Kategoriarkiv: Överlevnadsbutiken

Kemin bakom några av produkterna i Överlevnadsbutiken

I ett infall av saknad av min tidigare karriär som först kemilärare och sedan forskare kom jag på att jag skulle förklara vetenskapen bakom några av våra överlevnadsprodukter som bygger på kemiska principer.

Engångshandvärmare

Handvärmare innehåller en påse som påminner om en stor tepåse. Påsen är oftast fylld med järnpulver, vatten, aktivt kol, träpulver, koksalt och vermikulit. Järnet är ger värme, övriga ämnen i påsen har som uppgift att katalysera reaktionen, fördela värmen och göra så att den släpps ut i lagom takt.

När det finkorniga järnpulvret kommer i kontakt med syret i luften oxideras det till en blandning av olika järnoxider. Precis som många redox-reaktioner är denna reaktion exoterm, dvs. den avger värme. Temperaturen kan bli upp till 70 grader och håller i 4-12 timmar, beroende på hur stor påsen är.

X Fe + Y/2 O2 → FeXOY [+ värme]

Engångshandvärmarna kan bara användas en gång, men det kan gå att stoppa uppvärmningen genom att stoppa ner den aktiverade påsen i en liten blixtlåspåse, så att den inte får mer syre. När den tas ut ur blixtlåspåsen börjar förhoppningsvis det kvarvarande järnpulvret reagera och påsen blir varm igen. När en engångshandvärmare är förbrukad kan den kastas i soporna, inget av innehållet är giftigt.

Handvärmare

Återanvändningsbar handvärmare

Återanvändningsbara handvärmare går däremot att använda många gånger. De utgörs av påsar av tjock plast som innehåller en väldigt koncentrerad vattenlösning av saltet natriumacetat. En så koncentrerad lösning kallas övermättad och i en sådan lösning borde egentligen kristaller börja bildas. Men för att kristallisationen ska kunna sätta igång behöver kristallerna något att växa på. Just natriumacetat är ett salt som klarar väldigt hög övermättnad innan det börjar kristallisera.

I handvärmaren finns en liten metallplatta som går att knäcka till med fingrarna. Då släpper den mikroskopiska metallflisor som natriumacetatet kan fastna på och börja bilda kristaller. Kristallisationen är väldigt snabb och den kemiska energin som finns lagrad släpps ut i form av värme. en återanvändningsbar handvärmare blir inte lika varm som en engångshandvärmare och håller heller inte värmen så länge.

NaOAc(aq) → NaOAc(s) [+ värme]

När handvärmaren svalnat kan man lägga den i kokande vatten och när påsen uppnår en viss temperatur kommer saltkristallerna att lösa sig igen. Handvärmaren kan då användas igen. Om man kokar den strax innan man ska gå ut så kan man värma sig på den två gånger utan att koka den emellan eftersom den håller värmen från kokningen i någon timme. När en återanvändningsbar handvärmare efter många användningar till slut slutar fungera, kan den kastas i soporna. Natriumacetat är inte giftigt.

Värmepåse till mjukkonserver

I en värmepåse stoppar man ner en oöppnad mjukkonserv (eller en vanlig konservburk) och häller i en liten mängd vatten. Påsen blir då 70-80 grader varm under 15-20 minuter och värmer upp konservens innehåll på 5-10 minuter. Det är ett smidigt sätt att få en varm måltid, utan att bära med sig ett stormkök med bränsle.

Värmepåsar innehåller antingen kalciumhydroxid eller magnesiumpulver, järnpulver, kiseldioxid och koksalt. Varje värmepåse går bara att använda en gång. Förbrukade värmepåsar går att slänga i soporna, men innehållet är lite frätande, så var försiktig med hanteringen.

Ca(OH)2(s) + H2O → Ca(OH)2(aq) [+ värme]

Mg + 2H2O → Mg(OH)2 + H2 [+ värme]

Syreabsorbenter

Syreabsorbenter används framför allt tillsammans med mylarpåsar, för att fånga upp syret som finns kvar i de förslutna påsarna så att man får en helt syrefri miljö, vilket förlänger hållbarheten på många livsmedel.

Syreabsorbenter har ungefär samma innehåll som engångshandvärmare (järn, kol och koksalt) och blir varma när syret reagerar med järnet. De fungerar därför inte så bra ihop med vissa livsmedel, till exempel strösocker som kan smälta och klumpa ihop. Syreabsorbenterna suger bara upp syret i luften, inte kvävet (som utgör 78%) så det blir inte vakuum i påsarna

Vattenreningstabletter

Vattenreningstabletter innehåller någon typ av kemikalie som oxiderar sönder virus, bakterier och parasiter. Den vanligaste typen innehåller klor, men bundet i form av natriumdikloroisocyanurat (troclosen natrium). Tabletter med natriumdikloroisocyanurat är stabila och går att lagra i flera år. När man stoppar i en tablett i vatten frigörs kloret långsamt och i jämn takt. Klor är ett väldigt starkt oxidationsmedel och reagerar med ytan på virus, bakterier och protozoer så att de oskadliggörs.

Vattenreningstabletter är självklart skadliga för vattenlevande organismer, det är liksom tanken med dem. Natriumdikloroisocyanurat är frätande, så man ska hantera tabletterna försiktigt och förstås inte äta dem.

Kolfilter

Kolfilter fungerar genom att de innehåller små kolpartiklar med extremt stor yta, det är det som kallas aktivt kol. På denna yta kan vissa kemikalier fastna när man leder en gas eller vattenlösning över den (kallas adsorbtion, inte att förväxla med absorption). I första hand är det organiska molekyler (ofta sådana som ger lukt, smak eller färg) och vissa metaller som fastnar, men reningen är långt ifrån hundraprocentig. Kolfilter blir mättade efter en tid och behöver bytas regelbundet. Även kolfilter som inte används blir dåliga om de inte ligger i lufttäta förpackningar.

Svepelektronmikroskopbild av aktivt kol.

Vattenfilter

Mikrobiologiska vattenreningsfilter fungerar som en sil, med noga kontrollerad storlek på hålen. Filtren är oftast gjorda av keramik eller textil och hur stora hålen är beror på vad men vill få bort från vattnet. Bakterier och parasiter är större än 1 mikrometer (miljondels meter) och vanliga vattenreningsfilter brukar ha porer som är 0,1-0,2 mikrometer.

Virus är däremot så små så de går igenom dessa filter (men det är normalt inga höga halter av virus i sjö- och flodvatten i Sverige om det inte går ut ett avlopp i närheten). Filter som klarar av att rena bort virus har porer som är så små som 0,02 mikrometer, vilket gör att vattnet rinner långsammare genom dessa filter än andra filter.

Frystorkad mat

Vid frystorkning sänker man lufttrycket till nära vakuum och sänker samtidigt temperaturen långt under fryspunkten. Det gör att i stort sett allt vatten försvinner genom att det först fryser till is och sedan sublimerar (går direkt från fast till gasform, utan att passera flytande form). Livsmedlet behåller då både form, färg och näringsvärde och när man tillsätter varmt vatten återfår man något som ligger ganska nära den ursprungliga maten i smak och konsistens.

Mylar

Mylar är ett flerskiktsmaterial som består av polyeten, aluminium och PET och skyddar mot solljus, fukt och syre. Detta gör att livslängden på livsmedel som är förpackade i mylar förlängs. Det innersta lagret i mylar utgörs av polyeten (även kallat polyetylen eller PE) är godkänt för kontakt med livsmedel och gör mylaren seg och motståndskraftig. Polyeten smälter vid ca 120 grader och det är detta lager som smälter när man svetsar ihop mylar.

Nästa lager utgörs av en väldigt tunn aluminiumfolie som förhindrar att ljus tränger igenom. Den är också ogenomtränglig för gaser, vilket gör att t.ex syre och lukter inte kan tränga igenom. Genom många andra typer av plast kan gasmolekyler vandra långsamt även om plasten är lufttät, men inte genom mylar.

Det tredje och yttersta lagret utgörs av en variant av polyetylentereftalat (PET, dvs plasten i läskflaskor) som kallas BoPET. Denna plast både flexibel och stark och reagerar inte så lätt med olika kemikalier. BoPET-lagret kan variera i tjocklek och det är det som gör att det finns olika tjocklekar på mylar. BoPET smälter vid ca 260 grader och smälter normalt inte när man svetsar igen mylar, utan det är polyetenlagret som gör det.Eftersom innerskiket tål över 100 grader så går det bra att hälla kokande vatten i mylarpåsarna, vilket man exempelvis gör när man tillagar portionspåsar med frystorkad mat.

Nödfiltar och nödsovsäckar av ”silverfolie”, så kallade ”space blankets”, är också tillverkade av mylar. Förutom att de är vind och vattentäta så gör aluminiumlagret att en stor del av kroppsvärmen reflekteras tillbaka mot kroppen.

Eldstål

Eldstål är en metallstav som ger ifrån sig gnistor om du skrapar på den med ett hårdare material. Eldstål kallas ofta på engelska för ferrocerium steel, och är tillverkade av en legering mellan flera sällsynta jordartsmetaller (vanligen cerium, lantan, neodym) och järn. Järninnehållet brukar bara runt 5%.

Överlevnadsbutiken i media genom åren

Ända sedan vi startade 2013 har medias intresse för Överlevnadsbutiken varit stort. I början handlade det om det nya fenomenet prepping som hade börjat uppmärksammas i Sverige, men det fanns ingen prepper som ville ställa upp på en intervju. Jag, Fredrik, som aldrig har klassat mig som prepper, hade inget emot att synas i media och när man väl börjat förekomma där kommer andra journalister att höra av sig.

Redan fyra månader efter starten fick Aftonbladet upp ögonen för Överlevnadsbutiken och ville göra en telefonintervju, vilken resulterade i en en halvsida i tidningen.

Denna följdes upp några veckor senare av aftonbladet med en artikel och en webbtv-sändning om hur man förbereder sig inför de kommande vinterstormarna där jag medverkade och gav några tips.

Sommaren 2014 gjorde Svenska dagbladet en lång artikel om prepping och fotografen Pi Frisk tog ett antal bilder i Överlevnadsbutikens dåvarande förråd, vilka senare förekommit flera gånger i SVTs nyhetsprogram som bakgrundsbild när krisberedskap diskuterats.

I mars 2016 fick jag diskutera hur realistiska överlevnadsspel är i P3 Spel och samma månad gjorde P1 en dokumentär om svenska preppers.

7 april 2016 gjorde jag TV-debut i Malou efter 10 i TV4 och visade hur mycket nödmat man behöver ha hemma för att klara sig i två veckor.

Utanför TV4-studion

I maj 2017 medverkade jag första gången hos SVT i deras morgonstudio Godmorgon Sverige i samband med detta års Krisberedskapsvecka

I juli 2017 gick VMA (hesa Fredrik) igång av misstag i Stockholm vilket ledde till en diskussion om krisberedskap i medierna och att två intensiva mediaveckor för mig med medverkan i Studio 1 i P1, TV4s morgonprogram, Godmorgon Sverige i SVT och en artikel/webbtv-inslag i Dagens industri.

När försvarsberedningen i december 2017 kom med ett förslag att svenska folket skulle förväntas klara sig på egen hand i en vecka fick jag för första gången komma till Radiohuset i Stockholm för att vara med i Studio Ett. Tidigare radiomedverkan hade varit telefonintervjuer eller att en reporter kommit ut till Ekerö.

Stormen Alfrida som drabbade Sverige i början av januari 2019 ledde till ökat intresse för krisberedskap i Sverige och att jag fick dyka upp i Metro, Aftonbladet och Dagens Nyheter.

I samband med att vi öppnade vår butik på Ekerö i september 2019 gjorde lokaltidningen Mälarö Direkt ett reportage.

När första chocken i samband med coronapandemin lagt sig under våren 2020 gjorde Svenska Dagbladet en artikelserie med namnet Hamstra, bunkra och preppa, där jag medverkade i en artikel och ett tv-inslag. Ett citat från intervjun (”Vi har haft ansiktsmasker i vårt sortiment hela tiden, men de har inte sålt mycket. Nu sålde vi flera tusen på några dagar.”) blev även Dagens citat i DN Kultur.

Bortsett från en artikel i Expressen och möjligen någon radiointervju som jag inte minns var 2021 lugnt på mediefronten.

Genom Rysslands anfall på Ukraina blev däremot 2022 mer hektiskt, både på antalet beställningar i webbutiken och förfrågningar från media. Intervjuer med den danska tidningenoch TT innan kriget startade följdes av intervjuer i Ehandel, Nyheter24 och SvD och slutligen ett reportage i SVTs lokalnyheter om våra tomma hyllor.

SVT-programmet samhällskollaps spelades in redan under november 2021, men det första avsnittet sändes 20 april 2022. I avsnittet besökte Camilla Kvartoft och Felix Herngren Överlevnadsbutiken.

Att svenskarna börjat intressera sig för krisberedskap har väckt intresse hos utländska medier: Ett australiensiskt filmteam kom till Sverige för att göra reportage med en prepper, hemvärnet, försvarsministern och Överlevnadsbutiken. Efter att ha tillbringat en hel eftermiddag hos oss klipptes allt bort innan programmet sändes. Danska tidningarna Berlingske Tidender och Information.dk kom båda på besök under 2022, vilket även ett filmteam från det amerikanska nyhetsprogrammet PBS Newshour gjorde.

2022 avslutades med en artikel i lokaltidningen Mitti Mälarö.

Kronologisk lista

Mitti Mälarö (lokaltidning) 2022-11-24
PBS Newshour (amerikanskt nyhetsprogam i TV) 2022-09-26
Information.dk (dansk nättidning) 2022-09-03
Samhällskollaps (program i SVT). 2022-04-20
SVT Nyheter Stockholm 2022-03-06
SvD 2022-03-03
Nyheter24 (nättidning) 2022-03-02
Ehandel (nättidning) 2022-03-01
TT (publicerad i flera svenska tidningar) 2022-01-19
Berlingske Tidender (dansk dagstidning) 2022-01-04
Expressen 2021-08-25
SvD 2020-05-11
SvD webbtv 2020-05-08
Dagens Industri 2020-02-08
Mälarö Direkt (lokaltidning) 2019-09-14
DN 2019-01-14
Aftonbladet 2019-01-07
Metro 2019-01-09
Skyddsrummet (nättidning?) 2018-03-09
SR Studio Ett 2017-12-20
Dagens Industri 2017-07-23
Godmorgon Sverige (program i SVT) 2017-07-18
TV4 2017-07-16
SR Studio Ett 2017-07-09
DN 2017-01-13
Din Bostadsrätt (medlemstidning) 2016-10-??
Malou efter 10 (program i TV4) 2016-04-07
Svenska preppers (dokumentär i P1) 2016-03-28
P3 Spel (27:02-27:34) 2016-03-05
The Local (engelskspråkig nättidning) 2014-07-15
SvD 2014-07-14
Aftonbladet webb-tv december 2013
Aftonbladet 2013-10-27
Aftonbladet 2013-10-10

Böcker om prepping och överlevnad

För fem år sedan gjorde vi i Överlevnadsbloggen en grundlig genomgång av ”alla” (möjligen kunde vi hittat fler om självhushållning) böcker som fanns på svenska om prepping, krisberedskap och överlevnad i naturen och fick ihop en ganska lång lista, även om många av dessa redan då var slut hos förlagen. Sedan dess har det kommit ut många nya böcker på svenska marknaden, framförallt om prepping där det tidigare inte fanns någon riktig bra bok, utan bara fanns ett fåtal titlar som berörde ämnet lite grann. Dessutom har det kommit ett antal romaner av Lars Wilderäng som lär ut mycket om krisberedskap, även till den som inte gillar att läsa faktaböcker.

Överlevnadsbutiken har nu ett sortiment på närmare 50 titlar, både skönlitteratur och faktaböcker. De flesta är på svenska, men ett fåtal av böckerna är på engelska och gemensamt för alla är att de handlar om prepping, krisberedskap, överlevnad i naturen eller självhushållning.

Se Överlevnadsbutikens böcker

Ett urval av författarna:

Lars Fält är Sveriges kanske främsta expert på överlevnad i vildmarken med bl.a. ett förflutet som chef för Försvarets överlevnadsskola.

Lars Wilderäng slog igenom med bloggen Cornucopia som nu har 50 000 unika besökare per vecka. Han har sedan skrivit ett 10-tal bästsäljande thrillers varav flera tangerar temat prepping.

Herman Geijer började med att ge ABF-kurser om överlevnad i händelse av en zombieinvasion. Han har hittills givit ut tre böcker om prepping (och lite zombier). Sommarpratade i P1 2015.

Bear grylls har ett förflutet i brittiska försvarets specialstyrka SAS och har gjort ett stort antal tv-program där han överlever i extrema situationer.

Ray Mears är en brittisk överlevnads- och bushcraftexpert som gjort ett stort antal tv-program om vildmark och överlevnad

3-årskalas

18 mars 2013 startade jag nätbutiken Överlevnadsbutiken eftersom det inte fanns någon butik i Sverige som inriktade sig på utrustning till preppers.

Trots många uppskattande kommentarer i stil med
”Har länge längtat efter en liknade butik i Sverige”
”Äntligen en butik för oss med överlevnadsintresse”
”Gillar utbudet eftersom jag slipper beställa från utlandet.”
gick det lite trögt det första halvåret, ända tills medierna upptäckte butiken i slutet av hösten 2013. Det stora medieintresset för subkulturen preppers i kombination med preppers ovilja att synas offentligt gjorde att Överlevnadsbutiken snabbt blev till något av preppingrörelsens ansikte utåt. Detta har gett mycket uppmärksamhet och gjort att många nya kunder har hittat till webbutiken.

Det har säkert också hjälpt till att det senaste året har varit sällsynt oroväckande ur både nationell och personlig säkerhetssynpunkt med tex. storkrig i Syrien, massiva flyktingströmmar, terrordåd i Västeuropa, rysk aggression i närområdet och lokala naturkatastrofer i form av översvämningar och stormar. Allt detta har lett till att många ”vanliga” människor börjat inse att det där med att preppa kanske inte är så dumt ändå.

Vi vill passa på att tacka alla kunder och ett extra tack till er som kommit med förslag på varor att ha i sortimentet. Några saker har vi inte lyckats hitta nån leverantör av som vill sälja till Sverige, andra har vi tagit in utan att de sålt speciellt bra. Men några av förslagen har blivit riktiga storsäljare, som Sawyer Mini, LifeStraw och PowerPlus.

/Fredrik Qvarnström

IMG_2847

Rapport från Överlevnadsdagen

13 september var Överlevnadsbutiken inbjuden till Vaxholms fästnings museum för en temadag om överlevnad.IMG_3382

Medverkade gjorde även Civilförsvarsförbundet, Missing people, Röda korset, Amfibieregementet, Kustjägarveteranerna, Brandkåren, Sjöpolisen, Sjöräddningen,   Krisinformation.se och Täby sändaramatörer. Allmänheten kunde lyssna på föredrag om t.ex. hur man överlever i skogen och vad man bör ha hemma om det inträffar en naturkatastrof.

IMG_3385

Det fanns även en minimässa där de medverkande berättade om sin verksamhet, visade upp utrustning och delade ut broschyrer. På den mässan var det första gången Överlevnadsbutiken  visade upp en fysisk butik. Bl.a. såldes den nya Strömavbrottslådan, med allt du behöver ha i garderoben när det blir strömavbrott hemma.

IMG_3391

 

Jag uppskattar att det var mellan 100 och 200 besökare plus ett 20-tal människor från de olika utställarna. Summa summarum var det en mycket bra dag med gott om intressant information. Det är tänkt att den ska återkomma nästa höst och har ni vägarna förbi norra Stockholm då är den väl värd ett besök

Överlevnadsdagen 13 september på Vaxholms fästning

fac71fba-00c8-4588-a6df-8ada5b11827f

Vaxholms fästnings museum ordnar söndag 13 september en temadag kring överlevnad. Lär dig mer om överlevnad i kris, miljökatastrofer och krig, och överlevnad i skog och mark samt på sjön. Medverkar gör bl.a. Försvaret, Brandförsvaret, MSB,
Missing People, Röda korset, Polisen, Sjöräddningssällskapet och
Civilförsvarsförbundet.

Överlevnadsbutiken kommer att finnas på plats och sälja utrustning till rabatterade priser (endast kontantförsäljning).