Kategoriarkiv: Fakta

Fakta, Överlevnadsbutiken

Kemin bakom några av produkterna i Överlevnadsbutiken

Lämna en kommentar

I ett infall av saknad av min tidigare karriär som först kemilärare och sedan forskare kom jag på att jag skulle förklara vetenskapen bakom några av våra överlevnadsprodukter som bygger på kemiska principer.

Engångshandvärmare

Handvärmare innehåller en påse som påminner om en stor tepåse. Påsen är oftast fylld med järnpulver, vatten, aktivt kol, träpulver, koksalt och vermikulit. Järnet är ger värme, övriga ämnen i påsen har som uppgift att katalysera reaktionen, fördela värmen och göra så att den släpps ut i lagom takt.

När det finkorniga järnpulvret kommer i kontakt med syret i luften oxideras det till en blandning av olika järnoxider. Precis som många redox-reaktioner är denna reaktion exoterm, dvs. den avger värme. Temperaturen kan bli upp till 70 grader och håller i 4-12 timmar, beroende på hur stor påsen är.

X Fe + Y/2 O2 → FeXOY [+ värme]

Engångshandvärmarna kan bara användas en gång, men det kan gå att stoppa uppvärmningen genom att stoppa ner den aktiverade påsen i en liten blixtlåspåse, så att den inte får mer syre. När den tas ut ur blixtlåspåsen börjar förhoppningsvis det kvarvarande järnpulvret reagera och påsen blir varm igen. När en engångshandvärmare är förbrukad kan den kastas i soporna, inget av innehållet är giftigt.

Handvärmare

Återanvändningsbar handvärmare

Återanvändningsbara handvärmare går däremot att använda många gånger. De utgörs av påsar av tjock plast som innehåller en väldigt koncentrerad vattenlösning av saltet natriumacetat. En så koncentrerad lösning kallas övermättad och i en sådan lösning borde egentligen kristaller börja bildas. Men för att kristallisationen ska kunna sätta igång behöver kristallerna något att växa på. Just natriumacetat är ett salt som klarar väldigt hög övermättnad innan det börjar kristallisera.

I handvärmaren finns en liten metallplatta som går att knäcka till med fingrarna. Då släpper den mikroskopiska metallflisor som natriumacetatet kan fastna på och börja bilda kristaller. Kristallisationen är väldigt snabb och den kemiska energin som finns lagrad släpps ut i form av värme. en återanvändningsbar handvärmare blir inte lika varm som en engångshandvärmare och håller heller inte värmen så länge.

NaOAc(aq) → NaOAc(s) [+ värme]

När handvärmaren svalnat kan man lägga den i kokande vatten och när påsen uppnår en viss temperatur kommer saltkristallerna att lösa sig igen. Handvärmaren kan då användas igen. Om man kokar den strax innan man ska gå ut så kan man värma sig på den två gånger utan att koka den emellan eftersom den håller värmen från kokningen i någon timme. När en återanvändningsbar handvärmare efter många användningar till slut slutar fungera, kan den kastas i soporna. Natriumacetat är inte giftigt.

Värmepåse till mjukkonserver

I en värmepåse stoppar man ner en oöppnad mjukkonserv (eller en vanlig konservburk) och häller i en liten mängd vatten. Påsen blir då 70-80 grader varm under 15-20 minuter och värmer upp konservens innehåll på 5-10 minuter. Det är ett smidigt sätt att få en varm måltid, utan att bära med sig ett stormkök med bränsle.

Värmepåsar innehåller antingen kalciumhydroxid eller magnesiumpulver, järnpulver, kiseldioxid och koksalt. Varje värmepåse går bara att använda en gång. Förbrukade värmepåsar går att slänga i soporna, men innehållet är lite frätande, så var försiktig med hanteringen.

Ca(OH)2(s) + H2O → Ca(OH)2(aq) [+ värme]

Mg + 2H2O → Mg(OH)2 + H2 [+ värme]

Syreabsorbenter

Syreabsorbenter används framför allt tillsammans med mylarpåsar, för att fånga upp syret som finns kvar i de förslutna påsarna så att man får en helt syrefri miljö, vilket förlänger hållbarheten på många livsmedel.

Syreabsorbenter har ungefär samma innehåll som engångshandvärmare (järn, kol och koksalt) och blir varma när syret reagerar med järnet. De fungerar därför inte så bra ihop med vissa livsmedel, till exempel strösocker som kan smälta och klumpa ihop. Syreabsorbenterna suger bara upp syret i luften, inte kvävet (som utgör 78%) så det blir inte vakuum i påsarna

Vattenreningstabletter

Vattenreningstabletter innehåller någon typ av kemikalie som oxiderar sönder virus, bakterier och parasiter. Den vanligaste typen innehåller klor, men bundet i form av natriumdikloroisocyanurat (troclosen natrium). Tabletter med natriumdikloroisocyanurat är stabila och går att lagra i flera år. När man stoppar i en tablett i vatten frigörs kloret långsamt och i jämn takt. Klor är ett väldigt starkt oxidationsmedel och reagerar med ytan på virus, bakterier och protozoer så att de oskadliggörs.

Vattenreningstabletter är självklart skadliga för vattenlevande organismer, det är liksom tanken med dem. Natriumdikloroisocyanurat är frätande, så man ska hantera tabletterna försiktigt och förstås inte äta dem.

Kolfilter

Kolfilter fungerar genom att de innehåller små kolpartiklar med extremt stor yta, det är det som kallas aktivt kol. På denna yta kan vissa kemikalier fastna när man leder en gas eller vattenlösning över den (kallas adsorbtion, inte att förväxla med absorption). I första hand är det organiska molekyler (ofta sådana som ger lukt, smak eller färg) och vissa metaller som fastnar, men reningen är långt ifrån hundraprocentig. Kolfilter blir mättade efter en tid och behöver bytas regelbundet. Även kolfilter som inte används blir dåliga om de inte ligger i lufttäta förpackningar.

Svepelektronmikroskopbild av aktivt kol.

Vattenfilter

Mikrobiologiska vattenreningsfilter fungerar som en sil, med noga kontrollerad storlek på hålen. Filtren är oftast gjorda av keramik eller textil och hur stora hålen är beror på vad men vill få bort från vattnet. Bakterier och parasiter är större än 1 mikrometer (miljondels meter) och vanliga vattenreningsfilter brukar ha porer som är 0,1-0,2 mikrometer.

Virus är däremot så små så de går igenom dessa filter (men det är normalt inga höga halter av virus i sjö- och flodvatten i Sverige om det inte går ut ett avlopp i närheten). Filter som klarar av att rena bort virus har porer som är så små som 0,02 mikrometer, vilket gör att vattnet rinner långsammare genom dessa filter än andra filter.

Frystorkad mat

Vid frystorkning sänker man lufttrycket till nära vakuum och sänker samtidigt temperaturen långt under fryspunkten. Det gör att i stort sett allt vatten försvinner genom att det först fryser till is och sedan sublimerar (går direkt från fast till gasform, utan att passera flytande form). Livsmedlet behåller då både form, färg och näringsvärde och när man tillsätter varmt vatten återfår man något som ligger ganska nära den ursprungliga maten i smak och konsistens.

Mylar

Mylar är ett flerskiktsmaterial som består av polyeten, aluminium och PET och skyddar mot solljus, fukt och syre. Detta gör att livslängden på livsmedel som är förpackade i mylar förlängs. Det innersta lagret i mylar utgörs av polyeten (även kallat polyetylen eller PE) är godkänt för kontakt med livsmedel och gör mylaren seg och motståndskraftig. Polyeten smälter vid ca 120 grader och det är detta lager som smälter när man svetsar ihop mylar.

Nästa lager utgörs av en väldigt tunn aluminiumfolie som förhindrar att ljus tränger igenom. Den är också ogenomtränglig för gaser, vilket gör att t.ex syre och lukter inte kan tränga igenom. Genom många andra typer av plast kan gasmolekyler vandra långsamt även om plasten är lufttät, men inte genom mylar.

Det tredje och yttersta lagret utgörs av en variant av polyetylentereftalat (PET, dvs plasten i läskflaskor) som kallas BoPET. Denna plast både flexibel och stark och reagerar inte så lätt med olika kemikalier. BoPET-lagret kan variera i tjocklek och det är det som gör att det finns olika tjocklekar på mylar. BoPET smälter vid ca 260 grader och smälter normalt inte när man svetsar igen mylar, utan det är polyetenlagret som gör det.Eftersom innerskiket tål över 100 grader så går det bra att hälla kokande vatten i mylarpåsarna, vilket man exempelvis gör när man tillagar portionspåsar med frystorkad mat.

Nödfiltar och nödsovsäckar av ”silverfolie”, så kallade ”space blankets”, är också tillverkade av mylar. Förutom att de är vind och vattentäta så gör aluminiumlagret att en stor del av kroppsvärmen reflekteras tillbaka mot kroppen.

Eldstål

Eldstål är en metallstav som ger ifrån sig gnistor om du skrapar på den med ett hårdare material. Eldstål kallas ofta på engelska för ferrocerium steel, och är tillverkade av en legering mellan flera sällsynta jordartsmetaller (vanligen cerium, lantan, neodym) och järn. Järninnehållet brukar bara runt 5%.

Fakta, Förberedelser i hemmet

Cybersäkerhet

Lämna en kommentar

Regeringen gick häromdagen ut med att det Nationella cybersäkerhetscentret som inrättades i december 2020 nu ska få Försvarets radioanstalt, FRA, som huvudman. Ansvaret för cybersäkerhetscentret har hittills varit delat mellan Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och FRA (även Post- och telestyrelsen, Försvarets materielverk och Polismyndigheten har varit inblandade i verksamheten). Detta har, enligt regeringen, lett till svårigheter med styrningen, uppföljningen och ansvarsutkrävandet.

Med anledning av detta ska vi här skriva lite om cybersäkerhet på nationell och på individuell nivå.

Cyberangrepp mot Sverige från främmande makt

Med tanke på att så mycket så stor del av samhället är uppkopplat mot internet så finns det risk för att skickliga hackare kan angripa viktiga delar av infrastrukturen i ett land såsom enskilda kraftverk, elnätet, dricksvattenförsörjningen, tågnätet, betaltjänster eller internet. En rysk hackargrupp tog exempelvis kontroll över en kraftstation i Ukraina 2016, vilket ledde till att 80 000 blev strömlösa.

I samband med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 väntade sig länder som tydligt kritiserade Ryssland att drabbas av ökade cyberangrepp, men detta har i stort sett uteblivit.  Hackergruppen ”Anonymous Sudan” (med ryska kopplingar) har genomför att antal överbelastningsattacker mot regioner, sjukhus, mediehus och universitet. Även Vattenfall och Kivra har drabbats. Men överbelastningsattacker är en väldigt låg nivå av cyberangrepp – man tvingar i princip bara servrarna att starta om – och leder sällan till några allvarliga konsekvenser. Att det inte blivit värre kan bero på att Rysslands förmåga till cyberangrepp inte var så stor som man befarat. Sverige har förvisso experter som är väldigt bra på cybersäkerhet. (Ett svensk-isländskt lag vann förra veckan Locked Shields, världens största cybersäkerhetsövning.) Men jag kan inte hitta några nyheter om att andra länder drabbats allvarligt heller, bortsett från ett fåtal lyckade attacker mot Ukraina, exempelvis attacken mot ett Ukrainskt satelitnätverk strax före invasionen.

Iran och Kina har av SÄPO pekats ut för omfattande spionverksamhet i Sverige och skulle möjligen kunna ha intresse av cyberattacker mot vissa delar av det svenska samhället. Åtminstone Kina har antagligen den tekniska kompetensen för att genomföra något sådant. Även terroristgrupper skulle kunna använda cyberangrepp för att försöka skapa oro eller sprida skräck i Sverige.

Cyberangrepp från organiserad brottslighet

Brottslingars mål med cyberangrepp kan vara att komma över data som kontokortsuppgifter eller lösenord. Ett fenomen som ökat på senare år är ransomware. Ett virus i ett datasystem gör att all data krypteras så att systemägaren inte kommer åt den och då fungerar inte längre systemet. För att få systemet upplåst tvingas man betala en lösensumma (ransom på engelska). Kända exempel i Sverige på drabbade är Coop och Kalix kommun. Även många mindre företag och privatpersoner har drabbats genom åren.

Så skyddar du dig

Privatpersoner kan göra några saker för att skydda sig.

Använd inte samma lösenord för flera tjänster. Det är vanligt att större eller mindre nättjänster hackas och uppgifter om alla användare stjäls och säljs vidare. Om du har ett konto på denna tjänst med exempelvis username: lattlurad@gmail.com och password: snuttan23 kommer en bedragare prova att logga in på Gmail med de lösenordet. Om det lyckas ändrar bedragaren lösenord och har nu exklusiv tillgång till dina mejl och därmed kontroll över alla dina konton på olika tjänster. Hen kan gå in på Amazon, Klarna, Netflix och så vidare och om inte lösenordet snuttan23 fungerar där så begär hen en nollställning av lösenordet, så att det skickas en länk till Gmail-konton som hen har kontroll över.

På många webbplatser kan man välja tvåfaktorsautentisering vilket gör att man både behöver lösenord och tillgång till din mobiltelefon (du får ett sms med en kod eller öppnar en autentiseringsapp för att få en kod), vilket ger mycket högre säkerhet.

När du väljer olika lösenord till olika tjänster välj smarta lösenord, inte password, 123456, hejsan, mamma, qwerty. Lösenord som bdGH/-91 följer kravet på att innehålla både gemener, versaler, siffror och specialtecken, men är lättare att knäcka med hjälp av datorer än ett långt lösenord som kattcykelstolblomma. De flesta operativsystem och webbläsare för datorer, surfplattor och mobiltelefoner har nu möjlighet att föreslå starka lösenord till dig. Dessa lösenord är långa och krångliga, men du behöver aldrig komma ihåg dem, utan det görs automatiskt. Det kan innebära problem om du får din enhet stulen när den är olåst, men jämfört med att ha dåliga lösenord är detta en mindre risk.

Klicka inte på okända länkar. De flesta försök att stjäla inloggningsuppgifter eller installera virus på din enhet är ganska taffliga. Du får ett mejl som ser ut att komma från en myndighet, en mobiloperatör, ett e-handelsföretag eller ett transportföretag, med en länk som du uppmanas att klicka på, men om du tittar på avsändaren så står det mrsexy3487@gmail.com. Det går att få avsändaradressen att se ut som någon annan, så det räcker inte att titta på den, men det är åtminstone bra att kolla den först. På en dator kan man se vart en länk leder innan man klickar på den (jag tror att det även fungerar på mobiler och surfplattor om du trycker länge på länken).

Installera ett antivirusprogram och en brandvägg på datorn och se till att uppdatera dem. Det finns många bra säkerhetspaket som även innehåller VPN, identitetsskydd och lösenordshanterare. De är inte gratis, utan kostar ofta 50 – 200 kr/månad, men det kanske kan vara en bra investering.

Gör säkerhetskopior på viktiga dokument och bilder både på en extern hårddisk/USB-minne/DVD-skiva och i en molntjänst.  Om du drabbas av ransomware på din dator, kan den i värsta fall sprida sig till hela nätverket du är uppkopplad mot. Däremot brukar molnlagringstjänster lova att ransomware från din dator inte ska kunna följa med filer som du laddar upp.

Se till att du har lösenordsskydd på alla prylar som är uppkopplade mot nätet: skrivare, smarta högtalare, robotdammsugare, TV, etc.

Och förstås ha en viss beredskap för den händelse att viktig infrastruktur slås ut av en cyberattack. Det är den vanliga listan för krisberedskap:
Se till att du har något att äta, har rent vatten att dricka, håller dig varm (eller sval på sommaren), kan få information och kan sköta din hygien.

Fakta

Bäst före-datum på mat

Lämna en kommentar

Att bäst före-datum har passerats betyder INTE att maten är oätlig, utan det betyder att tillverkaren lovar att smak och konsistens är helt oförändrad fram till detta datum.

Vid årsskiftet 1985/86 infördes krav på förpackningsdag och bäst-före-dag på färdigpackade kylvaror istället för ”sista förbrukningsdag” Senare anpassades reglerna till EU så att alla livsmedel idag märks med ett bäst före-datum. Sista förbrukningsdag används fortfarande på ett fåtal livsmedel som kan vara skadliga om de blir gamla (till exempel köttfärs).

Bäst före-datumet på mat är inte detsamma som ett utgångsdatum. Bäst före-datumet anger den tid då maten förväntas hålla högsta kvalitet, till exempel när smaken, doften och konsistensen är som bäst. Efter det datumet kan maten fortfarande vara ätbar, men kvaliteten kan ha försämrats.

Många livsmedel kan ändra konsistens, till exempel att de separerar så att vätska tränger ut, om de lagras länge. De kan mörkna eller ljusna, de kan bli torrare för att de släpper i från sig fukt och de kan tappa smak eftersom vissa smakämnen lätt bryts ner. Men det betyder inte att det inte går att äta dessa livsmedel. Du kan spara väldigt mycket pengar på att inte kasta mat som är fullt ätbar.

Konserver i plåtburkar håller länge

En tumregel kan vara att livsmedel som förvarats på rätt sätt håller dubbelt så länge som förpackningen anger. En vara som har två års hållbarhet kommer att gå bra att äta efter fyra år. Även mjölk som är ett väldigt känsligt livsmedel brukar hålla i upp till två veckor om paketet förvarats vid 4 grader, trots att det står en vecka på förpackningen.

Det är alltid viktigt att använda sunt förnuft när man bedömer om mat är säker att äta eller inte. Om maten har förvarats korrekt, till exempel vid rätt temperatur, är den oftast ätbar efter att bäst före-datumet har passerat. Däremot kan mat som förvarats felaktigt eller som har utsatts för höga temperaturer, insekter eller annan förorening bli farlig att äta, även om bäst före-datumet inte har passerat.

Det är också viktigt att läsa förvaringsanvisningarna på förpackningen. Vissa livsmedel behöver förvaras vid kyla eller i frysen för att hålla längre, medan andra kan hålla längre i rumstemperatur. Att förvara maten på rätt sätt kan förlänga dess hållbarhet.

För frystorkad mat, som inte innehåller någon fukt och som är förpackad i lufttäta mylarpåsar eller plåtburkar kan hållbarheten vara extremt lång. Anledningen är att man får bort de tre saker som gör att livsmedel blir förstörda: fukt som gör att skadliga mikroorganismer kan växa, sure som får fetter att härskna och solljus som bryter ner vissa ämnen i maten.

Det är dock viktigt att notera att vissa livsmedel, till exempel mjölkprodukter och kött, kan bli farliga att äta även om de har förvarats korrekt om de har blivit utsatta för bakterier eller andra föroreningar. Dessa livsmedel bör alltid hanteras noggrant och kastas om det finns tecken på att de har försämrats.

Således, medan man kan äta mat efter bäst före-datumet har passerat, är det alltid viktigt att använda sunt förnuft och bedöma matens kvalitet och förvaringssätt innan man bestämmer sig för att äta den. Om man är osäker på om maten är säker att äta eller inte, är det alltid bättre att vara försiktig och kasta den istället för att riskera att bli sjuk.

I en långvarig krissituation där du inte kan gå till affären och handla behöver du kanske äta mat som har passerat bäst före-datum och du kommer antagligen att njuta av denna mat.

Läs om hur länge olika livsmedel brukar gå att lagra.

Fakta, Förberedelser i hemmet

Utrustning som du INTE ska lägga i din krislåda

Lämna en kommentar

En krislåda behöver inte vara en fysisk låda utan kan lika gärna vara ett skåp eller en hylla i förrådet. Det viktiga är att man vet var utrustningen finns utan att behöva leta efter den. Utrustningen behöver också vara någorlunda lättillgänglig så det går att få fram den snabbt när den behövs.

Med det sagt så vill en del människor vill ha en vattentät plastlåda med lock som krislåda. Det skyddar krislådan vid en översvämning (tips: ställ inte lådan där det kan bli översvämning.) och mot skadedjur. (tips: håll efter skadedjur, de kan orsaka mycket värre problem än att din krislåda bli förstörd.)

Om du gör i ordning en krislåda så rekommenderar vi att du inte stoppar i dessa saker:

Ficklampa

En ficklampa behöver du ha lättillgänglig och inte längst ner i en krislåda i garderoben. När du väl har hittat ficklampan, då kan du börja plocka fram övrig krisutrustning. Sedan kan det förstås vara bra att ha extra ficklampor i din krislåda så att alla i familjen kan ha varsin ficklampa.

Filtar

Filtar är jättebra ur krisberedskapssynpunkt för att kunna hålla värmen. Men de tar stor plats och du måste skaffa en onödigt stor låda om du vill få plats med filtar till hela familjen. Samma sak är det med sovsäckar. Skaffa istället vakuumpåsar för förvaring och lägg i filtarna/sovsäckarna Påsarna skyddar mot fukt och sparar plats på dina hyllor.

Vattendunk

Vattendunkar tar också omotiverat stor plats i krislådan. Möjligen kan du ha några hopvikbara dunkar i din krislåda, men sådana dunkar kan vara både svårare att fylla, svårare att bära och sämre för förvaring av vatten än vanliga, icke-hopfällbara, dunkar. Håll därför dina dunkarna utanför krislådan och håll dem fyllda med dricksvatten som du byter några gånger om året. Har du plats hemma bör du ha 20 liter per person i hushållet.

Powerbank

En powerbank är jättebra att ha för att kunna ladda mobiltelefoner och surfplattor när det är strömavbrott. Men om du stoppar ner den i krislådan istället för att använda den då och då, kommer den ligga och ladda ur tills den dagen du behöver den. En powerbank med solceller kan däremot vara något för din krislåda, eftersom du kan ladda den även under ett strömavbrott.

Mat

Mat har begränsad hållbarhet (även om den är ätbar mycket längre än vad bäst före-datumet anger) och det är därför bättre att du förvarar maten på ett ställe där det är lätt att rotera den (ta den förpackning som är äldst och fylla på med en ny). Vad som däremot är en bra idé att ha i krislådan är några burkar frystorkad mat med extremt lång hållbarhet (de håller i 15 eller 25 år och går med största sannolikhet att äta mycket längre än så).

Vattenreningstabletter

Vattenrening kan vara livsviktigt i ett krisläge. Problemet är att vattenreningstabletter har begränsad hållbar, oftast på 3 eller 5 år. Även om jag brukar betrakta bäst före-datum som en rekommendation och inte som en absolut gräns, så skulle jag vara försiktigt med att använda klorbaserade vattenreningstabletter långt efter deras utgångsdatum eftersom klorföreningar som bryts ner kan bilda nya föreningar som är ganska giftiga.

Vad som däremot aldrig ligger och blir dåligt i krislådan är ett vattenreningsfilter (om det inte innehåller ett kolfilter, de har begränsad livslängd).

Fakta, Förberedelser i hemmet

Lägg upp ett lager av mat inför en kris

Lämna en kommentar

Krisberedskapsveckan hösten 2022 äger rum vecka 39, det vill säga 26 september till 1 oktober och har mat som tema.

Vi uppmanas av myndigheterna att vara beredda på att klara oss själva i en vecka. Hur bör man tänka kring sitt matförråd? De flesta har redan tillräckligt med kalorier hemma för att hålla sig mätta i en vecka, även om de kanske får klara sig utan mjölk/kött/färskt bröd/frukt. Dessutom överlever man helt utan mat i en vecka, även om det kan vara svårt att hålla humöret uppe.

Med det sagt, självklart ska matförråd vara en viktig del av din krisberedskap och något som är värt att lägga lite tankekraft på. Vi visar här 4 olika tankesätt du kan välja, beroende på din ambitionsnivå.

Köp extra av det du använder mycket av

Det första du kan göra är att ha ett extra paket av basvaror som du använder ofta. Det kan vara mjöl, ris, pasta, havregryn, cornflakes, matolja, krossade tomater. De håller länge och hinner inte bli dåliga om du hela tiden tar den förpackning som är äldst. Det är heller inte någon ekonomisk uppoffring eftersom du i alla fall skulle behövt köpa sakerna nästa månad (och med den inflation vi har just nu antagligen mycket dyrare). Det minskar också risken för att du behöver åka till affären en extra gång för att det saknas något hemma.

Lägg upp ett lager av mat med lång hållbarhet

Steg två är att köpa hem en mindre mängd mat som du kanske inte äter så ofta till vardags, men som du kan tänka dig att äta i en nödsituation. Exempel kan vara ansjovis, ärtsoppa, pulvermos, bönor, bulgur, knäckebröd, mjukost. Utbudet av färdiga rätter i konservburk har stadigt minskat i butikerna år från år, men ett trendbrott har kunnat anas i och med coronapandemin och kriget i Ukraina och vissa butiker har nu börjat öka utbudet. Denna typ av varor får du komma ihåg att rotera (=äta upp när de börjar bli gamla och köpa nya, färska) innan de blir dåliga. Men de flesta av dessa livsmedel håller betydligt längre än bäst före-datum på förpackningen.

Lägg upp ett lager för längre än en vecka

När du har uppfyllt steg ett och steg två kan du, om du har plats och är intresserad, börja fylla dina förråd så att du har mat för mycket längre tid än en vecka. Förslagsvis bör du först ha lärt dig rotera dina förråd, så du slipper kasta halva skafferiets innehåll om fem år. Fundera på hur mycket av basvarorna du brukar göra av med på exempelvis två månader och så köper du tre påsar ris, havregryn, etcetera istället för en extra påse. Om du köper lite extra mat varje gång du handlar blir det heller inget stort slag mot din plånbok. Kolhydrater är enklast att lagra, men du behöver även planera för proteiner (kikärtor på burk, fiskkonserver, färdigrätter i konservburk?). Ska du klara dig i flera månader på ditt förråd behöver du dessutom få i dig vitaminer.

Köp mat med extremt lång hållbarhet

Frystorkad mat i plåtburkar har ett garanterat bäst före-datum på 15 eller 25 år, beroende på märke. Med största sannolikhet är de därmed ätbara åtminstone dubbelt så länge. Ett förråd av frystorkad mat gör att du aldrig behöver oroa dig för att den ska hinna bli dålig. Frystorkad mat är lätt att tillaga och ger omväxling i kosten om du skulle bli tvingad att leva på dina förråd under lång tid. Men frystorkad mat är dyr – varje portion kostar ofta 60-80 kr, så det kan vara bra att använda det som ett komplement till ditt förråd av torrvaror och konserver och inte bygga upp ett matförråd av enbart frystorkad mat.

Nödkakor finns av flera olika märken och har ofta bäst före-datum 20 år i framtiden. De har högt energiinnehåll och består vanligen av vetemjöl, socker och fett och är ibland vitaminberikade. Den långa hållbarheten kommer av att de är vakuumförpackade i mylar.

Fakta, Förberedelser i hemmet

3 ganska snabba tips för att höja din krisberedskap kring dricksvatten

Lämna en kommentar

1. Frys in vatten

Fyll ett antal PET-flaskor till tre fjärdedelar och stoppa i frysen. (Välj helst flaskor som inte innehållit dryck med fruktsocker, utan snarare mineralvatten). Vattnet håller hur länge som helst och kommer inte ta smak av flaskan. De hjälper dessutom till att hålla kylan i frysen vid ett strömavbrott. Detta vatten kommer inte att täcka hela hushållets behov, men du kan kan kanske få plats med tio liter utan att frysen blir överfull.

2. Skaffa dunkar och fyll med kranvatten

Förvara dunkarna mörkt och svalt. Om du har rena dunkar och fyller dem med kommunalt kranvatten, så ska inget kunna växa i vattnet och det blir inte dåligt hur länge du än lagrar det. De flesta byter ändå sitt vatten några gånger per år. Tar du vatten från egen brunn kan det vara sämre kvalitet och går inte att lagra lika länge. Välj vanliga dunkar (inte hopfällbara), som inte innehållit saft, mjölk eller kemikalier. Den bästa storleken på dunk brukar vara 10 liter. 5-liters dunkar kan vara svåra att stapla och tar därmed upp mer golvyta. Större dunkar än 10 liter är tunga och svårare att hantera. Om du har plats för att lagra 20 liter per person i hushållet så täcker det ert vattenbehov i en vecka.

 3. Fixa vattenrening

När vattnet i dunkarna du förvarat är slut kan du fylla dem med nytt vatten i närmaste sjö eller flod. Detta vatten måste renas på något sätt och du kan då
-Koka det (om strömmen till spisen fungerar eller om du har vedspis, det är slöseri med bränsle att använda ett stormkök.)
-Använda ett vattenreningsfilter. Alla filter på marknaden tar bort bakterier, parasiter och mikroplaster.
-Använda vattenreningstabletter. Nackdelen är att tabletterna ger vattnet en tråkig klorsmak och att det inte är så nyttigt att använda klortabletter under lång tid.

Svårare än så behöver det inte vara att ta första steget till att kunna tillgodose det kanske viktigaste mänskliga behovet: vatten.

Fakta, Förberedelser i hemmet

Därför ska du inte fylla badkaret vid ett strömavbrott

Lämna en kommentar

Ett vanligt råd när det blir strömavbrott är att du snabbt ska fylla badkaret med kallvatten om det går. Anledningen är förstås att vattnet i kranarna riskerar att sluta rinna om det är ett stort strömavbrott. Vi ska här förklara varför inte detta är en optimal taktik.

Strömavbrott = vattenavbrott

Har du egen brunn eller delar vattenförsörjning med de närmaste grannarna kommer pumpen att lägga av så snart strömmen försvinner. Bor du i ett område där kommunalt vatten pumpas fram till husen så finns förhoppningsvis back-up i form av dieselaggregat som kan driva pumparna åtminstone i några timmar. Om din bostad istället försörjs från ett vattentorn, så kan vattnet fungera så länge vattentornet inte är tomt. Även här finns troligen reservaggregat som kan pumpa upp nytt vatten i vattentornet så länge diesellagret räcker. Men om det är ett långt strömavbrott kommer trycket så småningom att sjunka så mycket att det inte längre kommer något vatten i hushållens kranar.

Vattnet tar slut snabbare

Om ett flertal hushåll tappar upp 150 liter vatten i sina badkar så kommer trycket i systemet att sjunka onödigt fort. De som inte är tillräckligt snabba blir då helt utan vatten. Det kanske är trevlig för dig att känna du har massor av vatten, men inte så sjyst mot dina grannar. Vattenförbrukningen i samhället kommer visserligen att minska så snart strömavbrottet sker eftersom det inte går att köra diskmaskiner och tvättmaskiner, men om hushållen nöjer sig med att tappa upp 10 liter var i en dunk eller kastrull istället för 150 liter så behöver inte vattnet ta slut så snabbt .

Vattnet i badkaret är inte drickbart

Även om du är noga med städa badrummet regelbundet så kommer det att vara väldigt mycket bakterier i badkaret. Dessutom finns det ofta mögelsporer och bakterieaerosoler i luften som kan landa på vattenytan. Lägg till att det, framför allt sommartid, kan finnas små, små mängder alger även i renat kommunalt vatten. När du låter vattnet i badkaret värmas upp till rumstemperatur har du fått förhållanden som gör att mikroorganismerna börjar växa och efter ett par timmar är vattnet inte längre drickbart.

Rena vattnet

”Men då kokar jag vattnet innan jag dricker det”, tänker du innan du kommer på att spisen inte fungerar när det är strömavbrott. Har du väldigt gott om bränsle kan du starta upp ditt stormkök för att koka dricksvatten, men det känns verkligen som resursslöseri. Bättre då är att att använda vattenreningstabletter. Eller ännu hellre ett vattenreningsfilter. Alla vattenreningsfilter på marknaden är effektiva på att ta bort ovanstående mikroorganismer.

Tappa upp vatten i förväg

En bättre strategi är att alltid ha dricksvatten upptappat i dunkar. Om du använder kommunalt vatten och rena dunkar kommer vattnet hålla väldigt länge om det står mörkt och lite svalt. Det är ofta lagom att byta vattnet några gånger per år. Har du vatten från egen brun kan kvaliteten vara sämre och då går det inte att lagra lika länge. Men testa under kontrollerade former: Låt det stå en månad och om det inte smakar eller luktar konstigt kan du prova att dricka det.

Räkna med att det går åt 5 liter vatten per person och dygn, så för att klara en vecka , vilket är rekommendationen från myndigheterna, behöver du 140 liter för en familj på 4 personer. Ju mer vatten du lagrar desto mer förberedd är du. Även om du bor trångt borde du kunna få plats med 20 liter vatten

Skaffa tomma dunkar

Myndigheternas rekommendation är att vi ska klara oss i en vecka på egen hand. Om vi räknar 5 liter vatten per person och dygn, så behöver du 140 liter för en familj på 4 personer. Det kanske låter orealistiskt för många att kunna ha i bostaden (framför allt för att det blir jobbig att tömma och fylla så många dunkar flera gånger om året). Men skaffa åtminstone några extra tomdunkar för att kunna hämta vatten vid kommunens tappställe eller vid närmaste sjö eller å. Hämtar du vatten i naturen måste det förstås renas enligt ovan. Har du extremt ont om plats, skaffa hopfällbara dunkar som tar minimalt med plats när de är tomma.

Sammanfattning

  • Blir det strömavbrott, tappa inte upp vatten i badkaret. Tappa istället upp i dunkar eller i grytor med lock.
  • Tappa inte upp onödigt mycket vatten – tänk på dina grannar.
  • Skaffa (i förväg) ett sätt att rena vatten.
  • Skaffa (i förväg) dunkar.

Fakta, Samhällets sårbarhet, Uncategorized

För och emot användning av munskydd

Jag har sålt skyddsutrustning i drygt sju år och jag tänkte nu (några månader för sent) komma med ett inlägg i munskyddsfrågan. Man kan tycka att frågan har diskuterats tillräckligt, men förespråkarna och motståndarna har en tendens att se allting som svart eller vitt och det finns två saker som jag inte tycker har nämnts tillräckligt och som skulle kunna nyansera debatten:

-Det finns olika typer av munskydd och de har olika skyddseffekt.

-Hur länge man har på munskyddet och hur många gånger man petar på det avgör om skyddet leder till minskad smittspridning eller istället ökad smittspridning.

Typer av munskydd

Hemgjorda munskydd av tyg. Normalt är de tillverkade av bomull, t.ex från en gammal t-shirt. WHO rekommenderar att de ska ha tre eller fyra lager. En nackdel med denna typ av mask är att de ganska snabbt blir fuktiga av utandningsluften, vilket är en bra miljö för coronavirus att överleva i. Såna munskydd ökar antagligen smittspridningen

Munskydd av bomull

Något bättre munskydd får man om man syr det av tre olika sorters textil: ljus bomull i innersta lagret, polypropylen i mellanlagret som fungerar som filter och ett yttre lager av polyester, som inte tar upp fukt.

Kommersiella filter

Tandläkarskydd

Ljusblå munskydd av (tand)läkarmodell. Finns i klasserna I, II och IIR. De laboratoriestudier som gjorts på munskydd och COVID-19 har gjort på klass IIR-skydd. Klass IIR är vätskeresistenta , vilket klass II inte är. Skydd som inte är vätskeresistenta skyddar sämre mot stänk och kan ta upp fukt från utandningsluften. Klass I har högre genomsläpplighet av partiklar än II och IIR. Denna typ av munskydd (framför allt IIR) är designade för att skydda mot droppsmitta, men skyddar inte mot luftburen smitta eftersom det läcker in luft vid kanterna. Under våren har det varit brist på denna typ av skydd i hela världen, men nu börjar tillgången bli god.

Ansiktsmask FFP2

Ansiktsmasker/andningsskydd/filtrerande halvmasker är designade för att filtrera bort saker från inandningsluften Finns i klasserna FFP1, FFP2 och FFP3, där FFP2 ungefär motsvarar amerikanska N95 och kinesiska KN95. FFP1. FFP1-filter räcker bara för att filtrera bort damm, men FFP2/N95 och FFP3 har innan coronapandemin rekommenderats för att skydda bäraren mot luftburen smitta. Finns som vikbara eller fasta och med eller utan ventil (som underlättar utandning).

Halvmask med filter

Halvmasker med filter och skyddsmasker har utbytbara filter. Det finns ett 10-tal olika filtermodeller beroende på vad man vil filtrera bort: damm, radioaktivitet, organiska lösningsmedel, sura gaser, ammoniak. De flesta av dessa kan antagligen fånga upp droppsmitta. skyddsmasker har även fördelen att de skyddar ögonen.

Hur man använder munskyddet.

Om vi förutsätter att du eller någon i din omgivning har odiagnostiserad COVID-19 och du använder munskydd så måste du utgå från att munskyddet, om du haft på det länge, är kontaminerat med coronavirus. Om du petar på det, rättar till det, drar ner det eller tar av det får du alltså virus på händerna och måste tvätta dem noga. Det gör att de tillfällen då det går att använda dem på ett säkert sätt är begränsade. Du kan inte äta, inte ha några längre samtal. Därför är användning i skolor och vid restaurangbesök antagligen kontraproduktivt, medan i kollektivtrafiken och i butiker kan de göra nytta.

Sammanfattning:

Munskydd av rätt typ kan antagligen minska smittspridning om de används på rätt sätt. Man måste till varje pris undvika att peta på dem. Det är därför inte lämpligt att bära munskydd i situationer där man måste dra upp och ner dem för att äta eller prata.

Jag hoppas att detta gav er lite mer underlag för att ta beslut om ni vill använda munskydd eller ej. För kom ihåg: Folkhälsomyndigheten förbjuder ingen att använda munskydd, utan den är upp till var och en att välja. Men om ni använder munskydd , var snälla och gör det på ett sätt som inte leder till ökad smittspridning.

/Fredrik Qvarnström

Fakta, Förberedelser i hemmet

Att lagra vatten

I Sverige använder vi ungefär 170 liter vatten per person och dag. I en krissituation där vi inte längre har rinnande vatten i kranen är det förstås orimligt att använda sådana mängder och vi kan bli tvungna att klara hygien, matlagning och vätskeintag med kanske 3 liter vatten per dag. Den som har en sjö eller å något hundratal meter från huset kan kosta på sig att använda större mängder vatten.

Den som har långt till alla sötvattenkällor kan istället vara tvungen att klara hela vattenförsörjningen på vatten som finns lagrat hemma. Även en så liten mängd som 3 liter per person blir snart stora mängder att lagra om vi räknar på en 4-personersfamilj som ska klara sig i en vecka : 84 liter.

Om man tappar upp rent vatten i en ren dunk (en ny dunk som inte använts till mjölk, juice, saft eller lösningmedel) och förvarar den mörkt och svalt får man normalt väldigt lite mikrobiologisk tillväxt. En tumregel kan vara att byta vatten tre eller fyra gånger per år. Om vattnet börjar smaka lite unket, kan det räcka att lufta vattnet innan man dricker. PET-flaskor fyllda till ¾ håller flera år i frysen och hjälper dessutom till att hålla kylan i frysen om strömmen går.

Fakta

Självvärmande mat

Nej, det är inte riktigt så fantastiskt att självvärmande mat värmer sig själv. Istället innehåller varje portion en mjukkonserv (Som en konservburk, fast mjukare. Inget vatten behöver tillsättas till den.) och en värmepåse. Dessutom får ni med en plastsked.

I värmepåsen finns en mindre påse (typ tepåse) som blir varm när man häller på en lite vatten. Stoppa i mjukkorserven och vänta i ca 10 minuter. Öppna mjukkonserven och njut av en varm måltid.

Den lilla påsen inne i värmepåsen innehåller aluminiumpulver och natriumhydroxid vilka reagerar med varandra och bildar värme, natriumaluminat och vätgas.
2 NaOH + 2 Al +2 H2O => 2 NaAlO2 + 3 H2.

På värmepåsen finns en varningstext om att det bildas brandfarliga gaser och att man inte ska släcka med vatten. Detta gäller för aluminium och natriumhydroxid i stora mängder. Påsens innehåll är bara 30 gram och den lilla mängd vätgas som bildas är inget problem. Påsen blir inte varmare än 80 grader och skulle man ändå lyckas få eld på den så går den att släcka med vatten. Det går också bra att använda värmepåsarna inomhus.

För att aktivera värmepåsen behöver man en halv deciliter vatten. Det behöver inte vara drickbart vatten utan kan vara salt eller smutsigt. Det borde till och med gå att kissa i påsen.

Våra påsar är tillverkade av Orifo, men det finns även andra tillverkare som Barocook och TrekMates ,som kan innehålla andra ämnen.