i skorna igen. Det håller dig inte torr jättelänge eftersom du kommer att svettas ganska mycket om fötterna, men det kan vara en liten hjälp tills du har möjlighet att byta skor.

Sammanfattning:
Välj kläder efter väder.
Ha inte för varma kläder om du ska röra på dig.
Undvik blöta eller fuktiga kläder mot kroppen.
Skydda dig mot vind
.

Att klara kyla. Del 2: I bilen

Moderna bilar brukar vara lätta att starta. Men när det är riktigt kallt kan din bil vara mer svårstartad och då finns det några saker du kan testa:
Kolla att kablarna och kontakterna sitter fast ordentligt på batteriet. Ser du tecken på korrosion på kablarna eller kontakterna, så behöver du rengöra dem för att batteriet ska fungera korrekt.
Slå av AC/värme, strålkastare och bilstereo och allt annat som använder batteriet. Om du stänger av dem så kommer batteriet att fungera bättre när du startar bilen. När bilen sen startar låter du motorn gå lite innan du sätter på dem igen, annars riskerar du att batteriet dör.
Om det låter som att det är tungt för motorn att gå runt när du slår på tändningen så kan det bero på att det är dåligt med motorolja. Det skapar det ett väldigt tryck på batteriet för att starta motorn och om det är kallt ute eller batteriet är i dåligt skick kommer du aldrig att få igång bilen. Dra ut oljestickan och kontrollera oljenivån. Om nivån skulle visa sig vara låg, fyll på innan du försöker starta igen.

Även om du inte har några problem att starta bilen så finns det ändå några saker att tänka på vid kallt väder:
Det finns många fördelar med att ha en elektrisk motorvärmare och kupévärmare på vintern. Motorn blir varm snabbare vilket ökar livslängden på den och avgasreningen sätter igång fortare. Dessutom är det skönare att sätta sig i en uppvärmd bil. Motorvärmaren är som mest effektiv vid 1–1,5 timmars inkoppling, att slå på den tidigare än så är oftast onödigt. Däremot är bränslebesparingen du får av att använda en motorvärmare försumbar.
Har du inte motorvärmare, så tänk på att bilen släpper ut väldigt mycket onödiga avgaser om motorn står på tomgång medan du skrapar rutorna. Avgaserna renas nämligen inte förrän katalysatorn kommit upp i 200 grader. Motorn mår bättre av att värmas upp genom att köras på låga varvtal.
Skaffa en bra snöskrapa, och en bra snöborste. Undvik snöskrapor med egg av metall, de kan repa glasen. Har du en lite större bilmodell kan du behöva skrapa och borste med ett långt skaft för att komma åt överallt.
Borsta bort snö från motorhuven, så slipper du att den blåser upp på din egen vindruta. Snön på bilens tak måste ta bort så den inte blåser av och träffar vindrutan på bilarna bakom, det är det lag på. Snön på glaset till strålkastarna och baklyktorna och registreringsskyltarna ska också bort enligt lag. Dessutom ser du mycket bättre om det inte finns snö på strålkastarna. Men skrapa inte strålkastarglasen, de är oftast gjorda i plast och blir lätt repade.

Bildresultat för bil snövall

Utrustning som du bör ha liggande i bilen under vintern.
Det är alltid jobbigt att få problem med bilen, och extra jobbigt om du får det när det är kallt ute. Har du dessutom slut på batteri i mobilen så kan det plötsligt handla liv om och död. Visst är det viktig att vara förberedd när du åker på fjällsemester. Men glöm inte att det kan hända något en vanlig dag när du åker till jobbet i kavaj och lågskor.

Därför är det bra att ha:
Varningstriangel (det är det lag på)
extra spolarvätska (som klarar låga temperaturer)
snöskyffel
en påse grus (att hälla under däcken om du slirar)
reflexväst
startkablar
bogserlina
ficklampa (gärna en som man laddar genom att veva så behöver du inte oroa dig för att batteriet är slut)
powerbank (för att ladda mobilen)
däcklagningsspray
handskar
varma skor
varm jacka
mössa
filt eller sovsäck
choklad, godisbar eller kakor (även om man inte hinner svälta ihjäl under en natt så hjälper sötsaker till att få upp värmen i kroppen)
nödtoalett (P-bag, Portapotty eller liknande som du kan kissa i utan att lämna bilen)

Att hålla bostaden varm när det är kallt ute

Det är ovanligt kallt och mycket snö i stora delar av Sverige. Vi tänkte i tre blogginlägg ge några tips på hur du klarar av kyla. Denna gång om pratar vi om hur du håller dig varm i bostaden, nästa gång om att åka bil i kallt väder och tredje gången om att klara kyla när du är utomhus.

Svenska hus är vanligen ganska välisolerade, men om värmen stängs av så är kyls huset ner inom något dygn, beroende på hustyp och utomhustemperatur. Även ett modernt och välisolerat småhus kyls ner från 20 grader till 5 grader inom 3 dygn vid 10 minusgrader. Flerfamiljshus är bättre ur denna synvinkel: För ett modernt hus av betong dröjer det 2 veckor innan inomhustemperaturen är nere i 5 grader.

Om vi först pratar om normalsituationer, när el och värme fungerar som det ska så behöver kallt väder inte vara något stort problem. Om du vrider upp elementen (jag vet att det låter proffsigare att säga radiatorerna) eller eldar mer i kaminen, så kan du få det varmt och skönt även vintertid. Men om man ser till miljön och sin egen ekonomi så finns det anledning att inte ha det allt för varmt inomhus. Varje grad du sänker temperaturen, minskar uppvärmningskostnaden med ungefär 5 %. Det hjälper även till att minska belastningen på Sveriges elnät, som vissa timmar vissa kalla dagar ligger nära sin maxkapacitet.  Det är visserligen inte så kul att frysa hemma för att man är snål eller för att man är altruist, men det finns några knep för att slippa det.

Bara genom att ha tofflor eller raggsockor på sig inne så håller du sig mycket varmare, eftersom det oftast är ett par grader kallare vid golvet än vid huvudhöjd. Med en tjock tröja håller du sig varm och får på köpet ökad mysfaktor. Ta bort möbler och gardiner från elementen så de inte hindrar värmen från att sprida sig i rummen. Byt packningar kring dörrar och fönster. Ventiler mot utsidan kan du stänga under de kallaste dagarna. Men glöm inte att öppna dem igen, de behövs för att ventilationen i bostaden ska fungera på rätt sätt. Alla dessa knep fungerar förstås också bra om du har en bostad där du själv inte kan bestämma hur hög maxtemperaturen i elementen ska vara.

Om vi istället tittar på en krissituation (som den här bloggen brukar handla om) där elen inte fungerar så blir temperaturen inte längre en fråga om komfort och mysighet, utan kan handla om liv och död. Om du inte har en vedeldad kamin så har du antagligen ingen fungerande uppvärmning av bostaden, åtminstone om det är ett större strömavbrott som påverkar det omgivande samhället. Varken fjärrvärme, bergvärme eller oljepannor fungerar utan ström. Tyvärr är strömavbrott vanligare under vinterhalvåret än sommarhalvåret eftersom både stormar och kraftigt snöfall är ett problem för elledningar i luften. I ett sådant läge är det därför extra viktig att värma upp bostaden så gott det går och att minimera värmeförlusterna till utsidan.

Förutom att täta runt dörrar och fönster, stäng av så många rum som möjligt. Samla familjen i ett eller två rum, helst på övervåningen, i rum utan fönster eller med fönster åt söder. Varje människa avger ganska mycket värme och bidrar till uppvärmning av rummet om du lyckas hindra värmen från att försvinna genom fönster eller ventiler. Samtidigt bör alla ha extra kläder på sig för att minimera mängden värme som försvinner från kroppen. Leta fram sovsäckar, slå upp tält inomhus och sov där för att slippa frysa under natten. Har du inget tält, går det kanske att lägga filtar över ett bord och göra en koja. Eller sov ovanpå bordet för att komma upp en bit från golvet. Här är det läge att plocka fram lite kreativitet.

Värmeljus och andra ljus lyser inte bara upp utan hjälper till att få upp temperaturen. Det gör även gasolkök och spritkök som du plockar fram för att värma mat och koka kaffe. Men var ännu mer försiktig än vanligt med eld eftersom det kanske inte går att ringa till brandkåren på grund av strömavbrottet. Och du vill absolut inte springa ut ur bostaden dåligt klädd om det är 15 minusgrader ute.

Gasolkamin

Som en förberedelse för att kunna värma upp bostaden under ett strömavbrott så kan det vara bra att investera i en gasolkamin eller fotogenkamin. När du eldar gasol eller fotogen inomhus måste du tänka på att släppa in syre ibland, men syret tar inte slut riktigt så snabbt som det ibland varnas för. En gasolkamin som drar 300 g gasol per timme förbrukar syret i ett rum på 13 kvadratmeter inom ca 8 timmar. (Se uträkning nedan.) Stäng därför av kaminen under natten, det minskar även risken för brand.

Sammanfattning

  • Det finns några fördelar med att INTE vrida upp innetemperaturen när det är kallt ute.
  • Det går att slippa frysa inomhus även om uppvärmningen skulle slås ut.
  • För att bli mer förberedd för strömavbrott när det är kallt ute är det bra att köpa hem några saker: värmeljus, stormkök, sovsäckar och eventuellt en kamin.
  • Var försiktig med eld inomhus.

Räknestuga

Hur mycket luft förbrukas när du förbränner 300 gram gasol?
Gasol är en blandning av propan och butan. Vi räknar på propan, med summaformeln C3H8.
Propan reagerar med syret i luften och bildar koldioxid och vatten:

Molmassan för propan är 44, vilket ger att 300 g propan är 6,8 mol.
6,8 mol propan förbrukar 5 gånger så mycket syre, d.v.s. 34 mol.
Molvolymen för syrgas, vid 20 grader Celsius och normalt lufttryck, är ungefär 24 liter/mol, så 34 mol är 818 liter syre.
Men luften innehåller bara 21 % syre, så det går åt 3914 liter luft, d.v.s. 3,9 kubikmeter. Genomsnittlig takhöjd i svenska hem är 2,5 meter, så 3,9 kubikmeter motsvarar 1,57 kvadratmeter golvyta.
Så på 8 timmar förbrukar du allt syre i ett rum på 12,5 kvadratmeter.
Sedan får du lägga till att människor förbrukar syre när de andas. Men det är inte mer än ca 3,5 milliliter per minut, d.v.s. varje människa förbrukar 1,7 liter på 8 timmar.
Slutligen kan du inte räkna med att cirkulationen i rummet är perfekt, så även ett rum som är mycket större än 12,5 kvadratmeter skulle kunna få lokalt syreunderskott så att det bildas kolmonoxid, mycket är giftigt även i ganska små mängder.

Om du ska använda munskydd…

Nu har till slut Folkhälsomyndigheten gått ut med rekommendationer om att använda munskydd i kollektivtrafiken under vissa tidpunkter (rusningstrafik?). Vi på Överlevnadsbutiken har under året inte velat ta ställning för eller emot i munskyddsfrågan, men däremot i flera inlägg på denna blogg och Facebook talat om att det finns olika typer av munskydd/ansiktsmasker som skiljer sig åt i hur effektivt de skulle kunna skydda mot smittspridning. Vi har dessutom tagit upp att felaktig användning skulle kunna leda till ökad smittspridning.

Rekommendationerna kommer inte att börja gälla förrän 7 januari, men det finns inget som hindrar att den som vill använda munskydd redan nu gör det. Framför allt som det nu troligen kommer att vara ännu mer socialt accepterat att bära munskydd.

Men för alla som gör det, snälla tänk på följande saker:
– Ett munskydd är för engångsbruk – du ska inte ta av och sätta på det igen. Även de som är tvättbara ska stoppas i en påse när du kommer fram till jobbet. När du åker hem tar du fram ett annat munskydd och sedan tvättar du båda på kvällen.
– Peta inte på munskyddet när du har det på dig. Utgå hela tiden från att det finns virus från dig på insidan och virus från omgivningen på utsidan. Att t.ex. sätta på ett munskydd när du går på café eller restaurang och sedan dra ned det varje gång du stoppar något i munnen är en dålig idé.
– Släng inte munskydd (eller engångshandskar) på marken. Även om detta antagligen inte är någon stor källa till smittspridning så ser det väldigt tråkigt ut på gatorna. Stoppa dem i en plastpåse och lägg i fickan tills du kommer hem eller till en icke-överfull papperskorg. (Att det är dåligt för miljön att använda plastpåsar kanske vi kan vänta några månader med att ta tag i.)

Och till sist några ytterligare tips i en video från Institutet för hälsa och välfärd i Finland

ALLT Om bug out bags

En bug out bag är en väska eller ryggsäck som är packad med viktiga saker, som står lätt åtkomligt och som man plockar med sig om man hastigt måste lämna sin bostad. Det påminner lite om en BB-väska, som många blivande föräldrar packar när det närmar sig förlossning. Skillnaden är att en bug out bag oftast innehåller utrusning för att klara ännu tuffare miljöer än en förlossningssal. En svensk översättning av bug out bag skulle kunna vara överlevnadsväska, evakueringsväska, flyktväska eller 72-timmarsväska. Som namnet antyder så innehåller de utrustning för att överleva tre dygn, även ute i naturen. De kan till exempel innehålla mat, vatten, tält, sovsäck, verktyg, stormkök och varma kläder. I princip ska de uppfylla människors grundläggande behov för överlevnad: mat, vatten, värme, sömn, trygghet och hygien.

Olika scenarier där man kan bli tvungen att lämna bostaden kan vara att huset brinner, en svår översvämning riskerar att ske, en skogsbrand närmar sig, att el/vatten/värme/avlopp inte fungerar eller att man känner att området är farligt att stanna i pga krig, terrordåd eller kravaller. Men dessa scenarier skiljer sig mycket åt både beträffande hur snabbt man måste ut och hur mycket hjälp man kan väntas få av samhälle och grannar. Därför bör det första steget för den som vill bli bättre förberedd vara att tänka igenom ”Vad kan hända där jag bor och vad kan inte hända?” Och ”Om det händer, vad gör jag då?” Utifrån det kan man börja fundera på vad man ska packa sin väska med.

Brand kan hända i alla bostäder och i värsta fall har man bara någon minut på att ta sig ut. Då handlar det bokstavligen om att rycka med en väska från hallen och springa. Fördelen med ett sådant scenario är att man kommer att få ganska mycket hjälp. Är du inte osams med grannarna får du säkert sova där första natten och sedan hjälper förhoppningsvis ditt försäkringsbolag till med kostnaden för att bo på hotell och köpa nya kläder. Det man vill ha med sig då är i första hand ett klädombyte, försäkringspapper och saker med högt affektionsvärde.

Vid en annalkande naturkatastrof (tänk skogsbrand, översvämning, svår storm) har man troligen några timmar på sig. Man kanske inte har tid att leta igenom källaren efter utrustning, men man behöver inte ha väskan stående precis vid dörren. Vid denna typ av händelser kommer många hushåll att bli drabbade och kommunen kommer att ordna ett tillfälligt boende i någon skola eller idrottshall. Och då vill man kanske ha med klädombyte, snacks, något att roa sig med och en skön kudde.

En tredje typ av scenario är där man långsamt känner att det är en dålig idé att vara kvar i bostaden (pga yttre hot eller att infrastrukturen inte fungerar) och man förbereder sig för att ta sig till sin bug out-location (som kan vara ett sommarhus, släktingar i en annan del av landet eller ett vindskydd som man förberett i skogen). I ett sådant läge är det viktigaste att man har utrustning för att ta sig fram till den platsen. Man kan då inte räkna med att kollektiva färdmedel fungerar, vissa vägar kan vara blockerade och det är inte säkert att det går att tanka på bensinstationerna. Här gäller det en helt annan nivå av förberedelser som vi får utveckla mer i ett kommande blogginlägg.

Man bör för alla typer av evakueringsväskor ha inställningen att alla i familjen har en egen väska som de bär, sedan kan man ordna dem så att den starkast bär de tunga sakerna. Men tänk på att i vissa scenarier skulle familjemedlemmarna kunna bli separerade från varandra i kortare eller längre perioder.   

Mer om olika typer av bug-out-bag kan ni läsa i ett gammalt inlägg på Överlevnadsbloggen.

Powerbanks och mobilbatterier

Trots att smarta telefoner har väldigt mycket bättre batterier än de hade för 10 år sedan så räcker batteriet knappast längre idag eftersom strömförbrukningen också har i ungefär samma takt. Använder man funktioner som bluetooth eller om det är dålig mottagning, så att telefonen måste leta efter basstationer, räcker batteriet oftast inte en hel dag.

Fenomenet powerbank började bli vanligt i Sverige 2014, men det riktiga genombrottet kom hösten 2016, när ett stort antal svenskar hade laddat ner Pokemon Go och insåg att batteriet i mobilen inte räcker speciellt länge när man är ute och spelar. Det finns ingen bra svensk term för powerbank, men vanligen används uttrycken reservbatteri eller portabel laddare.  En powerbank innehåller ett liknande batteri som i en mobiltelefon, vanligen ett litiumjonbatteri eller litiumpolymerbatteri och det laddas upp på några timmar från ett vägguttag med en microUSB-sladd.

Kapaciteten hos batterier mäts i milliampèretimmar, mAh. Smarta telefoner har vanligen batterier på 2000-4000 mAh, surfplattor har 5000-10000 mAh. Från powerbankens kapacitet kan man räkna ut hur många gånger det går att ladda sin enhet. Om du har en en smart telefon med ett batteri på 2500 mAh och en powerbank på 10000 mAh, så borde du i teorin kunna du ladda telefonen fullt 4 gånger. Men i praktiken tappar man en del av energin (ofta 20-30 %) vid varje laddning, så räkna snarare med 3 laddningar i detta exempel. Powerbanks brukar ha en kapacitet på mellan 2000 mAh och 20000 mAh och man kan tycka att ”ju större dess bättre”, men då är de samtidigt mycket dyrare och tyngre.

Hur snabbt powerbanken laddar en mobil beror på hur modernt mobilbatteriet är och på vad det är för strömstyrka på powerbankens USB-utgång. Vanligen är den på 2 A eller 2,1 A, men billigare eller äldre modeller kan ha 1 A. Vissa powerbanks har uttag för snabbladdning med upp till 3 A. Precis som mobiltelefoner har powerbanks ett överladdningsskydd som gör att laddningen slås av när batteriet är fulladdat.

Köp powerbanks och solpaneler hos Överlevnadsbutiken.

Tips för att förlänga mobilens batteritid

Stäng av Bluetooth

Stäng av Wi-Fi

Stäng appar som du inte ska använda på länge.

Sänk ljusstyrkan

Stäng av aviseringar

Stäng av platstjänster

Sätt mobilen i strömsparläge

För och emot användning av munskydd

Jag har sålt skyddsutrustning i drygt sju år och jag tänkte nu (några månader för sent) komma med ett inlägg i munskyddsfrågan. Man kan tycka att frågan har diskuterats tillräckligt, men förespråkarna och motståndarna har en tendens att se allting som svart eller vitt och det finns två saker som jag inte tycker har nämnts tillräckligt och som skulle kunna nyansera debatten:

-Det finns olika typer av munskydd och de har olika skyddseffekt.

-Hur länge man har på munskyddet och hur många gånger man petar på det avgör om skyddet leder till minskad smittspridning eller istället ökad smittspridning.

Typer av munskydd

Hemgjorda munskydd av tyg. Normalt är de tillverkade av bomull, t.ex från en gammal t-shirt. WHO rekommenderar att de ska ha tre eller fyra lager. En nackdel med denna typ av mask är att de ganska snabbt blir fuktiga av utandningsluften, vilket är en bra miljö för coronavirus att överleva i. Såna munskydd ökar antagligen smittspridningen

Munskydd av bomull

Något bättre munskydd får man om man syr det av tre olika sorters textil: ljus bomull i innersta lagret, polypropylen i mellanlagret som fungerar som filter och ett yttre lager av polyester, som inte tar upp fukt.

Kommersiella filter

Tandläkarskydd

Ljusblå munskydd av (tand)läkarmodell. Finns i klasserna I, II och IIR. De laboratoriestudier som gjorts på munskydd och COVID-19 har gjort på klass IIR-skydd. Klass IIR är vätskeresistenta , vilket klass II inte är. Skydd som inte är vätskeresistenta skyddar sämre mot stänk och kan ta upp fukt från utandningsluften. Klass I har högre genomsläpplighet av partiklar än II och IIR. Denna typ av munskydd (framför allt IIR) är designade för att skydda mot droppsmitta, men skyddar inte mot luftburen smitta eftersom det läcker in luft vid kanterna. Under våren har det varit brist på denna typ av skydd i hela världen, men nu börjar tillgången bli god.

Ansiktsmask FFP2

Ansiktsmasker/andningsskydd/filtrerande halvmasker är designade för att filtrera bort saker från inandningsluften Finns i klasserna FFP1, FFP2 och FFP3, där FFP2 ungefär motsvarar amerikanska N95 och kinesiska KN95. FFP1. FFP1-filter räcker bara för att filtrera bort damm, men FFP2/N95 och FFP3 har innan coronapandemin rekommenderats för att skydda bäraren mot luftburen smitta. Finns som vikbara eller fasta och med eller utan ventil (som underlättar utandning).

Halvmask med filter

Halvmasker med filter och skyddsmasker har utbytbara filter. Det finns ett 10-tal olika filtermodeller beroende på vad man vil filtrera bort: damm, radioaktivitet, organiska lösningsmedel, sura gaser, ammoniak. De flesta av dessa kan antagligen fånga upp droppsmitta. skyddsmasker har även fördelen att de skyddar ögonen.

Hur man använder munskyddet.

Om vi förutsätter att du eller någon i din omgivning har odiagnostiserad COVID-19 och du använder munskydd så måste du utgå från att munskyddet, om du haft på det länge, är kontaminerat med coronavirus. Om du petar på det, rättar till det, drar ner det eller tar av det får du alltså virus på händerna och måste tvätta dem noga. Det gör att de tillfällen då det går att använda dem på ett säkert sätt är begränsade. Du kan inte äta, inte ha några längre samtal. Därför är användning i skolor och vid restaurangbesök antagligen kontraproduktivt, medan i kollektivtrafiken och i butiker kan de göra nytta.

Sammanfattning:

Munskydd av rätt typ kan antagligen minska smittspridning om de används på rätt sätt. Man måste till varje pris undvika att peta på dem. Det är därför inte lämpligt att bära munskydd i situationer där man måste dra upp och ner dem för att äta eller prata.

Jag hoppas att detta gav er lite mer underlag för att ta beslut om ni vill använda munskydd eller ej. För kom ihåg: Folkhälsomyndigheten förbjuder ingen att använda munskydd, utan den är upp till var och en att välja. Men om ni använder munskydd , var snälla och gör det på ett sätt som inte leder till ökad smittspridning.

/Fredrik Qvarnström

Att lagra vatten

I Sverige använder vi ungefär 170 liter vatten per person och dag. I en krissituation där vi inte längre har rinnande vatten i kranen är det förstås orimligt att använda sådana mängder och vi kan bli tvungna att klara hygien, matlagning och vätskeintag med kanske 3 liter vatten per dag. Den som har en sjö eller å något hundratal meter från huset kan kosta på sig att använda större mängder vatten.

Den som har långt till alla sötvattenkällor kan istället vara tvungen att klara hela vattenförsörjningen på vatten som finns lagrat hemma. Även en så liten mängd som 3 liter per person blir snart stora mängder att lagra om vi räknar på en 4-personersfamilj som ska klara sig i en vecka : 84 liter.

Om man tappar upp rent vatten i en ren dunk (en ny dunk som inte använts till mjölk, juice, saft eller lösningmedel) och förvarar den mörkt och svalt får man normalt väldigt lite mikrobiologisk tillväxt. En tumregel kan vara att byta vatten tre eller fyra gånger per år. Om vattnet börjar smaka lite unket, kan det räcka att lufta vattnet innan man dricker. PET-flaskor fyllda till ¾ håller flera år i frysen och hjälper dessutom till att hålla kylan i frysen om strömmen går.