Att klara kyla. Del 2: I bilen

Moderna bilar brukar vara lätta att starta. Men när det är riktigt kallt kan din bil vara mer svårstartad och då finns det några saker du kan testa:
Kolla att kablarna och kontakterna sitter fast ordentligt på batteriet. Ser du tecken på korrosion på kablarna eller kontakterna, så behöver du rengöra dem för att batteriet ska fungera korrekt.
Slå av AC/värme, strålkastare och bilstereo och allt annat som använder batteriet. Om du stänger av dem så kommer batteriet att fungera bättre när du startar bilen. När bilen sen startar låter du motorn gå lite innan du sätter på dem igen, annars riskerar du att batteriet dör.
Om det låter som att det är tungt för motorn att gå runt när du slår på tändningen så kan det bero på att det är dåligt med motorolja. Det skapar det ett väldigt tryck på batteriet för att starta motorn och om det är kallt ute eller batteriet är i dåligt skick kommer du aldrig att få igång bilen. Dra ut oljestickan och kontrollera oljenivån. Om nivån skulle visa sig vara låg, fyll på innan du försöker starta igen.

Även om du inte har några problem att starta bilen så finns det ändå några saker att tänka på vid kallt väder:
Det finns många fördelar med att ha en elektrisk motorvärmare och kupévärmare på vintern. Motorn blir varm snabbare vilket ökar livslängden på den och avgasreningen sätter igång fortare. Dessutom är det skönare att sätta sig i en uppvärmd bil. Motorvärmaren är som mest effektiv vid 1–1,5 timmars inkoppling, att slå på den tidigare än så är oftast onödigt. Däremot är bränslebesparingen du får av att använda en motorvärmare försumbar.
Har du inte motorvärmare, så tänk på att bilen släpper ut väldigt mycket onödiga avgaser om motorn står på tomgång medan du skrapar rutorna. Avgaserna renas nämligen inte förrän katalysatorn kommit upp i 200 grader. Motorn mår bättre av att värmas upp genom att köras på låga varvtal.
Skaffa en bra snöskrapa, och en bra snöborste. Undvik snöskrapor med egg av metall, de kan repa glasen. Har du en lite större bilmodell kan du behöva skrapa och borste med ett långt skaft för att komma åt överallt.
Borsta bort snö från motorhuven, så slipper du att den blåser upp på din egen vindruta. Snön på bilens tak måste ta bort så den inte blåser av och träffar vindrutan på bilarna bakom, det är det lag på. Snön på glaset till strålkastarna och baklyktorna och registreringsskyltarna ska också bort enligt lag. Dessutom ser du mycket bättre om det inte finns snö på strålkastarna. Men skrapa inte strålkastarglasen, de är oftast gjorda i plast och blir lätt repade.

Bildresultat för bil snövall

Utrustning som du bör ha liggande i bilen under vintern.
Det är alltid jobbigt att få problem med bilen, och extra jobbigt om du får det när det är kallt ute. Har du dessutom slut på batteri i mobilen så kan det plötsligt handla liv om och död. Visst är det viktig att vara förberedd när du åker på fjällsemester. Men glöm inte att det kan hända något en vanlig dag när du åker till jobbet i kavaj och lågskor.

Därför är det bra att ha:
Varningstriangel (det är det lag på)
extra spolarvätska (som klarar låga temperaturer)
snöskyffel
en påse grus (att hälla under däcken om du slirar)
reflexväst
startkablar
bogserlina
ficklampa (gärna en som man laddar genom att veva så behöver du inte oroa dig för att batteriet är slut)
powerbank (för att ladda mobilen)
däcklagningsspray
handskar
varma skor
varm jacka
mössa
filt eller sovsäck
choklad, godisbar eller kakor (även om man inte hinner svälta ihjäl under en natt så hjälper sötsaker till att få upp värmen i kroppen)
nödtoalett (P-bag, Portapotty eller liknande som du kan kissa i utan att lämna bilen)

Att hålla bostaden varm när det är kallt ute

Det är ovanligt kallt och mycket snö i stora delar av Sverige. Vi tänkte i tre blogginlägg ge några tips på hur du klarar av kyla. Denna gång om pratar vi om hur du håller dig varm i bostaden, nästa gång om att åka bil i kallt väder och tredje gången om att klara kyla när du är utomhus.

Svenska hus är vanligen ganska välisolerade, men om värmen stängs av så är kyls huset ner inom något dygn, beroende på hustyp och utomhustemperatur. Även ett modernt och välisolerat småhus kyls ner från 20 grader till 5 grader inom 3 dygn vid 10 minusgrader. Flerfamiljshus är bättre ur denna synvinkel: För ett modernt hus av betong dröjer det 2 veckor innan inomhustemperaturen är nere i 5 grader.

Om vi först pratar om normalsituationer, när el och värme fungerar som det ska så behöver kallt väder inte vara något stort problem. Om du vrider upp elementen (jag vet att det låter proffsigare att säga radiatorerna) eller eldar mer i kaminen, så kan du få det varmt och skönt även vintertid. Men om man ser till miljön och sin egen ekonomi så finns det anledning att inte ha det allt för varmt inomhus. Varje grad du sänker temperaturen, minskar uppvärmningskostnaden med ungefär 5 %. Det hjälper även till att minska belastningen på Sveriges elnät, som vissa timmar vissa kalla dagar ligger nära sin maxkapacitet.  Det är visserligen inte så kul att frysa hemma för att man är snål eller för att man är altruist, men det finns några knep för att slippa det.

Bara genom att ha tofflor eller raggsockor på sig inne så håller du sig mycket varmare, eftersom det oftast är ett par grader kallare vid golvet än vid huvudhöjd. Med en tjock tröja håller du sig varm och får på köpet ökad mysfaktor. Ta bort möbler och gardiner från elementen så de inte hindrar värmen från att sprida sig i rummen. Byt packningar kring dörrar och fönster. Ventiler mot utsidan kan du stänga under de kallaste dagarna. Men glöm inte att öppna dem igen, de behövs för att ventilationen i bostaden ska fungera på rätt sätt. Alla dessa knep fungerar förstås också bra om du har en bostad där du själv inte kan bestämma hur hög maxtemperaturen i elementen ska vara.

Om vi istället tittar på en krissituation (som den här bloggen brukar handla om) där elen inte fungerar så blir temperaturen inte längre en fråga om komfort och mysighet, utan kan handla om liv och död. Om du inte har en vedeldad kamin så har du antagligen ingen fungerande uppvärmning av bostaden, åtminstone om det är ett större strömavbrott som påverkar det omgivande samhället. Varken fjärrvärme, bergvärme eller oljepannor fungerar utan ström. Tyvärr är strömavbrott vanligare under vinterhalvåret än sommarhalvåret eftersom både stormar och kraftigt snöfall är ett problem för elledningar i luften. I ett sådant läge är det därför extra viktig att värma upp bostaden så gott det går och att minimera värmeförlusterna till utsidan.

Förutom att täta runt dörrar och fönster, stäng av så många rum som möjligt. Samla familjen i ett eller två rum, helst på övervåningen, i rum utan fönster eller med fönster åt söder. Varje människa avger ganska mycket värme och bidrar till uppvärmning av rummet om du lyckas hindra värmen från att försvinna genom fönster eller ventiler. Samtidigt bör alla ha extra kläder på sig för att minimera mängden värme som försvinner från kroppen. Leta fram sovsäckar, slå upp tält inomhus och sov där för att slippa frysa under natten. Har du inget tält, går det kanske att lägga filtar över ett bord och göra en koja. Eller sov ovanpå bordet för att komma upp en bit från golvet. Här är det läge att plocka fram lite kreativitet.

Värmeljus och andra ljus lyser inte bara upp utan hjälper till att få upp temperaturen. Det gör även gasolkök och spritkök som du plockar fram för att värma mat och koka kaffe. Men var ännu mer försiktig än vanligt med eld eftersom det kanske inte går att ringa till brandkåren på grund av strömavbrottet. Och du vill absolut inte springa ut ur bostaden dåligt klädd om det är 15 minusgrader ute.

Gasolkamin

Som en förberedelse för att kunna värma upp bostaden under ett strömavbrott så kan det vara bra att investera i en gasolkamin eller fotogenkamin. När du eldar gasol eller fotogen inomhus måste du tänka på att släppa in syre ibland, men syret tar inte slut riktigt så snabbt som det ibland varnas för. En gasolkamin som drar 300 g gasol per timme förbrukar syret i ett rum på 13 kvadratmeter inom ca 8 timmar. (Se uträkning nedan.) Stäng därför av kaminen under natten, det minskar även risken för brand.

Sammanfattning

  • Det finns några fördelar med att INTE vrida upp innetemperaturen när det är kallt ute.
  • Det går att slippa frysa inomhus även om uppvärmningen skulle slås ut.
  • För att bli mer förberedd för strömavbrott när det är kallt ute är det bra att köpa hem några saker: värmeljus, stormkök, sovsäckar och eventuellt en kamin.
  • Var försiktig med eld inomhus.

Räknestuga

Hur mycket luft förbrukas när du förbränner 300 gram gasol?
Gasol är en blandning av propan och butan. Vi räknar på propan, med summaformeln C3H8.
Propan reagerar med syret i luften och bildar koldioxid och vatten:

Molmassan för propan är 44, vilket ger att 300 g propan är 6,8 mol.
6,8 mol propan förbrukar 5 gånger så mycket syre, d.v.s. 34 mol.
Molvolymen för syrgas, vid 20 grader Celsius och normalt lufttryck, är ungefär 24 liter/mol, så 34 mol är 818 liter syre.
Men luften innehåller bara 21 % syre, så det går åt 3914 liter luft, d.v.s. 3,9 kubikmeter. Genomsnittlig takhöjd i svenska hem är 2,5 meter, så 3,9 kubikmeter motsvarar 1,57 kvadratmeter golvyta.
Så på 8 timmar förbrukar du allt syre i ett rum på 12,5 kvadratmeter.
Sedan får du lägga till att människor förbrukar syre när de andas. Men det är inte mer än ca 3,5 milliliter per minut, d.v.s. varje människa förbrukar 1,7 liter på 8 timmar.
Slutligen kan du inte räkna med att cirkulationen i rummet är perfekt, så även ett rum som är mycket större än 12,5 kvadratmeter skulle kunna få lokalt syreunderskott så att det bildas kolmonoxid, mycket är giftigt även i ganska små mängder.