Överlevnadsväska för kris - det här behöver du packa

När strömmen går, mobilen dör eller familjen snabbt behöver lämna bostaden är det sällan avancerad utrustning som avgör hur bra man klarar sig. En genomtänkt överlevnadsväska samlar det viktigaste för de första timmarna, medan mat, vatten och värme planeras separat hemma. Här får du en praktisk packlista, tydliga mängder och råd för att anpassa beredskapen till lägenhet, bil, fritidshus och familj.

Börja med scenariot, inte med prylarna

Jag börjar alltid med frågan vad väskan faktiskt ska lösa. En väska för några timmars evakuering behöver vara lätt och snabb att bära. Ett hemförråd för en veckas strömavbrott behöver däremot innehålla betydligt mer vatten, mat och bränsle än vad någon rimligen kan bära på ryggen.

Vid evakuering packar jag hellre 1-2 liter vatten och ett sätt att fylla på än tio kilo flaskor. Hemma bör du däremot räkna med minst 3-5 liter per person och dygn för dryck, matlagning och enkel hygien. För fyra personer blir det ungefär 84-140 liter på en vecka, så det behöver fördelas i flera dunkar och flaskor.

Det här är också skillnaden mellan en krisväska och en klassisk så kallad bug out bag. Den senare är tänkt för att lämna platsen snabbt och innehåller ofta karta, kompass, ombyte och enkel övernattningsutrustning. I svensk hemberedskap är det vanligtvis viktigare att kunna stanna hemma tryggt än att planera för en dramatisk flykt.

Det här packar jag i en praktisk beredskapsväska

En bra väska ska gå att bära även när du är stressad, trött eller klädd för fel väder. Jag väljer en slitstark ryggsäck på ungefär 25-40 liter med vadderade axelremmar, flera fack och ett regnskydd. Vikten bör helst hållas under 10-15 procent av kroppsvikten om väskan ska bäras längre än en kort sträcka.

Vatten och snabb energi

• Vattenflaska eller mjuk vattenbehållare på 1-2 liter.
• Vattenreningstabletter eller ett beprövat filter som du har testat i förväg.
• Energibars, nötter, choklad, torkad frukt och annan mat som kan ätas direkt.
• En liten kåsa, sked och påse för avfall.

Vattenrening är ett komplement, inte en ursäkt för att bära för lite vatten. Ett filter tar inte alltid bort virus, kemikalier eller salt, och tabletter kan ge smakförändringar. Om vattnet kan vara förorenat bör det kokas kraftigt innan det dricks, förutsatt att du har ett säkert sätt att värma det.

Ljus, värme och eld

• Pannlampa och liten ficklampa med reservbatterier.
• Vindtäta tändstickor eller tändare i vattentät påse.
• Värmefilt, mössa, handskar och ett extra underställ efter årstid.
• Regnponcho eller lätt skalplagg.
• Litet stormkök och rätt bränsle om väskan är avsedd för längre avbrott.

En pannlampa är ofta mer användbar än en stark handhållen lampa eftersom du kan laga mat, bära vatten och öppna dörrar med båda händerna. Jag lägger alltid ljuskällan överst i väskan. Det är en liten detalj, men den sparar mycket irritation när bostaden plötsligt blir mörk.

Information och kommunikation

• Batteri-, vev- eller solcellsradio inställd på lokal Sveriges Radio P4.
• Fulladdad powerbank och rätt laddkabel till familjens telefoner.
• Papperslista med telefonnummer till anhöriga, kommunen, vården och elleverantören.
• Papperskarta över närområdet samt enkel kompass.
• Penna, anteckningsblock och visselpipa.

Mobilen är praktisk, men den är beroende av batteri, nät och fungerande laddning. Därför har jag viktiga nummer på papper och bestämmer i förväg en mötesplats om familjen inte kan ringa varandra. Vid akuta lägen gäller 112, medan 1177 används för sjukvårdsrådgivning och 113 13 för information om större olyckor och kriser.

Hälsa, hygien och dokument

• Första hjälpen-kit med plåster, kompresser, sårtvätt, tejp och engångshandskar.
• Personliga läkemedel och en aktuell lista över doser och allergier.
• Våtservetter, handsprit, toalettpapper, tandborste och mensskydd.
• Kopia av legitimation, försäkringsuppgifter och viktiga kontaktuppgifter.
• Kontanter i mindre valörer samt reservnyckel om det är säkert att förvara den.

För receptbelagda läkemedel är det klokt att ha ungefär en månads förbrukning hemma, även om allt inte behöver ligga i väskan. Personer som använder insulin, inhalator, sondnäring eller andra hjälpmedel behöver dessutom planera för temperatur, batterier och förbrukningsmaterial.

Vatten, mat och värme kräver ett eget lager hemma

En väska vid dörren löser inte en veckas vardag. Myndigheten för civilt försvar rekommenderar att hushåll ska kunna klara sina mest grundläggande behov i minst en vecka, och jag ser det som ett bra mål även för den som börjar från noll.

Så planerar jag vattenförrådet

Förvara dricksvatten i rena dunkar eller flaskor avsedda för livsmedel. Ställ dem mörkt och svalt, kontrollera lukt och smak en eller två gånger om året och byt vattnet vid behov. En praktisk start är fyra dunkar på 10 liter för ett mindre hushåll, kompletterade med mindre flaskor som är lättare att bära.

Frys gärna in vatten i PET-flaskor, men fyll dem inte helt eftersom vattnet expanderar när det blir is. Flaskorna fungerar då både som kylklampar vid strömavbrott och som extra dricksvatten när de har tinat. Har kommunen ett lokalt hämtställe för nödvatten behöver du också ha dunk, hink eller flaskor med lock.

Välj mat som fungerar utan vardagsköket

Jag föredrar mat som familjen redan äter. Havregryn, knäckebröd, jordnötssmör, konserver, bönor, soppor, ris, pasta, nötter och energibars är mer användbara än specialprodukter som ingen vill öppna. Välj gärna sådant som kräver lite vatten och kort tillagningstid.

• Första dygnet bör kunna klaras med mat som äts kall.
• För resten av veckan behövs mat som kan tillagas på stormkök eller annan säker värmekälla.
• Räkna med extra mat för barn, allergier, diabetes och andra individuella behov.
• Glöm inte kaffe, te eller något sött om det hjälper familjen att hålla rutinerna.

Stormkök, grillar och gasolutrustning får aldrig användas inomhus utan att tillverkarens säkerhetskrav uttryckligen tillåter det. Kolmonoxid är osynlig och luktfri. Vid matlagning utomhus behöver du också följa eldningsförbud och lokala regler.

Läs också: Prepping - Din guide till hemberedskap för en tryggare vardag

Planera för kyla och mörker

Vid ett vinteravbrott kan en bostad kylas ned snabbt, särskilt om värmesystemet kräver el. Samla familjen i det minsta rummet, stäng dörrar mot kalla delar av bostaden och använd filtar, sovsäckar, mössor och lager på lager-kläder. Levande ljus kan ge lite värme, men ska stå stabilt, hållas borta från textilier och aldrig lämnas utan uppsikt.

Anpassa innehållet efter människorna och platsen

Det finns ingen universell packlista. En ensam person i en lägenhet, en barnfamilj i villa och en hundägare i glesbygd möter olika problem. Jag börjar därför med sådant som kan stoppa vardagen direkt och lägger till specialutrustning först därefter.

För personer med funktionsnedsättning behöver väskan fungera tillsammans med rullstol, rollator, hörapparat eller annan utrustning. Jag rekommenderar att packa en mindre modul med de mest kritiska sakerna, exempelvis mediciner, glasögon och laddning, så att den kan flyttas snabbt mellan hem, bil och trygg plats.

Kontanter är också en rimlig reserv. Kortterminaler, internet och bankomater kan vara otillgängliga vid tekniska störningar. Förvara inte alla pengar i väskan om den står nära ytterdörren, utan dela upp dem på ett säkert sätt.

Testa väskan och undvik de vanligaste misstagen

Den vanligaste missen är att köpa utrustning som aldrig används. Ett vattenfilter som ligger oöppnat i kartongen hjälper inte mycket, och en radio med tomma batterier är bara extra vikt. Jag testar därför varje viktig pryl i lugn och ro innan den hamnar i beredskapen.

1. Ta fram väskan och kontrollera att allt går att hitta utan stark belysning.
2. Koka vatten eller laga en enkel måltid med den utrustning du har valt.
3. Starta radion, ladda powerbanken och kontrollera alla kablar.
4. Bär väskan i 15 minuter och ta bort sådant som inte känns nödvändigt.
5. Kontrollera bäst före-datum, batterier, läkemedel och kläder varje halvår.

Förvara väskan där hela hushållet känner till platsen, helst nära en utgång men inte så att den blockerar en utrymningsväg. En enkel innehållslista på locket gör det lättare att se vad som saknas efter användning. Krisinformation.se lyfter också fram att grannar kan dela vissa resurser, till exempel verktyg, stormkök eller större vattenbehållare.

Undvik att packa för mycket friluftsutrustning bara för att den ser robust ut. Kniv, yxa och avancerade överlevnadsprylar kan vara användbara i vildmarken, men i en vanlig svensk bostad gör vatten, läkemedel, information och värme oftast större skillnad.

Gör beredskapen enkel att använda när allt annat krånglar

En bra krisväska behöver inte vara dyr eller imponerande. Den ska vara lätt att bära, anpassad till hushållet och placerad så att du hittar den direkt när elen försvinner eller ett meddelande om evakuering kommer.

Min egen grundregel är att först säkra en vecka hemma med vatten, mat, värme och information. Därefter bygger jag väskan för den kortare förflyttningen. Den ordningen ger mer verklig trygghet än att lägga hela budgeten på specialutrustning.

Gå igenom innehållet varje vår och höst, öva ett kort strömavbrott och prata med familjen om mötesplats och ansvar. När planen är begriplig för alla fungerar den även när batteriet är slut, nätet ligger nere och vardagen plötsligt har blivit mycket mindre förutsägbar.