Vill man förbereda sig inför krissituationer så behöver man bl.a. skaffa utrustning för att hålla sig varm och för att kunna laga mat och koka vatten. För att hålla sig varm kan det räcka med filtar och kläder, men för att värma mat behövs utrustning som använder någon typ av bränsle . Vi ska här ranka olika bränslen och ge tips på utrustning.

Scenariot vi utgår ifrån är en längre bug-in, där man är hemma och det går att gå ut. Vägarna kan vara framkomliga, men man kan inte räkna med att kunna köpa utrustning i några affärer. Vi har därför inte fokuserat på att bränslet ska kunna driva fordon. Rankingen bygger istället på bränslets användning i första hand för att värma mat/koka vatten och för att ge värme. Vi har också tagit hänsyn till pris, hur lätt det är att lagra och hälsoaspekter.

1. Ved

Den kanske bästa utrustningen man kan ha som krisberedskap är en vedspis eller en kamin som går att ställa en kastrull på. På så sätt kan du alltid få varm mat och dryck och kan rena dricksvatten genom att koka det.

Ved är billigt (möjligen inte om man köper små säckar på en bensinstation) och någorlunda enkelt att få tag i på de flesta ställen i Sverige, även i en krissituation. Har man svårt att hitta riktig ved fungerar även pinnar, kottar och annat trä, som inte är tryckimpregnerat. Nyhuggen ved bör få torka i minst 6 månader.

Exempel på kök som eldas med ved: Biolite Campstove

2. Gasol

Gasol är ganska dyrt, men dess höga energiinnehåll gör det prisvärt. Även köken är dyra och kostar ofta uppemot 1000 kr. Men det är väldigt lätthanterligt och det går snabbt att koka vatten. Det går dessutom att lagra gasol i evigheter utan att det blir dåligt. Det finns också lyktor och kylskåp som drivs med gasol om man har väldigt gott om gas.

Exempel på kök som använder gasol: Trangia 25 med gasolbrännare , Optimus Crux Lite, Primus Frigg

3. Fotogen

Fotogen kan användas i vissa typer av stormkök och kaminer. Dess största fördel är att det kan lagras i 10 år i rätt typ av behållare. Lysfotogen, tändvätska och lampolja är i princip samma sak som fotogen, men något renare (=luktar mindre) och dyrare.

Exempel på kök som använder fotogen: Optimus Hiker+

4. Diesel

Det finns både stormkök och kaminer som går att driva med diesel. Elverk som drivs med diesel har ofta högre effekt än bensindrivna elverk och är dyrare att köpa in, men billigare i drift. Har du ett elverk så vill du nog använda det i en krissituation och då får du flytta upp diesel några steg på prioritetslistan. Diesel har högt energiinnehåll och är billigt, så kostnaden per kWh är den lägsta av alla bränslen på denna lista.

Hållbarhet på diesel kan antas vara ungefär 12 månader, men det beror väldigt mycket på lagringsbetingelser och temperatur. Diesel dunstar inte lika lätt som bensin, men det finns vissa bakterier som kan äta ren diesel under förutsättning att det finns små mängder vatten i dieseln. Detta leder till bakterietillväxt i bränsletankar och bränslesystem som får stå en längre period. Bakterierna kan sedan sätta igen bränslesystemen och orsaka skador på motorerna. Om det blandats i metylestrar från förnyelsebar råvara växer bakterierna snabbare. Precis som för bensin finns tillsatsämnen man kan blanda i sin diesel för att förlänga hållbarheten.

Exempel på kök som använder diesel: Optimus Hiker+

5. Bensin

Bensin är inte optimalt som bränsle till stormkök i hemmet. Det har högt energivärde, men det är extremt brandfarligt och luktar illa. Men har man ett elverk som drivs med bensin så vill du nog använda det i en krissituation och då får du flytta upp bensin några steg på prioritetslistan. Då kan det också vara värt att skaffa ett bensinkök.

Hållbarheten på bensin är normalt inte mer än 2-3 månader, men den kan kan förlängas upp till 18 månader genom att använda en trycktät behållare som är helt fylld och förvaras svalt. Det finns också tillsatsämnen man kan blanda i sin bensin för att förlänga hållbarheten.

Alkylatbensin är dyrare och renare bränsle som kan förvaras i 3-5 år.

Exempel på kök som drivs med bensin: Optimus Svea

6. Sprit

Spritbränslen finns i många varianter och består av etanol med inblandning av metanol, 2-propanol och/eller vatten. Går att lagra väldigt länge om det inte dunstar från dunken. Spritkök är ofta billiga, men etanolens låga energiinnehåll gör det till det dyraste bränslet per kWh och att man behöver lagra större volymer än av andra bränslen. Spritkök fungerar dåligt i minusgrader och på de flesta är det svårt att justera lågan.

Exempel på kök som använder sprit: olika Trangiavarianter

7. Gelbränsle

Gelbränsle är normalt baserad på etanol, ofta från förnybara råvaror, vilket är bra för miljön. Det är lätthanterligt, men man får vara noga med att lågan är släckt innan man häller på nytt bränsle. Nackdelarna är att det är ganska lågt energiinnehåll per kg och dyrt.

Exempel på kök som kan använda bränslegel: Fire Dragon Nödspis

8. Hexamin

Hexamin eller hexametylentetramin är ett fast ämne som säljs i tablettform, t.ex. under varumärket Esbit. Inte detsamma som metatabletter som var tillverkade av metaldehyd, vilket är mycket giftigt. Hexamin är inte giftigt och används som läkemedel och konserveringsmedel (E239), däremot bildas giftiga ämnen vid förbränning.

Exempel på kök som kan använda hexamintabletter: Nödspis, hopfällbar

Pris och energiinnehåll

Priserna är ungefärliga och gäller vanliga konsumentförpackningar (ved 40 liter, gasol 11 kg, fotogen/etanol 5 liter, gel 1 liter)

ved 1,5 kr/liter 0,9 kWh/liter 1,7 kr/kwh
gasol 32 kr/kg 12,8kWh/kg 2,5kr/kWh
fotogen 29 kr/l 9,5 kWh/l 3,1 kr/kWh
diesel 16 kr/l 9,9 kWh/l 1,6 kr/kWh
bensin 16 kr/l 8,7 kWh/l 1,8 kr/kWh
etanol 35 kr/l 5,9 kWh/l 5,9 kr/kWh
gel 90 kr/l 6,5 kWh/l 13,8 kr/kWh