Kategoriarkiv: Förberedelser i hemmet

Förberedelser i hemmet

Krisförråd med mat för dig som är allergisk

Lämna en kommentar

Även den som inte tål vissa livsmedel behöver ha ett lager med mat hemma ifall det av någon anledning inte går att gå ut och handla. Det kan vara att det är strömavbrott i din butik eller att kassasystemet utsatts för en hackerattack, det kan vara problem med transporterna så att det inte kommer in några varor eller att du inte kan gå ut för att du är sjuk eller för att det är farlig rök, kemikalier eller radioaktivitet i luften. Det är inget problem att komma på scenarier där du har stor nytta att ha ett matförråd hemma och det är oftast ingen stor ansträngning att bygga upp ett sådant.

Otur för den som inte tål baljväxter

Bönor, ärter och linser hör till de livsmedel som är bäst att ha i sitt nödförråd. De innehåller kolhydrater, fett och massor av protein och har väldigt lång hållbarhet, både i torkad form och som blötlagda konserver.

Laktosintoleranta kanske har en fördel

Mjölkprodukter hör till de livsmedel som har kortast hållbarhet och är svåra att lagra om kylskåpet inte längre fungerar på grund av strömavbrott. Det går förvisso bra att frysa de flesta mjölkprodukter och en fylld frys håller kylan längre i händelse av strömavbrott, vilket kan vara ett tips för den som inte klarar sig utan mjölk i kaffet. Laktosfria produkter har fördelen att de har längre hållbarhet och går att förvara skapligt länge om du kan hålla dem något under normal rumstemperatur. Havredryck, mandeldryck och dylikt (som inte längre får kallas mjölk) har jättelång hållbarhet, även i rumstemperatur.

Torrvaror utan gluten

En vanlig utgångspunkt i en nödlager är att ha stora mängder av lättlagade torrvaror med lång hållbarhet. Typiska exempel är pasta och couscous, men den som är glutenintolerant behöver hitta andra alternativ. Havregryn, potatismospulver och olika sorters ris kan vara en idé, de kräver varken mycket vatten eller lång koktid. Även potatis och andra rotfrukter är bra källor till kolhydrater, som går att lagra länge om man förvarar dem svalt, mörkt och ganska fuktigt

Frystorkad mat som är allergianpassad

Att ha ett antal portioner frystorkad mat i sitt nödlager har många fördelar.
-De är lättlagade – du behöver inte ens kokande vatten, det räcker att vattnet är hett.
-De har väldigt lång hållbarhet – de som är packade i konservburkar har nästan oändlig hållbarhet, även om de är märkta med 15 eller 25 år.
-De kan vara en trevlig variation om det är en långvarig kris och övriga matförrådet framför allt består av torrvaror, bönor och krossade tomater.

Överlevnadsbutiken har massor av frystorkade färdigrätter och råvaror och du kan sortera dem beroende på om du inte tål gluten, mjölk, ägg, nötter eller vill ha vegetarisk frystorkad mat.

Förberedelser i hemmet

Så preppar du utan pengar

Lämna en kommentar

Vi är i slutet av årets fattigaste månad och detta år känner sig de flesta svenskar fattigare än någonsin. Många har inte pengar över till annat än det allra nödvändigaste. Men det betyder inte att du behöver pausa alla tankar på att förbättra din krisberedskap – snarare tvärt om. Vi ska här visa att krisberedskap inte måste vara dyrt och i vissa fall kan prepping även vara något som sparar pengar åt dig.

Bli vän med dina grannar

Att skaffa en bättre relation till en granne, jobbarkompis eller lagkamrat kostar vanligen ingenting. Men ett stort nätverk är en bra tillgång vid en kris. Och i ett ekonomiskt läge som detta finns det många fördelar. Du kanske kan få samåka till jobbet, låna ett verktyg du behöver eller få en kopp socker.

Köp storpack

Det är dyrt att vara fattig. Om du hela tiden måste köpa små förpackningar förlorar du en massa pengar i längden. Om du är en sådan som har gott om pengar i början av månaden, men har svårt att få det att gå ihop sista veckan, kanske du kan satsa lite mer pengar på att köpa storpack av basvaror när lönen kommer och mindre på att unna dig saker. Att ha ett lager av varor med lång hållbarhet ökar din krisberedskap.

Baka och laga mat själv

När matpriserna är höga kan man spara pengar på att baka sitt eget bröd. Höga elpriser kanske gör att du tvekar att sätta på ugnen, men om en ugn förbrukar cirka en kWh vid 200 grader så blir inte gräddningskostnaden mer än 1-2 kr per limpa om du gräddar flera samtidigt och kör några plåtar efter varandra. Dessutom värmer ugnen upp bostaden, så att du tillfälligt kan dra ner värmen.

Mat blir ofta billigare om du lagar den från råvaror istället för halvfabrikat. Framför allt blir det billigare än att beställa hem mat eller äta ute. Kunskaper i matlagning och bakning är bra att ha i en kris, så passa på att öva nu.

Lär dig nya saker

Det finns många kunskaper som är viktiga för din krisberedskap. Om du fått mer tid över nu för att du inte reser, går på krogen eller på bio, utnyttja tiden till att lära dig något. Låna böcker på biblioteket eller titta på instruktionsvideor på Youtube.

Håll värmen

Om du har kallt hemma av kostnadsskäl eller för att fastighetsägaren har dragit ner värmen kan du använda vanliga preppertips för att hålla värmen: använd bara några rum, ta på kläder och tofflor, täta kring fönstren. Läs mer i ett tidigare inlägg på Överlevnadsbloggen

Rensa förrådet

Passa på att gå igenom alla förråd. Du hittar antagligen saker som du inte behöver längre och som du kan sälja för att få in lite pengar. Och du kommer troligen att upptäcka användbar utrustning som du glömt bort att du har.

Köp inte en massa utrustning

Visst kan det vara bra ur krisberedskapssynpunkt att ha en massa saker hemma, men har du ont om pengar kan det vara värt att fundera igenom om du inte redan har det du behöver för att klara exempelvis ett strömavbrott. Med lite påhittighet kan du använda din utrustning på nya sätt i en krissituation.

Vevradio uppmanas alla att ha hemma. Men har du en klockradio med batterier, så fungerar den lika bra, åtminstone under en kortare kris. Du kan även sätta dig i bilen och slå på bilradion för att kunna lyssna på nyheter på P4.

Ett stormkök är att bra att ha, men om du saknar det finns det alternativ för att kunna få varm mat under ett strömavbrott. Grillen kan användas med kastruller och stekpannor för att koka vatten och laga mat. Med en gasolgrill är det lättare att reglera värmen, men även en kolgrill fungerar. I en öppen spis brukar det också gå bra att sticka in en kastrull för att koka vatten.

Ett vattenreningsfilter tycker jag egentligen att alla ska investera i, för att kunna dricka sjö- eller flodvatten om det inte kommer något ur kranen. Men för att få bort bakterier och parasiter går det lika bra att koka vattnet.

Förberedelser i hemmet

Så håller du dig varm i vinter

Lämna en kommentar

Just nu har vi en ovanligt varm novembermånad och de flesta svenskar håller tummarna för att vi även får en mild vinter. Med rekordhöga energipriser och risk för effektbrist i elnätet kan det bli riktigt jobbigt om vintern blir lång och kall.
Vi ger här några tips för att du ska slippa frysa i din bostad.

Skaffa en kamin som drivs med gasol, fotogen eller sprit. Dessa går att använda inomhus om du bara har okej ventilation.
Sätt på dig tjocka sockor. Lägg mattor på golven. Om fötterna är varma brukar man känna sig mindre frusen. Dessutom är golven ofta ganska många grader kallare än temperaturen i huvudhöjd.
Använd-lager på lager-principen. Precis som utomhus är det effektivare att ha på sig flera lager kläder med luft mellan varje lager.
Använd inte alla rum. Stäng dörren till så många rum som möjligt så är det lättare att hålla värmen i de rum ni ska använda.
Bjud hem grannar och vänner. Människor fungerar som små element och avger uppemot 100 W. Vill du ha det riktigt varmt – ordna barnkalas.
Se till att inte möbler och gardiner är i vägen för elementen. Har du vattenelement kan de behöva luftas för att inte förlora effekt.
Täta kring fönstren. Dra ner persienner täck fönstren med filtar för att förhindra att värme försvinner ut genom glaset.
Slå upp ett tält att sova i eller bygg en koja under ett bord.
Vädra ordentligt men bara en kort stund.

Förberedelser i hemmet, Uncategorized

Detta behöver du för att vara förberedd

Lämna en kommentar

Det talas ofta om vilka saker du ska skaffa dig för att vara förberedd på en kris. Men vad du behöver är inte i första hand en lista med utrustning att bocka av. Vad som är viktigt är att förstå att det finns ett antal uppgifter som du behöver lösa i en krissituation. Om du löser dem genom att du har rätt utrustning, genom bushcraft eller genom att ta hjälp av en granne är upp till dig och din speciella situation.

Du behöver kunna:
Få information.
Den mest robusta och pålitliga informationen kommer att finnas på din lokala P4-kanal. Men du behöver inte köpa en vevradio om du har en batteriradio, bilstereo eller en granne du kan lyssna hos.

Hålla dig varm.
Värmen kan ordnas genom att ha en kamin/öppen spis/vedbastu, portabel gasol-/sprit-/fotogenkamin, tjocka kläder och filtar eller genom att samla många människor i samma rum.

Få fram dricksvatten.
Se till att du har vatten för några dagar. Det kan vara kranvatten i dunkar, pet-flaskor i frysen eller några sexpack med bordsvatten. Har du ingen handpump eller borrad brunn med elverk för att driva pumpen behöver du hämta sötvatten i dunkar någonstans och rena det genom att koka, filtrera eller klorera.

Värma mat och koka vatten.
Visst överlever du på kall mat och inget kaffe, men det tär på humöret i längden. Här är alternativen många: vedspis, stormkök, utegrill eller öppen eld. Du behöver också ha gott om mat i skafferiet att värma upp.

Sköta din hygien.
Du måste inte duscha varje dag, utan kan tvätta av dig med en fuktig tvättlapp. Men du måste lösa toalettproblemet och du måste ha god handhygien.

Klara av lättare sjukvård och ta ev. mediciner.
Här behövs ett sjukvårdskit och någon som har kunskap att använda det. Tar du viktiga läkemedel behöver du ha tillräckligt mycket av dem och kunna förvara dem på rätt sätt.

Fakta, Förberedelser i hemmet

Lägg upp ett lager av mat inför en kris

Lämna en kommentar

Krisberedskapsveckan hösten 2022 äger rum vecka 39, det vill säga 26 september till 1 oktober och har mat som tema.

Vi uppmanas av myndigheterna att vara beredda på att klara oss själva i en vecka. Hur bör man tänka kring sitt matförråd? De flesta har redan tillräckligt med kalorier hemma för att hålla sig mätta i en vecka, även om de kanske får klara sig utan mjölk/kött/färskt bröd/frukt. Dessutom överlever man helt utan mat i en vecka, även om det kan vara svårt att hålla humöret uppe.

Med det sagt, självklart ska matförråd vara en viktig del av din krisberedskap och något som är värt att lägga lite tankekraft på. Vi visar här 4 olika tankesätt du kan välja, beroende på din ambitionsnivå.

Köp extra av det du använder mycket av

Det första du kan göra är att ha ett extra paket av basvaror som du använder ofta. Det kan vara mjöl, ris, pasta, havregryn, cornflakes, matolja, krossade tomater. De håller länge och hinner inte bli dåliga om du hela tiden tar den förpackning som är äldst. Det är heller inte någon ekonomisk uppoffring eftersom du i alla fall skulle behövt köpa sakerna nästa månad (och med den inflation vi har just nu antagligen mycket dyrare). Det minskar också risken för att du behöver åka till affären en extra gång för att det saknas något hemma.

Lägg upp ett lager av mat med lång hållbarhet

Steg två är att köpa hem en mindre mängd mat som du kanske inte äter så ofta till vardags, men som du kan tänka dig att äta i en nödsituation. Exempel kan vara ansjovis, ärtsoppa, pulvermos, bönor, bulgur, knäckebröd, mjukost. Utbudet av färdiga rätter i konservburk har stadigt minskat i butikerna år från år, men ett trendbrott har kunnat anas i och med coronapandemin och kriget i Ukraina och vissa butiker har nu börjat öka utbudet. Denna typ av varor får du komma ihåg att rotera (=äta upp när de börjar bli gamla och köpa nya, färska) innan de blir dåliga. Men de flesta av dessa livsmedel håller betydligt längre än bäst före-datum på förpackningen.

Lägg upp ett lager för längre än en vecka

När du har uppfyllt steg ett och steg två kan du, om du har plats och är intresserad, börja fylla dina förråd så att du har mat för mycket längre tid än en vecka. Förslagsvis bör du först ha lärt dig rotera dina förråd, så du slipper kasta halva skafferiets innehåll om fem år. Fundera på hur mycket av basvarorna du brukar göra av med på exempelvis två månader och så köper du tre påsar ris, havregryn, etcetera istället för en extra påse. Om du köper lite extra mat varje gång du handlar blir det heller inget stort slag mot din plånbok. Kolhydrater är enklast att lagra, men du behöver även planera för proteiner (kikärtor på burk, fiskkonserver, färdigrätter i konservburk?). Ska du klara dig i flera månader på ditt förråd behöver du dessutom få i dig vitaminer.

Köp mat med extremt lång hållbarhet

Frystorkad mat i plåtburkar har ett garanterat bäst före-datum på 15 eller 25 år, beroende på märke. Med största sannolikhet är de därmed ätbara åtminstone dubbelt så länge. Ett förråd av frystorkad mat gör att du aldrig behöver oroa dig för att den ska hinna bli dålig. Frystorkad mat är lätt att tillaga och ger omväxling i kosten om du skulle bli tvingad att leva på dina förråd under lång tid. Men frystorkad mat är dyr – varje portion kostar ofta 60-80 kr, så det kan vara bra att använda det som ett komplement till ditt förråd av torrvaror och konserver och inte bygga upp ett matförråd av enbart frystorkad mat.

Nödkakor finns av flera olika märken och har ofta bäst före-datum 20 år i framtiden. De har högt energiinnehåll och består vanligen av vetemjöl, socker och fett och är ibland vitaminberikade. Den långa hållbarheten kommer av att de är vakuumförpackade i mylar.

Förberedelser i hemmet, Samhällets sårbarhet

Förbered dig för höga elpriser och brownout i vinter

Lämna en kommentar

Brownout – tillfälliga strömavbrott

Facktermen är egentligen elavbrott och inte strömavbrott, men eftersom de flesta svenskar istället säger strömavbrott så använder vi den termen. Brownout definieras som en partiell, tillfällig minskning av den totala systemkapaciteten. Om det blir akut effektbrist i elsystemen i hela Europa i vinter skulle elbolagen som en krisåtgärd kunna stänga ner delar av elnäten en kort tid, så kallad rullande blackout. Detta kommer att leda till strömavbrott för hushållen i den berörda delen. Ju mer kontrollerat detta sker desto mindre påverkan får det för privatpersoner. Exempelvis genom att kunderna informeras en viss tid i förväg, att nedsläckningen växlar mellan olika delar efter kanske en halvtimme och att kritisk verksamhet som sjukhus exkluderas.

Planera för strömavbrott

Ett kort strömavbrott som annonserats i förväg har vanligen inte så stor påverkan på hushållen. Se till att du har ficklampor hemma, att middagen och kaffet är färdigt, att mobil/surfplatta/laptop är laddade och att eventuell känslig utrustning är avstängd. Har du någon elektrisk utrustning du måste använda och som inte drar allt för mycket el kan du investera i ett bilbatteri med laddare och en inverter. Det kostar några tusen, men är en riktigt bra investering för din krisberedskap.

Se över din ekonomi

Ha en ekonomisk buffert för att klara höga elräkningar. Det är lite sent att börja spara pengar nu när allting har ökat i pris, men de flesta svenska skulle kunna dra in ganska mycket på sin konsumtion. Gör upp en budget. Leta efter extrapriser i butiken, köp mat som är i säsong, dra ner på köttkonsumtionen. Undvik att köpa näthandla saker du inte verkligen behöver, säg upp någon av dina streamingtjänster.

Spara el

Även om vissa åtgärder har mycket större effekt än andra, så kan varje litet bidrag vara viktigt. Välj lågenergiprogram på diskmaskin och tvättmaskin och kör inte torktumlaren och torkskåp slentrianmässigt utan häng upp kläderna. Höj temperaturen i kyl och frys två grader. Sätt in maten i ugnen medan den värms upp och använd lock på kastruller. Ta kortare eller svalare duschar. Sänk temperaturen inomhus och ta istället på dig en tröja och tjocka strumpor. Stäng av golvvärmen. Släck lamporna i de rum du inte är i för tillfället. Ha inte saker på stand-by.

Använd el vid rätt tid på dygnet

De flesta med rörliga elavtal har inte timavtal där de betalar vad elen faktiskt kostar på marknaden den aktuella timmen och därför påverkas inte elräkningen av om du tvättar på kvällen eller natten. Trots det kan kan det vara bra att hålla nere din elförbrukning under vissa timmar eftersom det minskar belastningen på systemet och kan leda till att priserna inte rusar på alla elavtal och att vi slipper brownout. Varje hushåll har ganska lite påverkan men om många gör det samtidigt kan det få stor effekt. En forskningsrapport pekar på att om Europa klarar att sänka elförbrukningen med 5 % i vinter så behöver inte elpriserna bli högre än förra vintern. Vilka timmar elen är billigast varierar från dag till dag, men den brukar vara klart billigare 22-06 och som dyrast kl 7 och kl 19.

Fakta, Förberedelser i hemmet

3 ganska snabba tips för att höja din krisberedskap kring dricksvatten

Lämna en kommentar

1. Frys in vatten

Fyll ett antal PET-flaskor till tre fjärdedelar och stoppa i frysen. (Välj helst flaskor som inte innehållit dryck med fruktsocker, utan snarare mineralvatten). Vattnet håller hur länge som helst och kommer inte ta smak av flaskan. De hjälper dessutom till att hålla kylan i frysen vid ett strömavbrott. Detta vatten kommer inte att täcka hela hushållets behov, men du kan kan kanske få plats med tio liter utan att frysen blir överfull.

2. Skaffa dunkar och fyll med kranvatten

Förvara dunkarna mörkt och svalt. Om du har rena dunkar och fyller dem med kommunalt kranvatten, så ska inget kunna växa i vattnet och det blir inte dåligt hur länge du än lagrar det. De flesta byter ändå sitt vatten några gånger per år. Tar du vatten från egen brunn kan det vara sämre kvalitet och går inte att lagra lika länge. Välj vanliga dunkar (inte hopfällbara), som inte innehållit saft, mjölk eller kemikalier. Den bästa storleken på dunk brukar vara 10 liter. 5-liters dunkar kan vara svåra att stapla och tar därmed upp mer golvyta. Större dunkar än 10 liter är tunga och svårare att hantera. Om du har plats för att lagra 20 liter per person i hushållet så täcker det ert vattenbehov i en vecka.

 3. Fixa vattenrening

När vattnet i dunkarna du förvarat är slut kan du fylla dem med nytt vatten i närmaste sjö eller flod. Detta vatten måste renas på något sätt och du kan då
-Koka det (om strömmen till spisen fungerar eller om du har vedspis, det är slöseri med bränsle att använda ett stormkök.)
-Använda ett vattenreningsfilter. Alla filter på marknaden tar bort bakterier, parasiter och mikroplaster.
-Använda vattenreningstabletter. Nackdelen är att tabletterna ger vattnet en tråkig klorsmak och att det inte är så nyttigt att använda klortabletter under lång tid.

Svårare än så behöver det inte vara att ta första steget till att kunna tillgodose det kanske viktigaste mänskliga behovet: vatten.

Fakta, Förberedelser i hemmet

Därför ska du inte fylla badkaret vid ett strömavbrott

Lämna en kommentar

Ett vanligt råd när det blir strömavbrott är att du snabbt ska fylla badkaret med kallvatten om det går. Anledningen är förstås att vattnet i kranarna riskerar att sluta rinna om det är ett stort strömavbrott. Vi ska här förklara varför inte detta är en optimal taktik.

Strömavbrott = vattenavbrott

Har du egen brunn eller delar vattenförsörjning med de närmaste grannarna kommer pumpen att lägga av så snart strömmen försvinner. Bor du i ett område där kommunalt vatten pumpas fram till husen så finns förhoppningsvis back-up i form av dieselaggregat som kan driva pumparna åtminstone i några timmar. Om din bostad istället försörjs från ett vattentorn, så kan vattnet fungera så länge vattentornet inte är tomt. Även här finns troligen reservaggregat som kan pumpa upp nytt vatten i vattentornet så länge diesellagret räcker. Men om det är ett långt strömavbrott kommer trycket så småningom att sjunka så mycket att det inte längre kommer något vatten i hushållens kranar.

Vattnet tar slut snabbare

Om ett flertal hushåll tappar upp 150 liter vatten i sina badkar så kommer trycket i systemet att sjunka onödigt fort. De som inte är tillräckligt snabba blir då helt utan vatten. Det kanske är trevlig för dig att känna du har massor av vatten, men inte så sjyst mot dina grannar. Vattenförbrukningen i samhället kommer visserligen att minska så snart strömavbrottet sker eftersom det inte går att köra diskmaskiner och tvättmaskiner, men om hushållen nöjer sig med att tappa upp 10 liter var i en dunk eller kastrull istället för 150 liter så behöver inte vattnet ta slut så snabbt .

Vattnet i badkaret är inte drickbart

Även om du är noga med städa badrummet regelbundet så kommer det att vara väldigt mycket bakterier i badkaret. Dessutom finns det ofta mögelsporer och bakterieaerosoler i luften som kan landa på vattenytan. Lägg till att det, framför allt sommartid, kan finnas små, små mängder alger även i renat kommunalt vatten. När du låter vattnet i badkaret värmas upp till rumstemperatur har du fått förhållanden som gör att mikroorganismerna börjar växa och efter ett par timmar är vattnet inte längre drickbart.

Rena vattnet

”Men då kokar jag vattnet innan jag dricker det”, tänker du innan du kommer på att spisen inte fungerar när det är strömavbrott. Har du väldigt gott om bränsle kan du starta upp ditt stormkök för att koka dricksvatten, men det känns verkligen som resursslöseri. Bättre då är att att använda vattenreningstabletter. Eller ännu hellre ett vattenreningsfilter. Alla vattenreningsfilter på marknaden är effektiva på att ta bort ovanstående mikroorganismer.

Tappa upp vatten i förväg

En bättre strategi är att alltid ha dricksvatten upptappat i dunkar. Om du använder kommunalt vatten och rena dunkar kommer vattnet hålla väldigt länge om det står mörkt och lite svalt. Det är ofta lagom att byta vattnet några gånger per år. Har du vatten från egen brun kan kvaliteten vara sämre och då går det inte att lagra lika länge. Men testa under kontrollerade former: Låt det stå en månad och om det inte smakar eller luktar konstigt kan du prova att dricka det.

Räkna med att det går åt 5 liter vatten per person och dygn, så för att klara en vecka , vilket är rekommendationen från myndigheterna, behöver du 140 liter för en familj på 4 personer. Ju mer vatten du lagrar desto mer förberedd är du. Även om du bor trångt borde du kunna få plats med 20 liter vatten

Skaffa tomma dunkar

Myndigheternas rekommendation är att vi ska klara oss i en vecka på egen hand. Om vi räknar 5 liter vatten per person och dygn, så behöver du 140 liter för en familj på 4 personer. Det kanske låter orealistiskt för många att kunna ha i bostaden (framför allt för att det blir jobbig att tömma och fylla så många dunkar flera gånger om året). Men skaffa åtminstone några extra tomdunkar för att kunna hämta vatten vid kommunens tappställe eller vid närmaste sjö eller å. Hämtar du vatten i naturen måste det förstås renas enligt ovan. Har du extremt ont om plats, skaffa hopfällbara dunkar som tar minimalt med plats när de är tomma.

Sammanfattning

  • Blir det strömavbrott, tappa inte upp vatten i badkaret. Tappa istället upp i dunkar eller i grytor med lock.
  • Tappa inte upp onödigt mycket vatten – tänk på dina grannar.
  • Skaffa (i förväg) ett sätt att rena vatten.
  • Skaffa (i förväg) dunkar.

Fakta, Förberedelser i hemmet

Att lagra vatten

I Sverige använder vi ungefär 170 liter vatten per person och dag. I en krissituation där vi inte längre har rinnande vatten i kranen är det förstås orimligt att använda sådana mängder och vi kan bli tvungna att klara hygien, matlagning och vätskeintag med kanske 3 liter vatten per dag. Den som har en sjö eller å något hundratal meter från huset kan kosta på sig att använda större mängder vatten.

Den som har långt till alla sötvattenkällor kan istället vara tvungen att klara hela vattenförsörjningen på vatten som finns lagrat hemma. Även en så liten mängd som 3 liter per person blir snart stora mängder att lagra om vi räknar på en 4-personersfamilj som ska klara sig i en vecka : 84 liter.

Om man tappar upp rent vatten i en ren dunk (en ny dunk som inte använts till mjölk, juice, saft eller lösningmedel) och förvarar den mörkt och svalt får man normalt väldigt lite mikrobiologisk tillväxt. En tumregel kan vara att byta vatten tre eller fyra gånger per år. Om vattnet börjar smaka lite unket, kan det räcka att lufta vattnet innan man dricker. PET-flaskor fyllda till ¾ håller flera år i frysen och hjälper dessutom till att hålla kylan i frysen om strömmen går.

Fakta, Förberedelser i hemmet, Uncategorized

Så kan du förbereda dig för höststormarna

Oktober till februari är den tid på året då det är vanligast att Sverige drabbas av kraftiga stormar. Även om antalet stormar med orkanstyrka verkar ha minskat jämfört med för 20 år sedan så brukar någon del av Sverige drabbas av en ordentlig storm i snitt en gång per år.

En vanlig effekt av stormväder, framförallt om det kombineras med kraftigt snöfall är att det blir strömavbrott. Om man inte bor i en tätort eller om ovädret varit ovanligt kraftigt kan det dröja ganska lång tid innan strömmen kommer tillbaka.

Första kvällen kan det vara lite mysigt att vara utan ström. Man kanske äter en improviserad middag och får sedan en chans att umgås med familjen och prata eller spela sällskapsspel.

Andra dagen börjar några tröttna på att spela spel. Alla saknar tv:n och internetuppkopplingen. Det är tröttsamt att läsa böcker i stearinljussken och de flesta går och lägger sig tidigare än vanligt.

Tredje dagen börjar  det bli mer av ett överlevnadsscenario.Inte så att det handlar om liv och död, men huset börjar bli ordentligt kallt. Ingen har kunnat duscha på flera dagar och toaletten går inte att spola. Alla längtar efter varm mat och all dryck är slut. Om man inte kan skaffa dricksvatten någonstans så kan det bli farligt på riktigt.

I vårt exempel ovan har vi en familj som inte funderat över krisberedskap, men som har saker hemma som genomsnittsvensken brukar ha: mat för några dagar, några flaskor läsk eller juice, en ficklampa, värmeljus och tändstickor. Med bara några enkla förberedelser skulle de kunna göra livet mer uthärdligt i en liknande situation.

Tips för att förbereda sig för en storm:

FÖRE STORMEN

Plocka undan eller förankra lösa föremål i trädgården som utemöbler, studsmattor, byggnadsställningar osv.
Rensa dagvattenbrunnar från löv och skräp

Ha följande utrustning lättillgängligt:
ficklampor (gärna en per familjemedlem) med färska batterier
stearinljus och tändstickor
batteriradio/vevradio och din lokala P4-frekvens nedskriven
extra säkringar
stormkök med bränsle
filtar och sovsäckar

Se till att mobiltelefonen är fulladdad.
Kontrollera att brandvarnare fungerar.
Tappa upp dricksvatten i flaskor. Ett par pet-flaskor i frysen gör att den håller kylan längre.
Fyll badkaret eller ett par hinkar med vatten.
Köp hem mat som inte behöver förvaras i kylskåp.
Stäng av disk- och tvättmaskin och vrid av vattenkranarna till maskinerna.

UNDER STORMEN

Använd inte mobiltelefonen i onödan. Om du måste tillkalla hjälp behöver du en fungerande telefon.
Ha koll på levande ljus och spritkök/gasolkök.
Öppna kyl och frys så kort tid som möjligt. En välfylld frys kan hålla kylan i flera dygn om du inte öppnar dörren. Är det kallt ute kan du förvara maten utomhus.
Om det blir kallt i huset samla familjen i ett enda rum. Välj ett rum utan fönster eller i söderläge och helst på på övervåningen. Glöm inte att vädra ibland för att släppa in syre. Stäng dörrarna till de rum du inte behöver vara i. Täck för fönstren med filtar för att isolera mot kylan.
Håll kontakt med dina grannar för att se om de behöver hjälp .

EFTER STORMEN

Gå inte i närheten av lutande träd eller nedfallna elledningar.
Kontrollera eventuella skador på ditt hus och andra byggnader.