Bäst före-datum på bränsle

Förra veckan handlade bloggen om hållbarhet på mat. Denna vecka ska vi tala om hållbarhet på olika bränslen för fordon, maskiner, kaminer, kök och lampor.

Kemiskt ren bensin

Gasol

Gasol i sig har inget bäst före-datum, men flaskorna behöver kontrolleras med 10 års mellanrum om de ska fyllas på nytt.

Bensin

Bensin är en blandning av olika kolväten med 5-10 kolatomer och kokpunkt  mellan 30-190 ˚C. De lättflyktiga kolväten dunstar efter en tid, vilket gör motorn svårstartad.  Utfällningar kan förekomma vid mycket lång lagring när alla flyktiga ämnen dunstat och bara lämnat kvar tillsatsämnen. Hållbarheten är normalt 2-3 månader, men den kan kan förlängas upp till 18 månader genom att använda en trycktät behållare som är helt fylld och förvaras svalt. Det finns också tillsatsämnen man kan blanda i sin bensin för att förlänga hållbarheten.

Alkylatbensin

Dyrare och renare bensin som kan förvaras i 3-5 år.

Fotogen

Fotogen är en blandning av olika kolväten med 10-16 kolatomer och kokpunkt mellan 150-300 ˚C. I rätt behållare kan det lagras i 10 år.

Lampolja, lysfotogen, tändvätska

Är oftast samma sak, en blandning av olika kolväten med 10-13 kolatomer (dvs en delfraktion från fotogen). Även lacknafta från vissa tillverkare kan ha precis samma innehåll. Lampolja har ibland ett snävare intervall av kolväten med bara raka kedjor och har därmed troligen genomgått något extra reningssteg och skulle därför kunna innehålla lägre andel av skadliga föroreningar. Tändvätska är vanligen det billigaste av dessa bränslen. Precis som fotogen går dessa bränslen att lagra mycket lång tid.

Diesel

Diesel är precis som bensin en blandning av olika kolväten, men  med 10-22 kolatomer och kokpunkt mellan 180-320 ˚C. Hållbarhet på diesel är ungefär 12 månader, men det beror väldigt mycket på lagringstemperatur och lagringsbetingelser.

Diesel dunstar inte lika lätt som bensin, men det finns vissa bakterier som kan äta ren diesel under förutsättning att det finns små mängder vatten i dieseln. Detta leder till bakterietillväxt i bränsletankar och bränslesystem som får stå en längre period. Bakterierna kan sedan sätta igen bränslesystemen och orsaka skador på motorerna.

Idag får man blanda in upp till 5% fettsyrametylester (FAME), till exempel rapsmetylester (RME) i diesel. Metylestrarna kan tillverkas från förnyelsebara råvaror och är därför bra ur klimatsynpunkt, men de ökar på problemet med dieselbakterier, dels genom att fler typer av bakterier kan äta metylestrar och dels genom att de gör att dieseln tar upp mer vatten. Precis som för bensin finns tillsatsämnen man kan blanda i sin diesel för att förlänga hållbarheten.

Villaolja

Villaolja eller eldningsolja är en ganska odefinierad blandning av kolväten. Det finns t.ex. olika varianter beroende på om den ska kunna förvaras vid låga temperaturer eller inte och med begränsat svavelinnehåll. I princip kan det kemiskt ses som en smutsigare variant av diesel och precis som med diesel kan det börja växa bakterier i tankarna om det finns vatten närvarande.

Bioolja

Bioolja är ett samlingsnamn för olika restprodukter framställd ur biomassa från raps, majs, solros eller soja. Den används uteslutande till uppvärmning och inte som fordonsbränsle. Tester har visat att det olljan går att lagra i två år under idealiska förhållanden.

Tallolja

Tallolja och tallbeckolja är olika fraktioner från råtallolja. Oljan är svårlagrad efter som den kan sedimentera i förvaringstanken och den är också korrosiv och reagerar med metalltankar. Dessutom luktar den väldigt starkt av sulfat.

Pellets

Pellets och pellets är gjorda av sågspån och kan lagras i väldigt många år om de lagras torrt och inte i allt för stora och kompakta högar (eftersom högarna kan alstra värme av sig själv genom nedbrytningsprocesser).

Ved

Ved kan lagras i princip hur länge som helst om den lagras på rätt sätt, men ved som legat i flera år blir väldigt torr och brinner fortare och häftigare än normal ved.

Slutligen:
Kom ihåg att du inte får förvara mer än 100 liter brandfarlig vätska hemma även om du har det i godkända dunkar. Gasol får man förvara två st 5-liters flaskor i flerfamiljshus (på balkong/terass) eller två st 30-liters flaskor i radhus/fristående hus.

Bäst före-datum på mat

Mat för minst en vecka bör alla ha hemma. Det behöver inte inträffa en naturkatastrof för att maten ska komma till användning, det räcker att du blir sjuk och inte kan ta dig till matbutiken på några dagar. Att ha ett större matlager än så, som räcker i en månad eller två, är en bra idé för alla, utom möjligen den som är extremt trångbodd. Även den med riktigt dålig ekonomi kan se matlagret som en investering, eftersom det är billigare att köpa storpack eller att handla mycket av vissa varor när de är tillfälligt nedsatta. Maten får man sedan se till att använda innan den hinner bli dålig, annars är det väldigt oekonomiskt.

food_waste

För att underlätta för sig själv är det bra att ha koll på hur länge olika matvaror egentligen kan lagras – ofta är de ätbara långt efter bäst före-datum. Dessa  siffror är samlade från ett antal webbplatser och gäller i de flesta fall för oöppnade förpackningar. Har du öppnat en förpackning är det bra att föra över innehållet till en ny, lufttät förpackning som inte är för stor.

I många fall går det att lagra mat ännu längre än vad som anges här utan att det är farligt att äta, men smak eller konsistens kan försämras. Skadade förpackningar kan däremot göra att du inte längre kan lite på bäst före-datumet. Om en konservburk är bucklig kan det betyda att det kommit in luft eller att det skyddande skiktet på insidan skadats så att maten kan reagera med metallen i burken.

I frysen (max -18 grader)

Använd väl tillslutna, kraftiga plastpåsar med så lite luft i som möjligt. Portionsförpackningar gör att infrysningen går snabbare och är mer praktiskt vid upptining och tillagning. Nackdelen är att maten håller kylan sämre vid ett strömavbrott.  Ju kallare i frysen desto längre hållbarhet (men det drar mycket mer el).

Griskött: feta delar: 3 månader, magra delar: 6 månader 1)
Nötkött: 8-12 månader 1)
Lammkött: 6-12 månader beroende på fetthalt 1)
Inälvsmat: 3 månader 1)
Köttfärs: 3-4 månader 2)
Charkuterier: 1-2 månader 1)
Kyckling (rå): 9 månader 2)
När köttet tinas, gör det  i kallt vatten. Om det tinas i kylen bildas stora iskristaller under tiningen och ger torrare kött. Upptining i rumstemperatur leder till att mer bakterier hinner växa till på ytan 1).

Fisk håller sig bättre om man fryser in den i lite vatten.
Feta fiskar: 2-3 månader 2)
Magra fiskar: 6-12 månader 2)
Räkor (kokta): 10-12 månader 2)

Yoghurt: 2 månader 2)
Mjölk: 3 månader 2)
Grädde: 4 månader 2)
Ost: 3 månader (men den kan bli grynig när den tinas,
så riven ost är bäst) 5)
Kokt ris: 6 månader 2)
Bär och frukt med socker: 1 år 3)
Förvällda grönsaker: 1 år 3)
Nötter: 1 år 2)
Svamp: 12 månader 4)
Bröd: 3-12 månader 2)
Vetebröd: 6 månader 4)
Bakverk & kakor: 3 månader 4)

Kranvatten i PET-flaska: flera år 6)
Vissa flaskor av andra plastmaterial kan bli sköra och spricka om de förvaras länge i frysen 7). Frysta vattenflaskor hjälper till att hålla frysen kall om det blir strömavbrott.

I kylskåpet (max 4 grader)

Mjölk med lång hållbarhet: 1 år 6)
Vanlig mjölk: 14 dagar (7 dagar mer än bäst före-datumet hävdar) 8)
Ägg: 2-3 månader (med spetsiga sidan nedåt) 9)
Ost: 1-12 månader (beroende på sort) 2)
Sylt: 2 år 2)
(Oskalade) nötter: 6-24 månader (beroende på sort) 2)
Bacon: 1-2 månader 2)
Köttfärs: 1-2 dagar 2)
Kyckling (rå): 1-2 dagar 2)
Korv (rökt): 1 vecka efter bäst före-datum 2)
Soja (öppnad flaska): 2 år 2)
Ghee/smörolja: 2 år 6)
Senap i tub: 3 år  6)
(Senaps)sill: 1 år efter bäst före-datum  6)

Grönsaker och frukt mår normalt inte så bra av för låga temperaturer och ska därför förvaras på ett lite varmare ställe i kylen eller i svalen.

I kylskåpet (4-6 grader) 8)

Potatis: 2-3 månader 2)
Äpple: 3-4 veckor 2)
Apelsin: 2-3 veckor 2)
Andra frukter och bär: 2-7 dagar 2)
Rotfrukter: 3-4 veckor 2)
Lök: 2-3 månader 2)
Vitlök: 3-5 månader 2)
Isbergssallad: 1 vecka 2)

I svalen (+6 till +11 grader) 8)

Mandarin: 1-2 veckor 2)
Citron: 2-3 veckor 2)
Ananas: 3-5 dagar 2)
Avokado: 3-5 dagar när den mognat 2)
Paprika: 1-2 veckor 2)

I svalen (+12 till +14 grader) 8)

Banan: 5-7 dagar när den mognat 2)
Grape: 2-3 veckor 2)
Melon: 5-10 dagar när den mognat 2)
Aubergine: 5-7 dagar 2)
Gurka: 1 vecka (förvara med plasten på) 2)
Tomat: 2-3 dagar när den mognat 2)

I skafferiet

Se till att det är torrt i skafferiet. Fuktiga förhållanden gör att hållbarhetstiden förkortas.
Salt: oändlig hållbarhet 2)
Ris: oändlig hållbarhet 2)
Råris: 3-6 månader 2)
Pasta: 3 år 2)
Havregryn: 1 år 2)
Musli och flingor: 1 år 2)
Mjöl: 1 år 2)
Potatismospulver: 12-18 månader 2)
Torrjäst: 3-4 månader 2)
Soja: 3 år 2)
Vinäger: oändlig hållbarhet 2)
Torrmjölk (utan fett): 1 år 2)
Knäckebröd: 5 år 6)
Pulverkaffe: 1 år 2)
Bönor, ärtor (torkade): 1 år 2)
Bönor, ärtor, majs (i konservburk): 2-5 år 2)
Ansjovis (i konservburk): 18 månader 2)
Fisk & skaldjur (i konservburk): 2-5 år 2)
Tomatsoppa (i konservburk): 12- 18 månader 2)
Andra soppor (i konservburk): 2-5 år 2)
Konserverad frukt: 12- 18 månader 2)
Torkad frukt: 6-12 månader 2)
Honung: oändlig hållbarhet 2)
Socker: oändlig hållbarhet 2)
Mörk choklad: 2 år 2)
Mjölkchoklad: 1 år 2)
Matolja: 2 år 2)
Kryddor (hela): 4 år 2)
Kryddor (torkade blad): 1-3 år 2)
Kryddor (malda):  3-4 år 2)
Popcorn (opoppade): 2 år 2)
Sylt: 2 år efter bäst före-datum  6)
Krossade tomater i tetra: 3 år efter bäst före-datum 6)
Surströmming: 4 år efter bäst före-datum 6)
Kranvatten: 6 månader 6)

Källor

1) svensktkott.se
2) stilltasty.com
3) kristianstad.se
4) matskafferiet.se
5) kockarnasvardag.se
6) swedishsurvivalist.egetforum.se
7) survivalistboards.com
8) slangintematen.se
9) svenskaagg.se