Cybersäkerhet

Regeringen gick häromdagen ut med att det Nationella cybersäkerhetscentret som inrättades i december 2020 nu ska få Försvarets radioanstalt, FRA, som huvudman. Ansvaret för cybersäkerhetscentret har hittills varit delat mellan Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och FRA (även Post- och telestyrelsen, Försvarets materielverk och Polismyndigheten har varit inblandade i verksamheten). Detta har, enligt regeringen, lett till svårigheter med styrningen, uppföljningen och ansvarsutkrävandet.

Med anledning av detta ska vi här skriva lite om cybersäkerhet på nationell och på individuell nivå.

Cyberangrepp mot Sverige från främmande makt

Med tanke på att så mycket så stor del av samhället är uppkopplat mot internet så finns det risk för att skickliga hackare kan angripa viktiga delar av infrastrukturen i ett land såsom enskilda kraftverk, elnätet, dricksvattenförsörjningen, tågnätet, betaltjänster eller internet. En rysk hackargrupp tog exempelvis kontroll över en kraftstation i Ukraina 2016, vilket ledde till att 80 000 blev strömlösa.

I samband med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 väntade sig länder som tydligt kritiserade Ryssland att drabbas av ökade cyberangrepp, men detta har i stort sett uteblivit.  Hackergruppen ”Anonymous Sudan” (med ryska kopplingar) har genomför att antal överbelastningsattacker mot regioner, sjukhus, mediehus och universitet. Även Vattenfall och Kivra har drabbats. Men överbelastningsattacker är en väldigt låg nivå av cyberangrepp – man tvingar i princip bara servrarna att starta om – och leder sällan till några allvarliga konsekvenser. Att det inte blivit värre kan bero på att Rysslands förmåga till cyberangrepp inte var så stor som man befarat. Sverige har förvisso experter som är väldigt bra på cybersäkerhet. (Ett svensk-isländskt lag vann förra veckan Locked Shields, världens största cybersäkerhetsövning.) Men jag kan inte hitta några nyheter om att andra länder drabbats allvarligt heller, bortsett från ett fåtal lyckade attacker mot Ukraina, exempelvis attacken mot ett Ukrainskt satelitnätverk strax före invasionen.

Iran och Kina har av SÄPO pekats ut för omfattande spionverksamhet i Sverige och skulle möjligen kunna ha intresse av cyberattacker mot vissa delar av det svenska samhället. Åtminstone Kina har antagligen den tekniska kompetensen för att genomföra något sådant. Även terroristgrupper skulle kunna använda cyberangrepp för att försöka skapa oro eller sprida skräck i Sverige.

Cyberangrepp från organiserad brottslighet

Brottslingars mål med cyberangrepp kan vara att komma över data som kontokortsuppgifter eller lösenord. Ett fenomen som ökat på senare år är ransomware. Ett virus i ett datasystem gör att all data krypteras så att systemägaren inte kommer åt den och då fungerar inte längre systemet. För att få systemet upplåst tvingas man betala en lösensumma (ransom på engelska). Kända exempel i Sverige på drabbade är Coop och Kalix kommun. Även många mindre företag och privatpersoner har drabbats genom åren.

Så skyddar du dig

Privatpersoner kan göra några saker för att skydda sig.

Använd inte samma lösenord för flera tjänster. Det är vanligt att större eller mindre nättjänster hackas och uppgifter om alla användare stjäls och säljs vidare. Om du har ett konto på denna tjänst med exempelvis username: lattlurad@gmail.com och password: snuttan23 kommer en bedragare prova att logga in på Gmail med de lösenordet. Om det lyckas ändrar bedragaren lösenord och har nu exklusiv tillgång till dina mejl och därmed kontroll över alla dina konton på olika tjänster. Hen kan gå in på Amazon, Klarna, Netflix och så vidare och om inte lösenordet snuttan23 fungerar där så begär hen en nollställning av lösenordet, så att det skickas en länk till Gmail-konton som hen har kontroll över.

På många webbplatser kan man välja tvåfaktorsautentisering vilket gör att man både behöver lösenord och tillgång till din mobiltelefon (du får ett sms med en kod eller öppnar en autentiseringsapp för att få en kod), vilket ger mycket högre säkerhet.

När du väljer olika lösenord till olika tjänster välj smarta lösenord, inte password, 123456, hejsan, mamma, qwerty. Lösenord som bdGH/-91 följer kravet på att innehålla både gemener, versaler, siffror och specialtecken, men är lättare att knäcka med hjälp av datorer än ett långt lösenord som kattcykelstolblomma. De flesta operativsystem och webbläsare för datorer, surfplattor och mobiltelefoner har nu möjlighet att föreslå starka lösenord till dig. Dessa lösenord är långa och krångliga, men du behöver aldrig komma ihåg dem, utan det görs automatiskt. Det kan innebära problem om du får din enhet stulen när den är olåst, men jämfört med att ha dåliga lösenord är detta en mindre risk.

Klicka inte på okända länkar. De flesta försök att stjäla inloggningsuppgifter eller installera virus på din enhet är ganska taffliga. Du får ett mejl som ser ut att komma från en myndighet, en mobiloperatör, ett e-handelsföretag eller ett transportföretag, med en länk som du uppmanas att klicka på, men om du tittar på avsändaren så står det mrsexy3487@gmail.com. Det går att få avsändaradressen att se ut som någon annan, så det räcker inte att titta på den, men det är åtminstone bra att kolla den först. På en dator kan man se vart en länk leder innan man klickar på den (jag tror att det även fungerar på mobiler och surfplattor om du trycker länge på länken).

Installera ett antivirusprogram och en brandvägg på datorn och se till att uppdatera dem. Det finns många bra säkerhetspaket som även innehåller VPN, identitetsskydd och lösenordshanterare. De är inte gratis, utan kostar ofta 50 – 200 kr/månad, men det kanske kan vara en bra investering.

Gör säkerhetskopior på viktiga dokument och bilder både på en extern hårddisk/USB-minne/DVD-skiva och i en molntjänst.  Om du drabbas av ransomware på din dator, kan den i värsta fall sprida sig till hela nätverket du är uppkopplad mot. Däremot brukar molnlagringstjänster lova att ransomware från din dator inte ska kunna följa med filer som du laddar upp.

Se till att du har lösenordsskydd på alla prylar som är uppkopplade mot nätet: skrivare, smarta högtalare, robotdammsugare, TV, etc.

Och förstås ha en viss beredskap för den händelse att viktig infrastruktur slås ut av en cyberattack. Det är den vanliga listan för krisberedskap:
Se till att du har något att äta, har rent vatten att dricka, håller dig varm (eller sval på sommaren), kan få information och kan sköta din hygien.

Bäst före-datum på mat

Att bäst före-datum har passerats betyder INTE att maten är oätlig, utan det betyder att tillverkaren lovar att smak och konsistens är helt oförändrad fram till detta datum.

Vid årsskiftet 1985/86 infördes krav på förpackningsdag och bäst-före-dag på färdigpackade kylvaror istället för ”sista förbrukningsdag” Senare anpassades reglerna till EU så att alla livsmedel idag märks med ett bäst före-datum. Sista förbrukningsdag används fortfarande på ett fåtal livsmedel som kan vara skadliga om de blir gamla (till exempel köttfärs).

Bäst före-datumet på mat är inte detsamma som ett utgångsdatum. Bäst före-datumet anger den tid då maten förväntas hålla högsta kvalitet, till exempel när smaken, doften och konsistensen är som bäst. Efter det datumet kan maten fortfarande vara ätbar, men kvaliteten kan ha försämrats.

Många livsmedel kan ändra konsistens, till exempel att de separerar så att vätska tränger ut, om de lagras länge. De kan mörkna eller ljusna, de kan bli torrare för att de släpper i från sig fukt och de kan tappa smak eftersom vissa smakämnen lätt bryts ner. Men det betyder inte att det inte går att äta dessa livsmedel. Du kan spara väldigt mycket pengar på att inte kasta mat som är fullt ätbar.

Konserver i plåtburkar håller länge

En tumregel kan vara att livsmedel som förvarats på rätt sätt håller dubbelt så länge som förpackningen anger. En vara som har två års hållbarhet kommer att gå bra att äta efter fyra år. Även mjölk som är ett väldigt känsligt livsmedel brukar hålla i upp till två veckor om paketet förvarats vid 4 grader, trots att det står en vecka på förpackningen.

Det är alltid viktigt att använda sunt förnuft när man bedömer om mat är säker att äta eller inte. Om maten har förvarats korrekt, till exempel vid rätt temperatur, är den oftast ätbar efter att bäst före-datumet har passerat. Däremot kan mat som förvarats felaktigt eller som har utsatts för höga temperaturer, insekter eller annan förorening bli farlig att äta, även om bäst före-datumet inte har passerat.

Det är också viktigt att läsa förvaringsanvisningarna på förpackningen. Vissa livsmedel behöver förvaras vid kyla eller i frysen för att hålla längre, medan andra kan hålla längre i rumstemperatur. Att förvara maten på rätt sätt kan förlänga dess hållbarhet.

För frystorkad mat, som inte innehåller någon fukt och som är förpackad i lufttäta mylarpåsar eller plåtburkar kan hållbarheten vara extremt lång. Anledningen är att man får bort de tre saker som gör att livsmedel blir förstörda: fukt som gör att skadliga mikroorganismer kan växa, sure som får fetter att härskna och solljus som bryter ner vissa ämnen i maten.

Det är dock viktigt att notera att vissa livsmedel, till exempel mjölkprodukter och kött, kan bli farliga att äta även om de har förvarats korrekt om de har blivit utsatta för bakterier eller andra föroreningar. Dessa livsmedel bör alltid hanteras noggrant och kastas om det finns tecken på att de har försämrats.

Således, medan man kan äta mat efter bäst före-datumet har passerat, är det alltid viktigt att använda sunt förnuft och bedöma matens kvalitet och förvaringssätt innan man bestämmer sig för att äta den. Om man är osäker på om maten är säker att äta eller inte, är det alltid bättre att vara försiktig och kasta den istället för att riskera att bli sjuk.

I en långvarig krissituation där du inte kan gå till affären och handla behöver du kanske äta mat som har passerat bäst före-datum och du kommer antagligen att njuta av denna mat.

Läs om hur länge olika livsmedel brukar gå att lagra.

Utrustning som du INTE ska lägga i din krislåda

En krislåda behöver inte vara en fysisk låda utan kan lika gärna vara ett skåp eller en hylla i förrådet. Det viktiga är att man vet var utrustningen finns utan att behöva leta efter den. Utrustningen behöver också vara någorlunda lättillgänglig så det går att få fram den snabbt när den behövs.

Med det sagt så vill en del människor vill ha en vattentät plastlåda med lock som krislåda. Det skyddar krislådan vid en översvämning (tips: ställ inte lådan där det kan bli översvämning.) och mot skadedjur. (tips: håll efter skadedjur, de kan orsaka mycket värre problem än att din krislåda bli förstörd.)

Om du gör i ordning en krislåda så rekommenderar vi att du inte stoppar i dessa saker:

Ficklampa

En ficklampa behöver du ha lättillgänglig och inte längst ner i en krislåda i garderoben. När du väl har hittat ficklampan, då kan du börja plocka fram övrig krisutrustning. Sedan kan det förstås vara bra att ha extra ficklampor i din krislåda så att alla i familjen kan ha varsin ficklampa.

Filtar

Filtar är jättebra ur krisberedskapssynpunkt för att kunna hålla värmen. Men de tar stor plats och du måste skaffa en onödigt stor låda om du vill få plats med filtar till hela familjen. Samma sak är det med sovsäckar. Skaffa istället vakuumpåsar för förvaring och lägg i filtarna/sovsäckarna. Påsarna skyddar mot fukt och sparar plats på dina hyllor.

Vattendunk

Vattendunkar tar också omotiverat stor plats i krislådan. Möjligen kan du ha några hopvikbara dunkar i din krislåda, men sådana dunkar kan vara både svårare att fylla, svårare att bära och sämre för förvaring av vatten än vanliga, icke-hopfällbara, dunkar. Håll därför dina dunkarna utanför krislådan och håll dem fyllda med dricksvatten som du byter några gånger om året. Har du plats hemma bör du ha 20 liter per person i hushållet.

Powerbank

En powerbank är jättebra att ha för att kunna ladda mobiltelefoner och surfplattor när det är strömavbrott. Men om du stoppar ner den i krislådan istället för att använda den då och då, kommer den ligga och ladda ur tills den dagen du behöver den. En powerbank med solceller kan däremot vara något för din krislåda, eftersom du kan ladda den även under ett strömavbrott.

Mat

Mat har begränsad hållbarhet (även om den är ätbar mycket längre än vad bäst före-datumet anger) och det är därför bättre att du förvarar maten på ett ställe där det är lätt att rotera den (ta den förpackning som är äldst och köp en ny som du ställer längst bak). Vad som däremot är en bra idé att ha i krislådan är några burkar frystorkad mat med extremt lång hållbarhet (de håller i 15 eller 25 år och går med största sannolikhet att äta mycket längre än så). Det finns också konservburkar med riktigt lång hållbarhet.

Vattenreningstabletter

Vattenrening kan vara livsviktigt i ett krisläge. Problemet är att vattenreningstabletter har begränsad hållbarhet, oftast på 3 eller 5 år. Även om jag brukar betrakta bäst före-datum som en rekommendation och inte som en absolut gräns, så skulle jag vara försiktigt med att använda klorbaserade vattenreningstabletter långt efter deras utgångsdatum eftersom klorföreningar som bryts ner möjligen kan bilda nya föreningar som är ganska giftiga.

Vad som däremot aldrig ligger och blir dåligt i krislådan är ett vattenreningsfilter (om det inte innehåller ett kolfilter – de har begränsad livslängd).