Att värma mat och vatten när det är strömavbrott

I en krissituation kan det vara viktigt att få varm mat eller en kopp kaffe åtminstone någon gång per dag. Här listar vi några sätt att värma mat eller vatten utan el, om du inte råkar ha en vedspis eller gjutjärnskamin.

Stormkök. Finns i många olika utföranden, men du använder dem ungefär som en vanlig spis och ställer en kastrull eller stekpanna ovanpå. Kan drivas med en mängd olika bränslen: sprit, gasol, fotogen, bensin, gel, tabletter. Nedan pratar vi om för- och nackdelar med olika bränslen.

Grill. Om du har tillgång till en gasol- eller kolgrill kan du använda den för att värma kastruller och stekpannor. Se bara till att handtagen tål värmen eftersom de blir mycket varmare på utsidan än de blir på en vanlig spis.

Värmepåsar. Påsar som blir varma när man häller en liten mängd vatten på dem. De innehåller vanligen antingen kalciumhydroxid eller en blandning av magnesium, järn, natriumklorid och kisel. Finns i form av påsar man trär runt en konservburk eller en softcan och som påsarsom man lägger i en särskild värmningsbehållare.

Elda på stenar. Ett knep som använts av naturfolk i tusentals år är att värma upp stenar i en eldstad och släppa ner dem i kokkärlet för att koka upp vatten. Det är särskilt användbart när man har ett kokkärl som inte tål eld.

Solkokare. Anordning där speglar fångar solljuset och riktar ljuset mot det som ska värmas. Det finns modeller som fungerar även om det är kallt eller lätt mulet.

Värma mat under bilens motorhuv. Det är ingen bra ekonomi i att starta bilen bara för att värma mat, men om du ändå måste åka en längre tur, passa på att laga en varm lunch. Slå in maten i dubbla lager aluminiumfolie eller värm en hel konservburk på motorns varma delar.

För- och nackdelar med olika bränslen till stormkök

fördelarnackdelar
gasol Sotar inte, luktar inte, ingen förvärmning, lätt att justera lågan, går att lagra i evigheter. Dyra kök och ganska dyrt bränsle, kräver olika gasblandningar för olika temperaturer, kan vara svårt att få tag på i en krissituation.
bensin Billigt, lätt att få tag på, fungerar i minusgrader, spill dunstar lätt. Brandfarligt, sotar, svårt att reglera lågan
fotogen Billigt, lätt att få tag på, inte så brandfarligt, går att lagra i upp till 10 år. Sotar, luktar, spill dunstar inte, måste förvärmas och pumpas upp i tryck, svårt att reglera lågan.
diesel Billigt, lätt att få tag på. Sotar, luktar, spill dunstar inte, måste förvärmas och pumpas upp i tryck, svårt att reglera lågan, begränsad lagringstid. 
sprit Miljövänligare (förnybar råvara), billiga kök, kök utan rörliga delar = mer robust. Låg effekt per kg bränsle, fungerar dåligt i minusgrader, svårt att justera lågan.
gelbränsle/spisbränsle Miljövänligare, lätthanterligt, mycket billiga kök. Låg effekt .
esbit-tabletter (hexamin) Lätthanterliga, låg vikt, mycket billiga kök, går att lagra länge. Giftigt, luktar.
vedLätt att hitta bränsle.Bränslet måste vara torrt.

Sammanfattning:

För krisberedskap i hemmet är gasolkök antagligen den bästa investeringen. Det är lätt att använde och det går bra att elda inomhus. Engångsbehållare med gasol kan man lagra hur länge som helst, påfyllningsbara behållare kan behöva kontrolleras innan de fylls på. Beräkna minst en 220 g behållare per person och vecka.

Spritkök eller kök med bränsletabletter kan vara ett bra alternativ för ett mindre hushåll som inte vill göra någon stor investering. Det går åt en flaska sprit per person och vecka, tabletter borde behövas två förpackningar per person och vecka.

Tänk på:

Tänd inte stormköket under spisfläkten, lågorna kan tända eld på fettet som samlats i filtret.
Vädra en kort stund efteråt.
Du får bara förvara 100 liter brandfarlig vätska hemma. I bostaden får varje behållare vara max 10 liter.
Gasol får man förvara 2 x 5 liter i flerbostadshus eller 2 x 30 liter i fristående hus/radhus. Du får inte förvara brandfarliga ämnen i källaren eller på vinden i flerbostadshus.

Mat

Hur lägger man upp ett nödlager utan att det kostar tiotusentals kronor?

Det bästa med att lagra mat är det kostar ganska lite om man har tålamod och inte förväntar sig att ha ett färdigt lager efter en vecka. Fokusera på livsmedel med lång hållbarhet, men se till att köpa sådant som du faktiskt äter regelbundet. Har du aldrig blötlagt och kokat torkade bönor, så kommer du nog inte att börja med det i en jobbig situation. Tycker du inte om fisk, så är kanske inte fiskkonserver det du ska fokusera på.

När du handlar din vanliga mat, köp ett paket extra av något som håller länge. Passa på när det är extrapris, eller när du har pengar över. Handlar du för en hundralapp extra varje vecka, så har du på ett år fått ihop ett lager värt 5000 kronor. Tanken är sedan att du hela tiden använder ditt matförråd. Varje gång en förpackning tar slut så köper du en ny. Öppna hela tiden den äldsta i förrådet, på så vis blir inget gammalt. Att köpa storpack håller nere kostnaderna, men oftast så sjunker hållbarhetstiden när förpackningen öppnats. Köp därför inte större förpackningar än du gör av med inom rimlig tid. Eller för över innehållet till en lufttät behållare för att förlänga hållbarheten.

Bra mat som passar att ha ett lager av.

Alla varor i denna lista håller i minst ett år i oöppnade förpackningar. 

I skafferiet

Ris
Pasta
Bulgur/couscous
Matvete/matkorn
Pulvermos
Mjöl
Bönor/linser
Havregryn
Konserverad frukt, t.ex, persika, ananas, päron
Konserverade grönsaker, t.ex. bönor, majs, sparris, krossade tomater
Konserverat kött, t.ex. dillkött, skinka, Salta biten
Konserverad fisk/skaldjur, t.ex. ansjovis, musslor, krabba
Mörk choklad/karameller
Matolja
Snabbkaffe
Te
Socker
Salt

I kylen

Mjölk med lång hållbarhet
Ghee (smörolja)
Oskalade nötter
Sylt/marmelad

I frysen

Nötkött eller viltkött
Mager fisk
Bär
Matbröd
Margarin
Vatten, i pet-flaskor fyllda till tre fjärdedelar

Är du extra ambitiös kan du köpa mylarpåsar och stoppa ner livsmedlen i tillsammans med några syreabsorbenter. Detta skyddar mot ljus och syre och förlänger hållbarhetstiden ordentligt i rumstemperatur. Om du frystorkar egen mat är det mylarpåsar du ska förvara den i.

Om ditt matlager är till för att hålla dig mätt i någon vecka innan du kan åka till affären och handla mer så spelar det inte så stor roll vad du äter. Du kommer inte att hinna få vitaminbrist och inte heller gå upp eller ned i vikt orimligt mycket. I en mer långvarig krissituation, måste du däremot fundera lite mer på vad du får i dig.
Kolhydrater i form av pasta, ris, mjöl är saker man kan lagra extremt länge och kommer knappast att bli ett problem oavsett hur länge du behöver leva på ditt matlager.
Proteiner är lite knepigare. Kött och fiskkonserver kan vara ganska dyra och håller ofta inte mer än 2 år. Bönor och linser är ett komplement som innehåller bra proteiner. Å andra sidan behöver vi inte så mycket protein som vi idag äter i Sverige, det räcker egentligen med ett gram per kilo kroppsvikt.
Fett behöver vi ett gram per kilo kroppsvik och dag. I en situation där du äter mindre kött och mindre halv-/helfabrikat än normalt kan du behöva komplettera med extra fett i form av matolja eller margarin.
Vitaminer. C-vitaminbrist kan uppstå ganska snabbt om man inte har tillgång till färsk frukt och färska grönsaker. Frukt- och grönsakskonserver är dock en acceptabelt alternativ. B12-brist kan man få om man inte äter fisk, mjölk- eller äggprodukter.
Mineraler. Kalcium får vi normalt från mjölkprodukter, men de flesta mjölkprodukterhar ganska kort hållbarhet. Vissa typer av ost kan man lagra i upp till ett år. Järn finns framför allt i kött, men även i bönor och vissa gröna grönsaker.

Om dricksvatten

Drickbart vatten direkt ur kranen är något vi tar för givet.

Utan vatten (eller annan vätska) överlever vi max en vecka, beroende på temperatur och hur hårt vi anstränger kroppen. Men redan vid måttlig vätskebrist (när du förlorat mer än 2 % av din kroppsvikt) kan du få försämrad arbetsförmåga och huvudvärk. Vi behöver dessutom vatten för att laga mat och sköta vår hygien. I Sverige använder vi ungefär 165 liter vatten per person och dag. Under en tillfällig krissituation behöver du ca 3 liter vatten per dag. Under längre perioder rekommenderas istället 20 liter per dag.

Vad kan du då göra för att förbereda dig för den händelse att du en dag står utan vatten?

Tappa upp vatten i förväg. En dunk eller flaska med kranvatten (en ny dunk eller en begagnad som inte använts till mjölk, juice, saft eller lösningmedel) håller i upp till 6 månader om den förvaras mörkt och svalt. PET-flaskor fyllda till ¾ håller flera år i frysen och hjälper dessutom till att hålla kylan i frysen om strömmen går. Om du inte har plats för långtidsförvaring av dunkar och flaskor kan du åtminstone fylla upp alla kärl du har, när du misstänker att det kan bli strömavbrott. Ett badkar kan rymma ca 200 liter, men det är svårt att göra badkaret ordentligt rent innan, så vattnet du lagrar där kanske inte ska användas som dricksvatten.

Skaffa dunkar för att bära hem vatten om din kommun har satt ut tankvagnar med dricksvatten eller från närmaste vattendrag. Och hinkar för att samla regn eller snö.

Ta reda på om det finns naturliga vattenkällor i närheten. Kolla upp närmaste vägen till en lämplig sjö eller å där du kan fylla dunkar. Ta inte vatten i närheten av industriområden eller avlopp. Drick heller inte saltvatten.

Förbered vattenreningsutrustning. Allt vatten som du inte fyllt upp från kranen bör du överväga att rena innan du dricker det eftersom det kan innehålla parasiter eller bakterier. (Det finns även vattenburna virus, men i Sverige ska virus inte vara något problem om du inte tar vatten nära ett avlopp.) Att laga mat eller tvätta sig med orenat vatten går däremot oftast bra.
Kokning av vattnet i en minut är ett effektivt reningssätt, men det går åt ganska mycket bränsle om du ska koka allt vatten du ska dricka.
Kemisk vattenrening finns i form av tabletter, pulver och lösningar och de flesta bygger på någon form av klor eller jod. Ger en tråkig bismak och är inte så effektivt mot parasiter som cryptosporidium.
UV-rening dödar alla typer av mikroorganismer med hjälp av ultraviolett ljus. Finns både som stora filter som installeras på vattenledningen för kontinuerlig användning och som små, portabla UV-lampor.
Vattenfilter finns i hundratals modeller och storlekar med varierande porstorlek. De kan vara mobila eller stationära. För katastrofförberedelse i hemmet är antagligen någon typ av gravitationsfilter smidigast. I ett sådant ingår en hink eller säck, som man placerar högt och sedan rinner vattnet av sig själv genom en slang med filter och kommer ut drickbart i nedre änden. För att kunna filtrera bort alla typer av mikroorganismer, även virus, behövs ett filter med mycket små porer, 0,02 mikrometer. Om vattnet däremot kommer från ett ganska pålitligt ställe, dvs ett som inte ligger bredvid ett avloppsutsläpp, är risken inte så stor att det innehåller höga mängder virus. Då räcker det med en porstorlek på 0,1 mikrometer, vilket de flesta vanliga filter har.