I en krissituation kan det vara viktigt att få varm mat eller en kopp kaffe åtminstone någon gång per dag. Här listar vi några sätt att värma mat eller vatten utan el, om du inte råkar ha en vedspis eller gjutjärnskamin.

Stormkök. Finns i många olika utföranden, men du använder dem ungefär som en vanlig spis och ställer en kastrull eller stekpanna ovanpå. Kan drivas med en mängd olika bränslen: sprit, gasol, fotogen, bensin, gel, tabletter. Nedan pratar vi om för- och nackdelar med olika bränslen.

Grill. Om du har tillgång till en gasol- eller kolgrill kan du använda den för att värma kastruller och stekpannor. Se bara till att handtagen tål värmen eftersom de blir mycket varmare på utsidan än de blir på en vanlig spis.

Värmepåsar. Påsar som blir varma när man häller en liten mängd vatten på dem. De innehåller vanligen antingen kalciumhydroxid eller en blandning av magnesium, järn, natriumklorid och kisel. Finns i form av påsar man trär runt en konservburk eller en softcan och som påsarsom man lägger i en särskild värmningsbehållare.

Elda på stenar. Ett knep som använts av naturfolk i tusentals år är att värma upp stenar i en eldstad och släppa ner dem i kokkärlet för att koka upp vatten. Det är särskilt användbart när man har ett kokkärl som inte tål eld.

Solkokare. Anordning där speglar fångar solljuset och riktar ljuset mot det som ska värmas. Det finns modeller som fungerar även om det är kallt eller lätt mulet.

Värma mat under bilens motorhuv. Det är ingen bra ekonomi i att starta bilen bara för att värma mat, men om du ändå måste åka en längre tur, passa på att laga en varm lunch. Slå in maten i dubbla lager aluminiumfolie eller värm en hel konservburk på motorns varma delar.

För- och nackdelar med olika bränslen till stormkök

	fördelar	nackdelar
gasol	Sotar inte, luktar inte, ingen förvärmning, lätt att justera lågan, går att lagra i evigheter.	Dyra kök och ganska dyrt bränsle, kräver olika gasblandningar för olika temperaturer, kan vara svårt att få tag på i en krissituation.
bensin	Billigt, lätt att få tag på, fungerar i minusgrader, spill dunstar lätt.	Brandfarligt, sotar, svårt att reglera lågan
fotogen	Billigt, lätt att få tag på, inte så brandfarligt, går att lagra i upp till 10 år.	Sotar, luktar, spill dunstar inte, måste förvärmas och pumpas upp i tryck, svårt att reglera lågan.
diesel	Billigt, lätt att få tag på.	Sotar, luktar, spill dunstar inte, måste förvärmas och pumpas upp i tryck, svårt att reglera lågan, begränsad lagringstid.
sprit	Miljövänligare (förnybar råvara), billiga kök, kök utan rörliga delar = mer robust.	Låg effekt per kg bränsle, fungerar dåligt i minusgrader, svårt att justera lågan.
gelbränsle/spisbränsle	Miljövänligare, lätthanterligt, mycket billiga kök.	Låg effekt .
esbit-tabletter (hexamin)	Lätthanterliga, låg vikt, mycket billiga kök, går att lagra länge.	Giftigt, luktar.
ved	Lätt att hitta bränsle.	Bränslet måste vara torrt.

Sammanfattning:

För krisberedskap i hemmet är gasolkök antagligen den bästa investeringen. Det är lätt att använde och det går bra att elda inomhus. Engångsbehållare med gasol kan man lagra hur länge som helst, påfyllningsbara behållare kan behöva kontrolleras innan de fylls på. Beräkna minst en 220 g behållare per person och vecka.

Spritkök eller kök med bränsletabletter kan vara ett bra alternativ för ett mindre hushåll som inte vill göra någon stor investering. Det går åt en flaska sprit per person och vecka, tabletter borde behövas två förpackningar per person och vecka.

Tänk på:

Tänd inte stormköket under spisfläkten, lågorna kan tända eld på fettet som samlats i filtret.
Vädra en kort stund efteråt.
Du får bara förvara 100 liter brandfarlig vätska hemma. I bostaden får varje behållare vara max 10 liter.
Gasol får man förvara 2 x 5 liter i flerbostadshus eller 2 x 30 liter i fristående hus/radhus. Du får inte förvara brandfarliga ämnen i källaren eller på vinden i flerbostadshus.