Kategoriarkiv: Fakta

Ordlista för nybörjarpreppers

 ordlista

Om man börjar läsa om preppers och survivalister på forum och bloggar kommer man att stöta på ett antal begrepp och förkortningar som man kanske inte hört förut. Många av begreppen är på engelska eftersom prepperrörelsen har växt fram i USA och den höga förekomsten av  förkortningar beror på påverkan av militär överlevnadsteori och terminologi. Vi ska gå igenom några uttryck som kan vara bra att känna till.

Apokalypsen

Inte samma sak som Jordens undergång, men en global katastrof som innebär att en stor del av befolkningen dör, infrastrukturen kollapsar  och traditionella strukturer som länder och företag försvinner.

Bug in

En överlevnadsstrategi som går ut på att man planerar att vid en katastrofsituation stänga in sig i sin vanliga bostad, överleva på sina förråd och vänta tills världen utanför har stabiliserat sig igen.

Bug out

En överlevnadsstrategi som går ut på att man lämnar bostaden och förflyttar sig till en plats där man bedömer att det  finns bättre resurser och mindre risker.

BOB – Bug out bag

En förberedd ryggsäck eller väska som man tar med sig när man hastigt tvingas lämna hemmet. Innehåller sådant man behöver för några dagars överlevnad . Kallas även 72-timmars kit.

BOL – Bug out location (på svenska: Tillflykt)

En mer eller mindre förberedd plats där man tror att man har en större chans att klara sig när TSHTF. Det kan vara din sommarstuga, någon väns eller släktings hus eller bara en plats i en avlägsen skog som du rekognocerat noga.

BOV – Bug out vehicle

Det fordon man planerar att använda för att ta sig till sin BOL. Det kan var nån extra robust och terränggånde bil, lastbil eller bandvagn, men det skulle också kunna vara en vanlig bil, motorcykel, cykel, båt eller kanot.

EDC – Everyday carry

Sådant man bär med sig i byxfickorna, i jackfickorna, i bältet och som man kan ha nytta av i en katastrofsituation. Kan vara allt från fickknivar och första förband till kondomer och karameller.

GHB – Get home bag

En väska som du alltid har med dig och som innehåller utrustning som underlättar för dig att ta dig hem  (från t.ex jobbet), om något skulle hända som rubbar dina ordinare färdplaner.

OpSec – Operational security

Säkerhetsarrangemang som innebär att hålla en låg profil i sitt preppande och inte skylta med att ”här finns det mat och utrustning att plundra i en katastofsituation”.

Postapokalyps

Tiden efter Apokalypsen, där de överlevande människorna på jorden får försöka bygga en ny civilisation utifrån de resurser som finns tillgängliga.

Prepper

Person som tagit sin oro för katastrofer ett steg extra och har gjort katastrofförberedelser  till en livsstil. Används ofta som synonym till Survivalist men vissa menar att det finns en skillnad och att en prepper snarare förbereder sig för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt efter SHTF.

Rotera

Använda sina förråd innan bäst före-datumet passeras. Man använder den äldsta burken och fyller på med en ny.

Sheeple – En hybrid av sheep och people (på svenska: Fårket)

Allmänheten, som är okritiska, omedvetna och oförberedda på kriser och är SD. En grupp som kommer att drabbas hårt i händelse av TEOTWAWKI.

SHTF – Shit hits the fan eller TSHTF eller WTSHTF (på svenska: När det börjar osa bränt)

Katastrofsituation som t.ex. kraftigt oväder, naturkatastrof, terroristdåd, miljöolycka och som får följdeffekter. En serie av SHTF skulle kunna leda till TEOTWAWKI.

Survivalist

Person som är förberedd på att klara sig på egen hand i varje situation. Används ofta som synonym till Prepper men vissa menar att det finns en skillnad och att en survivalist är mer fokuserad på att klara sig själv till varje pris. Att leva under primitiva förhållanden och t.ex. jaga sin egen mat och de kanske även ser fram emot TEOTWAWKI att få användning för sina kunskaper.

SD – System dependent (på svenska: Systemberoende)

En icke-prepper, dvs person som förlitar sig på och är beroende av samhället för att överleva. Har inte något att äta om affären håller stängt och saknar ljus och värme om elen försvinner.

TEOTWAWKI – The end of the world as we know it (på svenska: SPVSVKDI – Slutet på världen som vi känner den idag)

Det stora sammanbrottet då infrastruktur bryter samman och samhället inte längre har resurser för att bistå medborgare med hjälp. Mer lokal än Apokalypsen och kanske begränsad till ett enda land. Händer regelbundet i världen redan idag till följd av exempelvis ekonomisk kris, krig eller naturkatastrofer.

VMA – viktigt meddelande till allmänheten

Varningssignal via strategiskt utplacerade högtalare i tätorter och via radio, tv och sms.Kan varna för flyganfall, kemikalieutsläpp, stor brand eller liknande. Testas var tredje månad.

WROL – Without rule of law

När lag och ordning brutit samman och anarki råder – tillfälligt eller mer permanent

Om jag inte är hemma när katastrofen kommer?

Det spelar ingen roll hur välpreppad din bostad är om du inte är hemma och inte lyckas ta dig hem när någonting allvarligt inträffar. Det kan vara oväder, strömavbrott, en terroristaattack  eller en trafikolycka som kommer emellan. Något som gör att du måste ändra färdväg och/eller färdmedel.

Vi ska därför introducera begreppen Everyday carry och Get home-bag. Vi ska även prata om resor och vad som är bra att ha i sin bil om man har den med sig.

Klädsel

Det första att fundera på är klädseln du har när du tar dig till och från hemmet. Du kanske är på fest eller har ett jobb där du förväntas ha snygga kläder och obekväma skor. Den dag du behöver promenera en mil för att ta dig hem kommer du ångra att du inte tog med bra skor och varma kläder.

EDC guy

EDC

Everyday carry eller EDC är saker som du alltid har med dig och som du kan använda dig av i en nödsituation. Du kan ha saker i byxfickorna, i jackfickorna, i bältet. Du kanske har en handväska, magväska eller axelväska som du ALLTID har med dig. Sakerna ska vara så små och lätta att du inte behöver tveka att ha dem med dig. De ska tåla att ligga i botten av en väska lång tid och bör inte ha begränsad hållbarhet. Exakt vad du bör ha med dig beror på vädret, vem du är, var du är och hur mycket plats du har. Men alla saker på denna lista är sådant som du kan få användning för till vardags, även om du inte hamnar i en katatrofsituation:

Multiverktyg eller fickkniv, t.ex.  Leatherman eller Victorinox
Tändare/tändstickor
Plåster
Våtservetter
Pappersnäsdukar
Kontanter
Nycklar
Karameller eller liknande med lång hållbarhet
Liten ficklampa
Mobiltelefon (antagligen den viktigaste EDCn hos icke-preppers)
Papper & penna
Plastpåse, t.ex. hundbajspåsar

En del preppers/survivalister gillar att ha med en överlevnadsask i plåt i fickan med bl.a. kompass, visselpipa, fiskekit, ståltråd till att göra fällor och eldstål. Är du ute och fiskar, vandrar, jagar eller något annat som innebär minsta risk för att du går vilse i vildmarken kan det vara en bra idé. Men om du åker kollektivtrafik till jobbet inom en storstad är det kanske lite overkill att ha med dig det varje dag.

Get home-bag

En vidareutveckling av everyday carry är en get home-bag. En ryggsäck eller axelväska som är tillräckligt liten och lätt för att du ska ta med den utan att tveka. Men ändå tillräckligt stor för att den ska rymma det du behöver. Om EDC är saker som du alltid har på en armlängds avstånd, utom möjligen i duschen och i sängen, är en get-home-bag snarare något du har liggande i den byggnad du befinner dig i eller åtminstone någonstans i närheten dit du mycket snabbt och enkelt kan ta dig. Att ha väskan i bilen som står precis utanför huset du jobbar i är antagligen okej. Men om du lämnar väskan i bilen som står på en infartsparkering och tar bussen  sista biten till jobbet så har du ingen nytta av din get home bag om bussen plötsligt inte går när du ska hem. Bra saker att ha i sin get home-bag.

Vattenflaska
Chokladbit
Engångs regnponcho
Powerbank med laddsladd till mobilen
Bok eller tidning att läsa
1:a-förband
Värktabletter
Nål & tråd
Värmeljus
Batteriradio
Nödfilt
Silvertejp
Snöre
Säkerhetsnål
Näsduk

Resor

När du är ute och reser är det extra viktigt att vara förberedd och kunna improvisera eftersom konsekvenserna när något händer kan bli mycket värre. Säkerhetsregler för flyg, och i vissa länder tåg, gör att du riskerar att bli av med fickkniv eller vattenflaska i handbagaget. Packa ned såna verktyg i det incheckade bagaget och köp en ny flaska när du landar. Framme på resmålet är det ofta bra att ha med en dagväska med ungefär samma innehåll som en get home-bag. Beroende på resmål bör du även se till att du har:

Kopia på pass, id och försäkringspapper
Adress och telefonnummer till hotellet
Andra viktiga telefonnummer
Kreditkort i reserv
Karta
Reseparlör
Magsjuketabletter
Vätskeersättningstabletter
Vattenreningstabletter/vattenfilter

Tänk också på att risken för ficktjuvar ofta är större på turistorter än du är van vid hemma. Förvara därför hellre viktiga saker i innerfickor med dragkedja snarare än i väskan eller plånboken. Skaffa gärna en reseplånbok med bara kontanter och ett kreditkort i, så slipper du bli av med din vanliga plånbok som är full av viktiga saker.

Utrustning i bilen

Om du har bilen med dig, vare sig det är till jobbet eller när du är på semester har du fantastiska möjligheter at få med dig utrustning. Även i en liten bil har du mycket större utrymme än i en väska och utrustningens vikt blir helt ointressant.

Förutom självklar utrustning som varningstriangel, reservhjul, domkraft och fälgkors kan det vara bra att alltid ha med :
Reflexväst
Regnrock
Bogserlina
Startkablar
Extra säkringar
Påse med grus (att lägga under hjulen när det är isigt)
Isskrapa och borste
Handskar
Trasor
Silvertejp
Spade
Multiverktyg
Glashammare med bältesskärare
1:a hjälpen-kit
Brandsläckare
Ficklampa
Pannlampa
Flaska med dricksvatten (håller sig drickbart många månader i bagageutrymmet)
Kakor eller choklad
Powerbank med laddsladd till mobilen
Filtar
Tändare/tändstickor
Värmeljus

Nästa vecka presenterar vi en ordlista med vanliga preppertermer och detta blir antagligen sista delen i serien Prepping för nybörjare.

Vad gör du om du måste fly från din bostad?

En klassisk diskussion bland preppers är bug-in (barrikadera sig hemma) eller bug-out (lämna hemmet och ta sig någon annanstans) i en krissituation. I de senaste avsnitten har vi gått igenom vad du behöver ha hemma för att kunna stanna där i en vecka eller mer. Nu ska prata om scenarier där du hastigt behöver lämna hemmet och vad du kan göra för att förbereda dig för det.

Brand

Om det börjar brinna hemma har ni max ett par minuter på er att få ut alla familjemedlemmar och husdjur. Ni kommer inte ha tid att rusa runt och leta efter värdesaker och fotografier, utan i bästa fall hinner ni få med er ytterkläder och en väska som står beredd i hallen.
För att vara mer förberedda kan ni ha en färdigpackad väska lätt åtkomlig med
en omgång underkläder
varma kläder
necessär med t.ex. tandborstar, deo, extra glasögon, linsvätska, etc
kontanter
kopior på viktiga papper.
viktiga telefonnummer
kakor eller choklad
en vattenflaska

Försök se till att plånböcker och mobiltelefoner är lätt tillgängliga. Det är jobbigt att behöva ersätta allt som finns i dem.
Ordna brandövning någon gång per år med familjen.
Lagra kopior av digitala foton och inscannade versioner av pass, id-handlingar, försäkringspapper, betyg i någon typ av molntjänst

Naturkatastrof

I Sverige behöver vi inte oroa oss för jordbävningar och vulkanutbrott. Men exempelvis en skogsbrand eller en kraftig översvämning kan innebära att du måste lämna din bostad. Precis som vid en husbrand kan du inte räkna med att dina tillhörigheter ska finnas kvar oskadda när du kan återvända till huset. Skillnaden är att vid denna typ av evakuering har du lite längre tid på dig att samla ihop dina saker. Du behöver ungefär samma saker som i brandväskan ovan, men ta med sovsäck, flera omgångar kläder och mer mat som t.ex kakor eller frukt. Ni kommer att bli inkvarterade i en skola eller gymnastiksal, så du behöver inte förbereda dig för att sova under ett vindskydd i skogen.

TEOTWAWKI

(The End Of The World As We Know It) Inte detsamma som Apokalypsen, men tillräckligt svår situation för att du inte ska kunna förvänta dig med att samhället tar hand om dig. Kan bero på exempelvis krig, terrorattack, pandemi, ekonomisk kris, miljökatastrof. I vissa av dessa situationer kan det vara en idé att frivilligt lämna din bostad i tätorten och söka dig något mer glesbefolkat område under längre tid. Men tro inte att du klarar att bosätta dig i skogen och leva av fisk, växter och smådjur. Såna förhållanden blir väldigt tuffa efter ett par dygn om du inte har stor erfarenhet av liknande situationer. Vad du istället ska sikta på är att ta dig till ett bestämt hus i glesbygden. Det kan vara din sommarstuga, någon släktings eller väns hus. Huset måste vara förberett med ett lager av mat och annan utrustning, inklusive utrustning för att skaffa dricksvatten. Det får gärna finnas egna odlingar så man kan vara självförsörjande på rotfrukter/grönsaker/ frukt/bär. Transporten dit är sedan något som kräver ordentlig planering. Du kan inte räkna med gemensamma transportmedel som tåg och buss. I en bil kan du få med dig väldigt mycket mat och utrustning men det finns risk att vägarna är blockerade eller åtminstone igenkorkade av trafik. Räkna inte med att du kan stanna och tanka på bensinstationer längs vägen. Motorcykel kan ta dig långa sträckor med lite bränsle och kan lättare ta sig förbi blockerade vägar, men rymmer inte så mycket packning. En cykel kräver inget bränsle men klarar inte många kilo packning och är opraktiskt om du ska färdas mer än ett tiotal mil. Samma sak om du planerar att gå till fots. Båt kan vara ett intressant alternativ om du har lätt att ta dig till båtplatsen.

Vad man ska ha hemma?

Förutom mat och vatten bör du se till att alltid ha följande saker hemma

Belysning

Extra säkringar
1 ficklampa per person med färska batterier
alternativt ficklampor med vev eller dynamo.
Stearinljus, minst 20 st
Tändstickor / tändare
Lyktor med bränsle (lampolja/fotogen)
Lysstavar av engångsvariant. Bra för att märka upp t.ex. trappa, vägghörn, toadörr.

Värme

Reservkamin med bränsle (fotogen/sprit)
Sovsäck
Liggunderlag
Filtar
Tätningslister
Isoleringsmaterial (ex. frigolit, wellpapp, tidningar)

Mat och vatten

(Se även tidigare avsnitt i denna serie)
Campingkök med bränsle (sprit-, fotogen- eller gasolkök)
Dunkar/hinkar att förvara och hämta vatten i

Hygien & sjukvård

Tvål /schampo
Tandkräm
Våtservetter
Handsprit
Toalettpapper
Plastpåsar
Sopsäckar
Husapotek med värktabletter
samt ev mediciner ni använder i vanliga fall
Förbandslåda

Övrigt

Batteriradio med färska batterier alternativt radio med vev
Lista med viktiga telefonnummer
Kontanter för några dagars behov
Mat till ev husdjur
Blöjor och barnmat till ev småbarn

Att tänka på i en krissituation

Vintertid kan man behöva spärra av vissa rum för att hålla värmen. Sov hela familjen i samma rum. Rum på övervåningen och med små fönster är lättare att hålla varma.

Byt kläder regelbundet, smutsiga kläder värmer sämre. Sköt din hygien så gott det går.

Om man tänder ljus och eldar i campingkök och kaminer måste man tänka igenom brandrisken. En brand kan bli extra förödande om man inte har lyse och inte rinnande vatten. Se även till att vädra ibland för att inte riskera kolmonoxidförgiftning.

Vattnet i toalettanken räcker till en spolning. Har man tillgång till stor mängder vatten kan man fylla på toaletten och använda den som vanligt. I annat fall kan hänga ner en kraftig plastpåse/sopsäck i toaletten, knyta ihop den när den använts, stoppa i en annan sopsäck som knyts ihop och om möjligt förvaras utomhus. Kissa kan man göra i en potta, hälla i avloppet och skölja efter med en  liten mängd vatten.

Vatten

Glass-of-water

Som vi tidigare nämnt kan vatten bli ett problem om det blir ett stort strömavbrott. Har du egen brunn behöver pumpen ström för att du ska få upp något vatten. Ett kommunalt vattenledningssystem behöver också ström till sina pumpar för att hålla uppe trycket i systemet.

Utan vatten (eller annan vätska) överlever vi bara i ungefär 3 dagar. Men redan vid måttlig vätskebrist (när du förlorat mer än 2 % av din kroppsvikt) kan du få försämrad arbetsförmåga och huvudvärk. Vi behöver dessutom vatten för att laga mat och sköta vår hygien. Under en tillfällig katastrofsituation behöver du ca 3 liter vatten per dag. Under längre perioder rekommenderas istället 20 liter per dag.

Vad kan du då göra för att förbereda dig för den händelse att du en dag står utan vatten?

Tappa upp vatten i förväg. En dunk med vatten (en ny dunk som inte använts till mjölk, juice, saft eller lösningmedel) håller i upp till 6 månader om den förvaras mörkt och svalt. Mot slutet av lagringen kan det  börja smaka lite unket, men det brukar försvinna om man luftar vattnet innan man dricker. PET-flaskor fyllda till ¾ håller flera år i frysen och hjälper dessutom till att hålla kylan i frysen om strömmen går. Om du inte har plats för långtidsförvaring av dunkar och flaskor kan du åtminstone fylla upp alla kärl du har, när det är oväder på gång. Ett badkar kan rymma ca 200 liter, men det är svårt att göra badkaret ordentligt rent innan, så vattnet du lagrar där kanske inte ska användas som dricksvatten.

Skaffa hinkar för att samla regn eller snö.

Ta reda på om det finns naturliga vattenkällor i närheten. Kolla upp närmaste vägen till lämplig sjö eller å där du kan fylla dunkar.

Förbered vattenreningsutrustning. Allt vatten som du inte fyllt upp från kranen bör du överväga att rena innan du dricker det. Att laga mat eller tvätta sig med sånt vatten är däremot inte något problem.
Kokning av vattnet i en minut är ett effektivt reningssätt, men det går åt ganska mycket bränsle om du ska koka allt vatten du ska dricka.
Kemisk vattenrening finns i  många former och de flesta bygger på någon form av klor eller jod. Ger en tråkig bismak och är inte så effektivt mot parasiter som cryptosporidium.
UV-rening dödar alla typer av mikroorganismer med hjälp av ultraviolett ljus. Finns både som stora filter som installeras på vattenledningen för kontinuerlig användning och som små, portabla UV-lampor.
Vattenfilter finns i hundratals modeller och storlekar med varierande porstorlek. De kan vara mobila eller stationära. För katastrofförberedelse i hemmet är antagligen någon typ av gravitationsfilter smidigast. I ett sådant ingår en hink eller säck, som man placerar högt och sedan rinner vattnet av sig själv genom en slang med filter och kommer ut drickbart i nedre änden. För att kunna filtrera bort alla typer av mikroorganismer, även virus, behövs ett filter med mycket små porer, 0,02 mikrometer. Om vattnet däremot kommer från ett ganska pålitligt ställe, dvs ett som inte ligger bredvid ett avloppsutsläpp, är risken inte så stor att det innehåller höga mängder virus. Då räcker det med en porstorlek på 0,2 mikrometer, vilket de flesta vanliga filter har

Att lägga upp ett lager av mat hemma

Jag vill lägga upp ett nödlager , men jag har inte råd att betala tiotusentals kronor för det. Hur ska jag göra?

Det bästa med att lagra mat är det kostar ganska lite om man har tålamod och inte förväntar sig att ha ett färdigt lager efter en vecka. Fokusera på livsmedel med lång hållbarhet, men se till att köpa sådant som du faktiskt äter regelbundet. Har du aldrig blötlagt och kokat torkade bönor, så kommer du nog inte att börja med det i en jobbig situation. Tycker du inte om fisk, så är kanske inte fiskkonserver det du ska fokusera på.

När du handlar din vanliga mat, köp ett paket extra av något som håller länge. Passa på när det är extrapris, eller när du har lite pengar över. Handlar du för en hundralapp extra varje vecka, så har du på ett år fått ihop ett lager värt 5000 kronor. Tanken är sedan att du hela tiden använder ditt matförråd. Varje gång en påse tar slut så köper du en ny. Öppna hela tiden den äldsta i förrådet, på så vis blir inget gammalt. Att köpa storpack håller nere kostnaderna, men oftast så sjunker hållbarhetstiden när förpackningen öppnats. Köp därför inte större förpackningar än du gör av med inom rimlig tid. Eller för över innehållet till en lufttät behållare för att förlänga hållbarheten.

Bra mat som passar att ha ett lager av.

Alla varor i denna lista håller i minst ett år i oöppnade förpackningar. Om några veckor ska vi ägna ett helt blogginlägg om exaktare hålbarhetstid för ett stort antal livsmedel.

I skafferiet

Ris
Pasta
Bulgur/matvete/matkorn
Pulvermos
Mjöl
Bönor/linser
Havregryn
Konserverad frukt, t.ex, persika, ananas, päron
Konserverade grönsaker, t.ex. bönor, majs, sparris, krossade tomater
Konserverat kött, t.ex. dillkött, skinka, Salta biten
Konserverad fisk/skaldjur, t.ex. ansjovis, musslor, krabba
Mörk choklad/karameller
Matolja
Snabbkaffe
Te
Socker
Salt

I kylen

Mjölk med lång hållbarhet
Ghee (smörolja)
Oskalade nötter
Sylt/marmelad

I frysen

Nötkött eller viltkött
Mager fisk
Bär
Matbröd
Margarin
Vatten, i pet-flaskor fyllda till tre fjärdedelar

Är du extra ambitiös kan du köpa mylarpåsar och stoppa ner livsmedlen i tillsammans med några syreabsorbenter. Detta skyddar mot ljus och syre och förlänger hållbarhetstiden ordentligt i rumstemperatur. Om du frystorkar egen mat är det mylarpåsar du ska förvara den i.

Om ditt matlager är till för att hålla dig mätt i någon vecka innan du kan åka till affären och handla mer så spelar det inte så stor roll vad du äter. Du kommer inte att hinna få vitaminbrist och inte heller gå upp eller ned i vikt orimligt mycket. I en mer långvarig krissituation, måste du däremot fundera lite mer på vad du får i dig.
Kolhydrater i form av pasta, ris, mjöl är saker man kan lagra extremt länge och kommer knappast att bli ett problem oavsett hur länge du behöver leva på ditt matlager.
Proteiner är lite knepigare. Kött och fiskkonserver kan vara ganska dyra och håller ofta inte mer än 2 år. Bönor och linser är ett komplement som innehåller bra proteiner. Å andra sidan behöver vi inte så mycket protein som vi idag äter i Sverige, det räcker egentligen med ett gram per kilo kroppsvikt.
Fett behöver vi också ett gram per kilo kroppsvikt. I en situation där du äter mindre kött och mindre halv-/helfabrikat kan du behöva komplettera med extra fett i form av matolja eller margarin.
Vitaminer. C-vitaminbrist kan uppstå ganska snabbt om man inte har tillgång till färsk frukt och färska grönsaker. Frukt- och grönsakskonserver är dock en acceptabelt alternativ.
Mineraler. Kalcium får vi normalt från mjölkprodukter, men de flesta mjölkprodukterhar ganska kort hållbarhet. Vissa typer av ost kan man lagra i upp till ett år. Järn finns framför allt i kött, men även i bönor och vissa gröna grönsaker.

 

Nästa vecka ska vi prata om vatten ur ett prepperperspektiv.

Vad händer vid ett längre strömavbrott?

Strömavbrott är någorlunda vanligt i Sverige. På många håll har man nu nedgrävda ledningar istället för luftledningar, vilket gör nätet mindre känsligt för snöfall eller hård vind. Men fortfarande kan strömavbrott uppstå genom åska, brand, materialfel eller mänskliga faktorn. Enligt lag får strömavbrott i Sverige inte vara längre än 24 timmar. Det betyder dock inte automatiskt att du aldrig kommer att vara strömlös i mer än 24 timmar, vid t.ex. en stor brand på fel ställe är det inte omöjligt att det tar mer än 24 timmar att reparera. Och bor du i glesbygden kommer du troligen inte ha högst prioritet om det skulle bli strömlöst på många ställen samtidigt. 2008 (innan den nya lagen trädde i kraft, men ändå ett år utan extremväder) drabbades 26 000 elkunder av strömavbrott som varade längre än 24 timmar.

Ett strömavbrott i sig kommer alltså inte leda till SHTF, men kan vara nog så jobbigt för enskilda personer. För dig kan det få följande påverkan:

Det blir mörkt. I december är solen uppe drygt 7 timmar per dag i Malmö; 5,5 timmar i Sundsvall och knappt 4 timmar i Luleå.

Elektriska element fungerar förstås inte utan ström, men även cirkulationspumpar, bergvärmepumpar och luftvärmepumpar slutar fungera vid ett strömavbrott. Det kan alltså bli ordentligt kallt hemma vintertid.

Kylskåpet håller kylan i ca 4 timmar om man inte öppnar det. Frysen i upp till 48 timmar om den är full. Därefter kommer maten att börja förstöras.

Har du en kamin, vedspis, gasol/sprit/fotogenkök eller en grill så kan du laga mat och värma vatten, annars får du äta kall mat.

Har du egen brunn så behöver pumpen ström, om du inte råkar ha en grund brunn med handpump. Kommunalt vatten kan fungera i några timmar eftersom det är självtryck i ledningarna.

Har du fast telefon via kopparledning så fungerar den även utan ström, IP-telefoni fungerar däremot inte vid strömavbrott. Efter ett par timmar tar batterierna i mobilnätets basstationer slut, vilket leder till att det inte går att ringa med mobiltelefoner.

Butiker som inte har reservaggregat kan stänga pga av att belysning, larmsystem och kassaapparater inte fungerar. I den mån de har öppet kan du bara betala kontant. Uttagsutomater fungerar inte.

Spårbunden trafik stannar. Trafiksignaler och gatubelysning slutar fungera. Pumparna vid bensinstationerna går inte att använda.

I kommande delar ska vi titta på vad du behöver ha hemma för att klara ett längre strömavbrott.

Rening av dricksvatten

Vi har kommit till del 3 i vår miniserie om dricksvatten. Denna vecka handlar det om olika typer av förorenat vatten och vilka olika reningsmetoder det finns.

Skadliga saker som potentiellt kan finnas i dricksvatten

Djur och mikroorganismer

Insekter: (ägg och larver av) myggor, flugor. Dödas genom kokning. Tas också bort med de flesta vattenfilter.

Maskar: (ägg från) bandmask (tex dvärgbandmask, binnikemask), (ägg från) spolmask. Dvärgbandmask är mycket ovanlig i Sverige, men andra maskar och spolmask förekommer. Dödas genom kokning. Tas också bort med de flesta vattenfilter. Klorering hjälper vanligen inte.

Protozoer (urdjur, encelliga eukaryoter): Entamoeba histolytica (amöba som ger dysenteri), cryptosporidium, giardia. Dödas genom kokning. Tas också bort med de flesta vattenfilter. Klorering hjälper vanligen inte, däremot UV-behandling.

Alger: cyanobakterier (blågröna alger) (De är egentligen inte alger, utan bakterier. Riktiga alger som grönslick (sjögräs) är inte farliga för människan). Hela cyanobakterier tas bort med de flesta vattenfilter. Går däremot bakterien sönder så läcker det ut gift som finns inne i cellerna. Om man kokar eller klorerar går också bakterierna sönder. För att få bort sådant gift måste vattnet destilleras.

Bakterier: Vibrio cholerae (kolerabakterie), E coli (EHEC, ETEC, EPEC, EIEC), campylobacter, salmonella, Mycobacterium tuberculosis (turberkulosbakterie), shigella (dysenteribakterie), legionella, clostridium, enterokocker. Dödas genom kokning eller Klorering. Tas också bort med de flesta vattenfilter.

Virus: hepatit A, polio, calicivirus (vinterkräksjuka), rotavirus. Dödas genom kokning eller Klorering. Normala vattenfilter är för grovmaskiga, det behövs porstorlekar på ca 0,00001 mm (0,01 mikron) för att filtrera bort virus.

Partiklar

Sand, humus, lera. Är oftast inte farliga att få i sig, men kan påverka smaken på vattnet. De sätter även igen filter och minskar effektiviteten hos kemiska reningsmedel. Tas bort med ett eller flera förfilter. Ibland kan det fungera att bara låta partiklarna sedimentera och sedan använda vattnet överst.

Organiska miljögifter

Klorföreningar: freoner, DDT, PCB, dioxiner.

Bromföreningar: freoner, flamskyddsmedel.

Perfluorerade ämnen: (impregneringsmedel, rengöringsmedel, brandsläcknings­skum).

Kvicksilverföreningar: metylkvicksilver.

Alkylfenoler (mjukgörare i textilier).

Petroleumprodukter: diesel, bensin, fotogen, motorolja.

Halterna av dessa ämnen är normalt låga i svenska vatten utom möjligen vid industriområden, hamnar eller gruvor. De flesta av dem är inte akut giftiga utan bara skadliga vid upprepad förtäring. Många av ämnena kan renas bort genom kolfiltrering eller destillation. Trots det bör man nog helt undvika vatten med denna typ av föroreningar och hitta en annan vattenkälla.

Oorganiska ämnen

Arsenik.

Tungmetaller: kadmium, bly, kvicksilver, uran.

Andra metaller: järn, koppar, zink, aluminium. Är normalt inte farliga i mindre mängder.

Koksalt (natriumklorid).

Alla dessa ämnen är vanligen lösta i vattnet och försvinner inte vid kokning eller filtrering. De går heller inte att klorera bort. Destillation är däremot effektivt. Filter med omvänd osmos eller jonbytare fungerar också.

Olika typer av reningsmetoder

Filtrering

Förfiltrering eller grovfiltrering tar bort partiklar, men inte mikroorganismer. Det finns många kommersiella förfilter men det kan ibland räcka med en tygtrasa eller ett kaffefilter. Ett finmaskigt filter är effektivare, men vattnet rinner långsammare genom ett sådant.

Kolfilter kan ta bort smak, lukt, färg och vissa organiska ämnen men släpper normalt igenom mikroorganismer.

Keramiska filter, glasfiberfilter, polymerfilter, cellulosafilter renar bort mikroorganismer efter storlek. En vanlig porstorlek är 0,2 mikrometer, vilket tar bort bakterier, protozoer och större organismer. Däremot tar sig virus igenom porerna och kräver därför porstorlekar ner mot 0,02 mikrometer. Porstorleken räknas ofta som ett genomsnitt och därför kan en del av porerna vara större och ett litet antal av mikroorganismerna ta sig igenom filtret. Filter som LifeStraw eller Sawyer Mini lovar t.ex att ta bort 99.9999% av alla bakterier.

Kemisk rening

Kemisk rening av dricksvatten kallas i dagligt tal klorering, men många olika ämnen kan användas: Klorgas, klordioxid, hypoklorit, dikloroisocyanurat, jod eller kaliumpermanganat. Kemikalierna oxiderar sönder bakterier och virus, men protozoer och större organismer har ofta ett hölje som står emot sådan behandling.

UV-behandling

UV-ljus har hög energi och spränger sönder virus och bakterier och fungerar även på protozoer som kan vara motståndskraftiga mot kemiska reningsmetoder. I princip räcker det med starkt soljus och en PET-flaska, men har man lite mer bråttom finns produkter som SteriPen som har en UV-lampa.

Destillering

Vid destillation förångar man vattnet, samlar upp ångan och låter den kondensera. Det är det mest effektiva sättet att rena vatten och tar bort alla typer av föroreningar från vattnet (vissa organiska lösningsmedel går inte att rena bort på detta sätt). Men destillation kräver specialutrustning och är energikrävande.

Kokning

Kokning av vattnet dödar alla mikroorganismer. Det räcker egentligen att vattnet kokar upp, men det brukar rekommenderas att det ska koka i minst en minut. Däremot försvinner ingenting från vattnet vid kokning, vilket betyder att döda bakterier, partiklar, kemikalier och salter stannar kvar.

Förvaring av dricksvatten

Jag skrev om dagsbehovet av färskvatten förra veckan och tänkte utveckla det med några saker som ni bör känna till om lagring av vatten

Vatten har olika lång hållbarhetstid beroende på hur rent (dvs fritt från bakterier, alger och protozoer) det är från början. Om du har en brunn som är provtagen och har bra kvalitet så kan du lagra det längre. Är brunnsvattnet av okänd kvalitet kanske du till och med ska koka upp vattnet innan du använder det. Kommunalt dricksvatten som kommer ur kranen har bra hållbarhet. Cirka sex månader kan man förvara vatten om det står mörkt och svalare än rumstemperatur.

Förvara vatten i rena dunkar avsedda för dricksvatten eller i PET-flaskor. Undvik flaskor som det varit fruktjuice eller mjölk i eftersom det är svårt att får bort alla rester, hur mycket man än sköljer och då ger det näring till bakterier. Locket är den del som är svårast att rengöra och där bakterietillväxt vanligen startar.  Glasflaskor är tunga och kan gå sönder.

Använder du mindre dunkar eller PET-flaskor kan du stoppa några i frysen, men fyll då bara flaskorna till 3/4 och inte hela vägen upp. Hållbarheten på vattnet blir då mycket lång och de fungerar även som kylklampar som hjälper till att hålla låg temperatur i frysen under exempelvis längre strömavbrott.

Kranvatten av god kvalitet finns ingen anledning att koka innan det tappas på dunkar. Om du ändå kokar vattnet, låt det svalna först så minskar risken att dunken deformeras eller att skadliga ämnen lakas ut från plasten.

Att tillsätta någon typ av klor till vattnet förlänger antagligen hållbarheten, men ger en tråkig bismak.
Silverjoner hindrar bakterietillväxt i vattnet, men dödar inte de som redan finns där.
Har man bra vatten och möjlighet att byta vatten i dunkarna var sjätte månad är det nog en bättre strategi än att hälla i kemikalier.

När vattnet sedan ska användas kan man lufta det genom att hälla det mellan två behållare några gånger så är det mindre risk att det smakar unket.

Recension av Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen

zombieöverlevnad - din guide till apokalypsen

 

Herman Geijer har gjort sig ett namn som zombieexpert genom bloggen NejTackZombies och ABF-kurser om zombieöverlevnad. Nu har har samlat sina kunskaper i boken Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen. Denna bok handlar långt ifrån bara om zombier utan är antagligen den bästa boken om prepping som givits ut på svenska (låt vara att konkurrensen är ganska blygsam).

Boken berättar förstås om zombien som populärkulturellt fenomen, zombiers egenskaper och vad som kan hända vid ett zombieutbrott, med referenser till böcker TV-serier och filmer. Men egentligen används zombierna som en metafor för alla möjliga , mer sannolika katastrof- och apokalypsscenarier.

Herman Geijer går igenom människans grundläggande behov, vilka varor man behöver lägga upp lager av, utrustning, frågan om bug-in eller bug-out, överlevnad i vildmarken, och självhushållning. Men också ämnen som ofta förbises av (amerikanska) preppers, som att skapa bra relation till sina grannar, att komma i fysisk form samt psykologi och gruppdynamik i katastrofsituationer

Boken ger en översiktlig bild av av i stort sett alla ämnen man behöver fundera över som prepper. Den har en viss akademiska touch , med en stor mängd noter, men är samtidigt mycket lättläst med ett stort antal pedagogiska teckningar av Jimmy Wallin. Ska man hitta något att anmärka på är det möjligen att boken är för översiktlig och man behöver bärförleta mer information på många andra ställen ifall man vill fördjupa sig i något av temana. Detta är nog helt avsiktligt av författaren för att undvika att boken blir för tjock och tungläst och därigenom skrämma bort potentiella läsare.

Jag rekommenderar boken för alla som är intresserade av prepping, utom möjligen de som är allergiska mot allt som har med zombier att göra och de som till varje pris vill att författare ska använda uttrycket ”han/hon” istället för ”hen”.