Kategoriarkiv: Uncategorized

Därför blir maten dålig

Rötmånaden kallades förr tiden mellan ungefär 23 juli och 23 augusti, då livsmedel hade som kortast hållbarhet. Det är den period på året då det brukar vara som fuktigast och varmast, vilket gör att bakterier och mögel växer som bäst. Nu är rötmånaden precis slut, men det är inte bara på sommaren som maten blir dålig om man förvarar den för länge. Vi ska gå igenom de olika saker som kan hända med mat vid förvaring.

Härskning

Härskning innebär att fett bryts ner till mindre beståndsdelar som ofta luktar och smakar illa. Det vanligaste anledningen till härskning är att fettet i ett livsmedel oxideras av luftens syre. Men härskning kan också ske utan syre, med hjälp av enzymer som finns i mjölk, grädde och smör. Härskning förhindras genom lufttäta förpackningar och hos mjölkprodukter genom att förvara dem vid låg temperatur.

Mögel

I luften omkring finns det alltid mögelsporer i större eller mindre mängd. Om sporerna landar på ett ställe där det finns näring och fukt och rätt temperatur så börjar det bildas mögel, som egentligen är en typ av svamp. Det finns massor av olika mögeltyper; en del producerar gift, mykotoxiner, medan andra typer producerar ogiftigt mögel som anses som en delikatess (t.ex. på vissa ostar). Jäst är också en typ av svamp och är släkt med mögel.

Tillväxt av mögel i livsmedel hindras genom torkning, bortagning av syre, förvaring vid låg temperatur eller med konserveringsmedel som bensoat. Hög sockerhalt är inte tillräckligt för att stoppa mögel och mögelsvampar kan växa vid låga pH (i sura inläggningar). Skadade frukter och grönsaker möglar snabbare än oskadade.

Bakterietillväxt

Bakterier finns nästan överallt och de flesta sorter är ofarliga om de håller sig på rätt ställe. Bakterier behöver vatten, näring och lagom temperatur (20-40 grader för de flesta bakterier) och kan föröka sig väldigt snabbt under perfekta förhållanden.

Farliga bakterier
Några bakterier är dock riktigt farliga om de etablerar sig i matsmältningssystemet: campylobacter, salmonella och ehec. Andra bakterier (stafylokocker, bacillus cereus och botulinumbakterier) bildar gifter, toxiner, som inte förstörs även om man dödar bakterierna genom kokning.

Nyttiga bakterier
Vi har bakterier på huden som skyddar oss mot svampangrepp och i tarmarna som hjälper till att bryta ner vår föda. Mjölksyrebakterier producerar mjölksyra som hindrar andra bakterier från att växa och används vid konservering av yoghurt, filmjölk, surkål och andra grönsaker i en process som kallas fermentering.

Naturliga bakterier i maten
Vissa livsmedel, som mjölkprodukter och kött innehåller alltid bakterier som kommer med i tillverkningen. De har därför begränsad hållbarhet och måste förvaras vid låg temperatur.

Kontaminering av maten
Det vanligaste sättet som skadliga bakterier hamnar i vår mat är från smutsiga händer. Bakterier kan också överföras mellan livsmedel via skärbrädor. Att hosta, nysa eller ha smutsiga kläder kan också leda till att bakterier sprids till maten.

Konservering hindrar bakterierna
Torkning, insaltning, sockring, fermentering eller låg temperatur förhindrar att bakterierna i maten växer. Däremot hjälper inte alltid lufttäta förpackningar eftersom det finns bakterier som inte behöver syre, exempelvis botulinumbakterier, som kan växa i vakuumpackad lax,

Nedbrytning

UV-strålning från solen bryter ned många livsmedel och därför ger ogenomskinliga förpackningar längre livslängd. Gryner och frystorkad mat kan spontant falla sönder om de lagras väldigt länge. Men det är bara konsistensen som ändras, inte smaken. Vissa smakämnen och vitaminer kan brytas ner vid lång lagring.

Insekter

Det finns ett antal insekter som gärna äter upp vår mat om de får chansen. Bästa sättet att slippa silverfiskar, brödbaggar, kackerlackor och myror är att ha det välstädat i skafferiet och övriga köket. Mjölbaggar slipper man genom att förvara mjöl och gryner i täta förpackningar. Bananflugor håller man efter genom att inte ha övermogen frukt framme, tömma komposthinken och hålla koll på krukväxternas jord.

Så länge kan du förvara mat

Livsmedel är idag ofta välförpackade så att det inte kan komma in syre eller fukt. Det bäst före-datum som står på förpackningen är vanligen satt med marginal och maten går att äta långt efter datumet gått ut. Konsistensen kan förändras och möjligen smaken, men maten kommer inte att bli otjänlig.

Märkningen sista förbrukningsdag däremot finns bara på livsmedel som snabbt blir dåliga om de förvaras för länge (kött, skaldjur, rökt fisk). Någon dag efter sista förbrukningsdag kan maten fungera att äta om förpackningen förvarats vid rätt temperatur och innehållet luktar och smakar som vanligt.

Lågintensiva kriser

Det har på senare tid börjat talas om lågintensiva kriser i samband med samhällsberedskap. En lågintensiv samhällskris är en samhällsstörning som, precis som andra kriser, drabbar stora delar av samhället, hotar mänskligt liv, naturresurser, infrastruktur och/eller materiella tillgångar.

Lågintensiva kriser kallas också diffusa kriser. Exempel är pandemier, klimatförändringar, andra miljökatastrofer eller okontrollerad brottslighet. De är gradvis tilltagande och det det är svårt att säga ett datum för när de startar eller att, även i efterhand, avgöra när de går från att vara ett avgränsat problem till en kris. Det kan även vara svårt att avgöra när en lågintensiv kris är över.

Inledningen till en kan vara en eller flera problem som först inte verkar så allvarliga. Även högintensiva kriser som exempelvis andra världskriget, oljekrisen 1973 och Rysslands invasion av Ukraina 2022 har också ett antal mindre händelser som leder upp till dem, men skillnaden är ett det finns ett tydligt datum för när krisen börjar, ett före och efter.

Lågintensiva kriser får en att tänka på analogin med den kokta grodan. Om man lägger en groda i en kastrull med vatten och värmer vattnet så kommer grodan att hoppa ut när det blir för varmt. Men om man värmer vattnet väldigt långsamt så kommer grodans kropp att anpassa sig och inte hoppa ut förrän det är för sent och grodan dör.

En annan gammal berättelse som kan vara relevant är den om pojken som ropar ”varg” för att skämta med byborna. När han gjort det några gånger slutar de att lyssna på honom, även när vargen kommer på riktigt. På samma sätt matas vi med varningar för farliga saker och det är väldigt svårt att avgöra vilka varningar som måste tas på allvar.

Ett närliggande begrepp är polykris, när flera kriser samtidigt drabbar ett samhälle. Var och en av kriserna kanske skulle kunna hanteras, men när det blir tre eller fler kan det bli ohanterligt.

Utnyttja solens kraft var du än går med bärbara solpaneler

Solenergi har blivit en av de mest populära och hållbara energikällorna idag. Med den ökande medvetenheten om klimatförändringar och behovet av att minska vår beroende av fossila bränslen, är det ingen överraskning att människor över hela världen söker efter sätt att dra nytta av solenergi. Den solenergi som träffar jordytan under en timme är lika stor som den energimängd hela världens befolkning använder under ett halvår, så det finns stor potential i solenergi.

Med solpaneler på taket av din bostad är du inte bara mer miljövänlig, du är även bättre rustad för en kris eftersom du är mindre beroende av elnätet. Även små, bärbara solpaneler är viktig krisutrustning, eftersom de ger dig möjlighet att ladda din mobiltelefon eller annan viktig elektronik.

Solpaneler är mycket användbara även när det inte är krisläge. Med en bärbar solpanel på utsidan av packningen kan du ladda mobilen när du är ute och vandrar, paddlar eller cyklar. Har du dessutom med dig en powerbank kan du ladda den dagtid och därifrån ladda mobilen under natten om du vill.

Ju större yta solpaneler har desto högre effekt (fler watt). Utgången från solpanelen är vanligen 5V USB eller möjligen USB-C, men det kan också 12 V i form av cigarettändaruttag eller krokodilklämmor för att ladda ett bilbatteri.

4 bra saker med bärbara solpaneler

  1. Mobilitet och bekvämlighet: En av de stora fördelarna med bärbara solpaneler är deras mobilitet. Oavsett om du är på en campingresa, på vandring eller bara njuter av en picknick i parken, kan du enkelt ta med dig dina solpaneler. Dessa enheter är vanligtvis lätta och kompakta, vilket gör dem enkla att transportera.
  2. Oavbruten ström under utomhusaktiviteter: För dem som älskar att vara utomhus, kan bärbara solpaneler vara en räddare i nöden. Du kan ladda dina mobiltelefoner, kameror, bärbara högtalare och andra elektroniska enheter även när du är långt ifrån elnätet. Medan traditionella batterier eller powerbanks kan ta slut efter ett tag, fortsätter solpaneler att generera energi så länge det finns solljus tillgängligt. Det ger dig möjlighet att vara uppkopplad och njuta av dina favoritaktiviteter utan att oroa dig för batteriets livslängd.
  3. Ger ökad krisberedskap: Solpaneler går att använda även vid ett strömavbrott. Många modeller behöver heller inte direkt solljus för att ge elektricitet, utan fungerar även när det är mulet.
  4. Hållbarhet och miljövänlighet: Solenergi är en av de mest hållbara energikällorna, den är helt förnybar och obegränsad. Genom att använda bärbara solpaneler minskar du ditt koldioxidavtryck och minimerar behovet av att använda icke förnybara energikällor.
  5. Utbildning och medvetenhet: Bärbara solpaneler erbjuder också en möjlighet till utbildning och medvetenhet. Genom att använda dessa enheter kan du lära dig mer om solenergi, dess funktion och fördelar. Du kan bli en ambassadör för hållbar energi.

Så får du en billigare semester

Känns det tommare i plånboken inför semestern i år än tidigare år? Du är inte ensam, många svenskar har ovanligt lite pengar på kontot just nu. Det är aldrig roligt att inte ha råd att ordna en minnesvärd semester för familjen, men det finns mycket du kan göra utan att ruinera dig.

Stanna i Sverige

Det kan kännas lockande att flyga eller bila till något annat land för att få nya perspektiv, men den svenska kronan har väldigt lågt värde just nu, så om ni inte måste lämna Sverige, gör inte det.

Bo på vandrarhem

Många vandrarhem i Sverige har bra standard och priset för en natt är ofta hälften av vad det kostar att bo på hotell. Ibland finns det rum med 6 eller 8 bäddar, så är ni många i familjen eller är beredda att dela rum med främlingar, så går det att få ner priset ännu mer.

Att tälta ger dig mycket natur för pengarna.

Tälta

Att sova åtminstone någon natt i tält sparar väldigt mycket pengar och gör att ni kommer väldig nära naturen. Att tälta är ett perfekt sätt att öva på sin krisberedskap, plötsligt har du inte tillgång till elektricitet, rinnande vatten eller toalett. Vill man ha lite mer bekvämlighet så kan man tälta på en campingplats där det finns dusch och toalett.

Åk buss

Det finns några bussbolag som har flera avgångar per dag mellan de större städerna i Sverige och biljetten brukar kosta 200-500 kr. Bussar är lite långsammare än tåg (när inte tågen krånglar) och det är svårt att gå omkring när man behöver sträcka på benen, men bussarna är oftast fräscha med bekväma säten.

Ta med dig mat

Om ni är ute och bilar är det lätt att lunchpausen blir på någon snabbmatsrestaurang eller vägkrog. Även om restaurangpriserna inte har stigit lika mycket (i procent) som priserna i matbutikerna så är det ganska dyrt att äta ute. Det finns många natursköna rastplatser där ni kan äta medhavd matsäck. Orkar ni inte stå och göra iordning mat på morgonen när ni har mycket att packa in i bilen? Köp självvärmande rätter till hela familjen och så har ni varm mat på mindre än 10 minuter när ni stannat vid rastplatsen.

På vandrarhem brukar det finnas spis och kylskåp att låna så att ni kan laga er egen mat. Om ni tältar tar ni med ett stormkök med gas eller sprit. Lita inte på att det går att göra en lägereld som ni kan laga mat på, det är ofta eldningsförbud i Sverige på somrarna. Frystorkad mat är inte så billigt per portion, men är väldigt smidigt att tillaga.

Bug out-location

En bug out-location eller evakueringsplats är en plats dit en person eller en grupp människor kan fly till vid en kris eller en nödsituation när det inte längre är säkert att bo i sitt hem . Ofta är ens bug out-location en plats som är avlägsen från stora städer och befolkade områden, och som kan erbjuda skydd, mat och vatten under en längre period.

Det finns olika anledningar till varför man kan behöva fly till en bug out-location. En naturkatastrof, en terrorattack eller en ekonomisk kris är några exempel på situationer där man kan behöva ta tillflykt till en annan plats. Det kan också vara att infrastrukturen av någon anledning slagits ut, så att det inte längre finns elektricitet, vatten och/eller avlopp i bostaden. I dessa lägen kan det vara svårt att överleva i en stad eller i ett tätbebyggt område.

När man väljer en bug out-location är det viktigt att tänka på ett antal faktorer. För det första behöver platsen vara tillräckligt avlägsen från befolkade områden för att minimera risken för våldsamheter och konflikter med andra överlevande. Det är också viktigt att ha tillgång till rent vatten, mat och andra förnödenheter för att kunna överleva under en längre tid.

Andra faktorer att tänka på när man väljer en bug out-location inkluderar säkerheten på platsen, tillgången till sjukvård och eventuella naturkatastrofer som kan påverka området. Det är också viktigt att tänka på transportmöjligheter till och från platsen och att ha en plan för att skydda sig själv och eventuella medresenärer på vägen.

En bug out-location kan vara en egen bostad eller ett hus som man har hyrt eller köpt för ändamålet. Det är viktigt att ha en väl utrustad och förberedd plats för att kunna hantera eventuella nödsituationer på ett effektivt sätt. Det kan innebära att man har lager av mat och vatten, en generator för att kunna producera el och andra verktyg och utrustning som kan hjälpa till vid behov.

Att ha en bug out-location kan vara en del av en större överlevnadsstrategi som också inkluderar att ha en nödförråd i hemmet, att kunna försörja sig själv och sin familj genom jordbruk eller andra självhushållningsmetoder och att ha en kommunikationsplan för att hålla kontakt med andra överlevande.

Det är viktigt att ha en väl genomtänkt plan för hur man ska använda en bug out-location och vad man ska göra om man blir tvungen att fly dit. Det kan innebära att man tränar på att ta sig dit och att man har en checklista med all utrustning och förnödenheter som man behöver ta med sig. Det kan också vara en god idé att ha en back-up plan om man inte kan ta sig till sin bug out-location.

Överlevnadsbutiken i media genom åren

Ända sedan vi startade 2013 har medias intresse för Överlevnadsbutiken varit stort. I början handlade det om det nya fenomenet prepping som hade börjat uppmärksammas i Sverige, men det fanns ingen prepper som ville ställa upp på en intervju. Jag, Fredrik, som aldrig har klassat mig som prepper, hade inget emot att synas i media och när man väl börjat förekomma där kommer andra journalister att höra av sig.

Redan fyra månader efter starten fick Aftonbladet upp ögonen för Överlevnadsbutiken och ville göra en telefonintervju, vilken resulterade i en en halvsida i tidningen.

Denna följdes upp några veckor senare av aftonbladet med en artikel och en webbtv-sändning om hur man förbereder sig inför de kommande vinterstormarna där jag medverkade och gav några tips.

Sommaren 2014 gjorde Svenska dagbladet en lång artikel om prepping och fotografen Pi Frisk tog ett antal bilder i Överlevnadsbutikens dåvarande förråd, vilka senare förekommit flera gånger i SVTs nyhetsprogram som bakgrundsbild när krisberedskap diskuterats.

I mars 2016 fick jag diskutera hur realistiska överlevnadsspel är i P3 Spel och samma månad gjorde P1 en dokumentär om svenska preppers.

7 april 2016 gjorde jag TV-debut i Malou efter 10 i TV4 och visade hur mycket nödmat man behöver ha hemma för att klara sig i två veckor.

Utanför TV4-studion

I maj 2017 medverkade jag första gången hos SVT i deras morgonstudio Godmorgon Sverige i samband med detta års Krisberedskapsvecka

I juli 2017 gick VMA (hesa Fredrik) igång av misstag i Stockholm vilket ledde till en diskussion om krisberedskap i medierna och att två intensiva mediaveckor för mig med medverkan i Studio 1 i P1, TV4s morgonprogram, Godmorgon Sverige i SVT och en artikel/webbtv-inslag i Dagens industri.

När försvarsberedningen i december 2017 kom med ett förslag att svenska folket skulle förväntas klara sig på egen hand i en vecka fick jag för första gången komma till Radiohuset i Stockholm för att vara med i Studio Ett. Tidigare radiomedverkan hade varit telefonintervjuer eller att en reporter kommit ut till Ekerö.

Stormen Alfrida som drabbade Sverige i början av januari 2019 ledde till ökat intresse för krisberedskap i Sverige och att jag fick dyka upp i Metro, Aftonbladet och Dagens Nyheter.

I samband med att vi öppnade vår butik på Ekerö i september 2019 gjorde lokaltidningen Mälarö Direkt ett reportage.

När första chocken i samband med coronapandemin lagt sig under våren 2020 gjorde Svenska Dagbladet en artikelserie med namnet Hamstra, bunkra och preppa, där jag medverkade i en artikel och ett tv-inslag. Ett citat från intervjun (”Vi har haft ansiktsmasker i vårt sortiment hela tiden, men de har inte sålt mycket. Nu sålde vi flera tusen på några dagar.”) blev även Dagens citat i DN Kultur.

Bortsett från en artikel i Expressen och möjligen någon radiointervju som jag inte minns var 2021 lugnt på mediefronten.

Genom Rysslands anfall på Ukraina blev däremot 2022 mer hektiskt, både på antalet beställningar i webbutiken och förfrågningar från media. Intervjuer med den danska tidningenoch TT innan kriget startade följdes av intervjuer i Ehandel, Nyheter24 och SvD och slutligen ett reportage i SVTs lokalnyheter om våra tomma hyllor.

SVT-programmet samhällskollaps spelades in redan under november 2021, men det första avsnittet sändes 20 april 2022. I avsnittet besökte Camilla Kvartoft och Felix Herngren Överlevnadsbutiken.

Att svenskarna börjat intressera sig för krisberedskap har väckt intresse hos utländska medier: Ett australiensiskt filmteam kom till Sverige för att göra reportage med en prepper, hemvärnet, försvarsministern och Överlevnadsbutiken. Efter att ha tillbringat en hel eftermiddag hos oss klipptes allt bort innan programmet sändes. Danska tidningarna Berlingske Tidender och Information.dk kom båda på besök under 2022, vilket även ett filmteam från det amerikanska nyhetsprogrammet PBS Newshour gjorde.

2022 avslutades med en artikel i lokaltidningen Mitti Mälarö.

Kronologisk lista

Mitti Mälarö (lokaltidning) 2022-11-24
PBS Newshour (amerikanskt nyhetsprogam i TV) 2022-09-26
Information.dk (dansk nättidning) 2022-09-03
Samhällskollaps (program i SVT). 2022-04-20
SVT Nyheter Stockholm 2022-03-06
SvD 2022-03-03
Nyheter24 (nättidning) 2022-03-02
Ehandel (nättidning) 2022-03-01
TT (publicerad i flera svenska tidningar) 2022-01-19
Berlingske Tidender (dansk dagstidning) 2022-01-04
Expressen 2021-08-25
SvD 2020-05-11
SvD webbtv 2020-05-08
Dagens Industri 2020-02-08
Mälarö Direkt (lokaltidning) 2019-09-14
DN 2019-01-14
Aftonbladet 2019-01-07
Metro 2019-01-09
Skyddsrummet (nättidning?) 2018-03-09
SR Studio Ett 2017-12-20
Dagens Industri 2017-07-23
Godmorgon Sverige (program i SVT) 2017-07-18
TV4 2017-07-16
SR Studio Ett 2017-07-09
DN 2017-01-13
Din Bostadsrätt (medlemstidning) 2016-10-??
Malou efter 10 (program i TV4) 2016-04-07
Svenska preppers (dokumentär i P1) 2016-03-28
P3 Spel (27:02-27:34) 2016-03-05
The Local (engelskspråkig nättidning) 2014-07-15
SvD 2014-07-14
Aftonbladet webb-tv december 2013
Aftonbladet 2013-10-27
Aftonbladet 2013-10-10

Bli inte kolmonoxidförgiftad i vinter!

P4 rapporterade förra veckan siffror från Giftinformationscentralen om att rekordmånga (105 st) behövt sjukhusvård efter att ha drabbats av kolmonoxidförgiftning. Den troliga anledningen till ökningen är att många har försökt värma upp sin bostad på nya sätt med anledning av de höga elpriserna.

Koldioxid

Vid förbränning av alla vanliga bränslen (ved, kol, gasol, fotogen, bensin, diesel, etc.) bildas koldioxid, CO2. Koldioxid kan vara dödligt, men inte förrän i väldigt höga halter. Koldioxidhalten i atmosfären ligger på drygt 400 ppm = 0,04%, men i ett rum med dålig ventilation är det inte ovanligt att halten överstiger 1000 ppm bara genom människors utandning. Koldioxiden är luktlös och vid höga koldioxidhalter blir du trött och kan få huvudvärk, men inte förrän nivåerna närmar sig 100 000 ppm = 10% är de dödliga.

Kolmonoxid

Kolmonoxid (kallas även koloxid), CO, är däremot dödligt vid så låga halter som 800 ppm. Kolmonoxiden binder väldigt hårt till hemoglobinet i blodet, som normalt används för att transportera syre. Kroppen kan då inte ta upp syre vilket snabbt leder till döden. Kolmonoxid bildas vid förbränning när det är brist på syre, exempelvis i ett stängt rum och gasen har ingen lukt, så du märker inte när den bildas. Tecken på kolmonoxidförgiftning är huvudvärk, illamående, yrsel, trötthet eller hjärtklappning.

Fel som kan ge kolmonoxidförgiftning

Det brukar varje år förekomma något dödsfall i Sverige på grund av kolmonoxidförgiftning i husvagn. Andra misstag som kan leda till kolmonoxidförgiftning är att att inte öppna spjället i en öppen spis eller kamin, att elda i en kolgrill inomhus eller att använda en fotogenkamin eller gasolkamin i ett sovrum med stängd dörr. Även defekta gasolkylskåp och gasolspisar i husvagn, båt eller en liten stuga kan leda till kolmonoxidförgiftning.

Detektorer

Det finns olika typer av detektorer för att upptäcka problem med förbränningen.

Oxygen depletion sensors, ODS, mäter syrehalten som normalt är 21% i luft och reagerar om den sjunker under 18,5%. Gasolkaminer har ofta en sådan funktion som mekaniskt stänger av förbränningen när syrehalten blir för låg.

Kolmonoxiddetektorer mäter istället halten av kolmonoxid i luften. För konsumenter finns lättanvända larm att köpa för cirka 500 kr.

Så slipper du förgiftning

Använd bara utrustning som är gjord för inomhusbruk, använd inte kolgrill eller gör en lägereld inne. Det finns spritkök, gasolkök, spritkaminer, gasolkaminer och fotogenkaminer som går att använda inomhus.

Se till all skorstenen är sotad och provtryckt och att spjället är öppet om du ska elda i kamin, kakelugn eller öppen spis.

Ha dörren öppen eller ett fönster på glänt när du använder en fotogen- eller gasolkamin. Stäng av den innan du går och lägger dig.

Om konservburkar

Konservburkens historia

Konservburkar har använts för att förvara mat sedan början av 1800-talet. Tidiga burkar var hoplödda med en bly/tennblandning, men denna kan leda till förgiftning så den metoden övergavs. På 1920-talet hade tillverkningsprocesserna förbättrats så mycket att mat i konservburk var något som alla hade råd med. Konservburkar är ofta tillverkade av förtennad plåt och ibland kan de ha ett plastlager på insidan för att inte innehållet ska reagera med metallen.

Tillverkning av konservburkar

Vissa konservburkar har inget separat bottenstycke och heller ingen sidosöm utan pressas ur ett enda stycke, på samma sätt som de flesta ölburkar. Fiskkonserver är ofta tillverkade på detta sätt. Burkar som istället har en separat bottenplatta och en fog på sidan tillverkas genom att en plåt böjs till ett rör och svetsas ihop för att få en helt tät sidosöm. Burkens botten svetsas vanligen inte fast utan fästs genom att bottenplåten och sidoplåten böjs och kläms ihop. På samma sätt fästs locket när burken är fylld. Tidigare har det alltid krävts någon typ av konservöppnare för att öppna burken , men nu har många burkar en öppningsfunktion där man bara drar i en ring.

Vad kan göra maten dålig?

Mikroorganismer som bakterier och mögelsvampar kan göra maten otjänlig. Traditionellt har man använt syra, salt eller socker för att skapa en miljö där skadliga bakterier och svampar inte kan växa. Fettet i mat härsknar med tiden om det kommer i kontakt med luftens syre. Solljus kan bryta ner livsmedel eller åtminstone vitaminerna i det. Konservburkar som inte har ett plastlager på insidan kan läcka tenn om syre kommer in. Tenn är inte giftigt men kan ge magproblem vid höga halter.

Våtkonserver

Innehållet i konservburkar är vanligen vått, exempelvis krossade tomater, frukt i sockerlag, fiskbullar, ärtsoppa. Vid tillverkningen fylls burken ända upp så att det inte finns plats för någon luft, försluts och värms upp till någonstans mellan 110 och 135 grader en kort tid. Uppvärmningen dödar alla bakterier och sporer som kan finnas i maten. Bäst före-datum är ofta satt till 2 år från tillverkningsdatumet, men de flesta konserver håller nog betydligt längre. Vad som kan hända är att konsistensen ändras, exempelvis genom att innehållet separerar, men det är inget som gör maten oätlig.

Torrkonserver

Konservburkar kan också användas för att förvara frystorkad mat, både enskilda råvaror och färdiga rätter. Burkarna fylls då vanligen inte ända upp till kanten utan istället stoppas en syreabsorbent i burken för att ta hand om syret som blir kvar när burken förseglats. Eftersom den frystorkade maten inte innehåller någon fukt, syret har tagits bort och burken varken släpper in syre, fukt eller ljus, så får maten extremt lång hållbarhet. Bäst före-datum brukar vara satt till 15 eller 25 år beroende på tillverkare, men det handlar nog mest om hur långa tester som har körts. Det finns inget som talar för att maten inte skulle vara fullt ätbar efter dubbelt så lång tid.

Buckliga burkar

Innehållet i en konservburk påverkas vanligen inte av att det blir en buckla på sidan. En rundad buckla är inte nog för att bryta förseglingen så att luft kommer in. Om burken har en plastbeläggning på insidan är den flexibel så att den fortfarande håller tätt även om burkens sida får en buckla. Vad man däremot ska vara mer försiktig med är om bucklan är skarp så att det bildas ett veck eller om bucklan är i vid en skarv, framför allt vid toppen och botten, men sidosömmen skulle också kunna påverkas av en buckla. Då kan det uppstå små hål som kan göra att syre tar sig in till innehållet. Inte heller rostiga burkar kan betraktas som helt säkra.

Sammanfattning

– Både torrvaror och våtkonserver i konservburkar har mycket lång hållbarhet. Du kan antagligen dubbla hållbarhetstiden som står på burken.
-Konserver blir oftast inte påverkade av små bucklor utan är fortfarande säkra att äta.

Detta behöver du för att vara förberedd

Det talas ofta om vilka saker du ska skaffa dig för att vara förberedd på en kris. Men vad du behöver är inte i första hand en lista med utrustning att bocka av. Vad som är viktigt är att förstå att det finns ett antal uppgifter som du behöver lösa i en krissituation. Om du löser dem genom att du har rätt utrustning, genom bushcraft eller genom att ta hjälp av en granne är upp till dig och din speciella situation.

Du behöver kunna:
Få information.
Den mest robusta och pålitliga informationen kommer att finnas på din lokala P4-kanal. Men du behöver inte köpa en vevradio om du har en batteriradio, bilstereo eller en granne du kan lyssna hos.

Hålla dig varm.
Värmen kan ordnas genom att ha en kamin/öppen spis/vedbastu, portabel gasol-/sprit-/fotogenkamin, tjocka kläder och filtar eller genom att samla många människor i samma rum.

Få fram dricksvatten.
Se till att du har vatten för några dagar. Det kan vara kranvatten i dunkar, pet-flaskor i frysen eller några sexpack med bordsvatten. Har du ingen handpump eller borrad brunn med elverk för att driva pumpen behöver du hämta sötvatten i dunkar någonstans och rena det genom att koka, filtrera eller klorera.

Värma mat och koka vatten.
Visst överlever du på kall mat och inget kaffe, men det tär på humöret i längden. Här är alternativen många: vedspis, stormkök, utegrill eller öppen eld. Du behöver också ha gott om mat i skafferiet att värma upp.

Sköta din hygien.
Du måste inte duscha varje dag, utan kan tvätta av dig med en fuktig tvättlapp. Men du måste lösa toalettproblemet och du måste ha god handhygien.

Klara av lättare sjukvård och ta ev. mediciner.
Här behövs ett sjukvårdskit och någon som har kunskap att använda det. Tar du viktiga läkemedel behöver du ha tillräckligt mycket av dem och kunna förvara dem på rätt sätt.

Jämförelse mellan vattenfilter av olika märken

Sawyer Mini mot LifeStraw Flex

I den första duellen ska vi jämföra Sawyer Mini, som är det överlägset mest sålda filtret i Överlevnadsbutiken, med LifeStraw Flex Bottle.

Sawyer Mini eller LifeStraw Flex

Båda filtren är väldigt lätta och behändiga. (17 cm, 52 g för LifeStraw Flex och 14 cm, 48 g för Sawyer Mini – utan flaskor). Båda filtren använder sig av hålfibertextil med noga kontrollerad porstorlek (0,1 mikrometer för Mini och 0,2 mikrometer för Flex) som tar bort parasiter, bakterier och mikroplaster. Inget av dem klarar att ta bort virus ur vattnet. Flex har däremot ett kolfilter, som delvis tar bort lukt, smak och vissa kemikalier.

LifeStraw Flex kan rena ca. 2000 liter innan det sätter igen, vilket är i samma storleksordning som de flesta filter på marknaden. Sawer Mini klarar däremot sanslösa 378 541 liter (100 000 gallons). Anledningen är att deras fibrer har kraftigare väggar och tål att backspolas med rent vatten för att skölja bort partiklar som annars med tiden täpper till filtrets porer. Kolfilter går inte att använd alls lika många gånger och kolfiltret i Flex klarar ca. 100 liter, men det finns utbytesfilter att köpa och filtret är fortfarande effektivt mot mikroorganismer även när kolfiltret är förbruket.

Flödeshastigheten beror på hur hårt man pressar på flaskan för att trycka vattnet genom filtret och det förekommer olika siffror för de båda filtren. För Mini anges upp till 1 liter per minut och för Flex ca. en halv liter per minut, vilket är något långsammare än andra filter på marknaden

Med båda filtren medföljer en hopvikbar flaska som går att skruva fast på filtret. Ett enkelt sätt att använda filtren är att fylla flaskan med sjövatten, skruva fast filtret och klämma på flaskan för att hälla upp dricksvatten i ett glas. Flaskan som följer med Flex är av högre kvalitet, rymmer mer och har större öppning, vilket gör den lättare att fylla. Men när man monterar filter sticker det in i flaskan , vilket gör det svårt att få ut allt vatten i flaskan. När man använder Flex med en PET-flaska monteras det på utsidan, precis som Sawyer Mini.

LifeStraw Flex

Sawyer Mini kostar 469 kr hos Överlevnadsbutiken och LifeStraw Flex bottle kostar 529 kr.

Sammanfattning:
Pris, storlek och vikt är ungefär samma för båda filtren.
Flaskan till LifeStraw Flex är större och av bättre material, men är svår att tömma helt.
Flex har ett kolfilter.
Sawyer Mini räcker mycket, mycket längre

LifeStraw Mission mot Katadyn BeFree

I duell nummer två möts två gravitationsfilter som båda är relativt nya på marknaden.

LifeStraw Flex eller Katadyn BeFree

LifeStraw Mission är ersättningsprodukt för LifeStraw Family som hade en mer hinkliknande vattenbehållare. Katadyn BeFree ersätter Katadyn Gravity Camp och Base Camp, vilka i sin tur ersatte Katadyn Camp.

Både LifeStraw Mission och Katadyn BeFree använder gravitation för att pressa vattnet genom ett filter av hålfibertextil. Men där porstorleken på BeFree är 0,1 mikrometer så är porstorleken i Mission 0,02 mikrometer, vilket är tillräckligt för att även filtrera bort virus ur vattnet. Den mindre porstorleken betyder att flödeshastigheten hos Mission bara är 0,2 liter per minut mot 2 liter/minut för BeFree.

BeFree finns med vattensäck på 6 eller 10 liter där den mindre varianten kostar 1299 kr. Mission finns med 5- och 12-liters vattensäck och 5-litersvarianten kostar 1599 kr.

Mission är ett riktigt lättviktsfilter (370 g för 5-litersversionen), men får ändå stryk av BeFree, som väger smått otroliga 177 g (6 liter). Mission klarar 18 000 liter, medan BeFrees filter behöver bytas efter 1 000 liter. Utbytesfilter till de båda filtren kostar 500 – 1000 kr.

Sammanfattning:
Storlek och vikt är ungefär samma för båda filtren.
Katadyn BeFree är några hundralappar billigare.
LifeStraw Mission tar bort virus och räcker mycket längre.
BeFree filtrerar mycket snabbare.