Kategoriarkiv: Överlevnad i vildmarken

Barnens lilla överlevnadshandbok

I dagarna har Idus förlag släpp en ny överlevnadsbok på svenska. Barnens lilla överlevnadshandsbok av Jan-Erik Ullström är som namnet indikerar riktad till barn – gissningsvis i mellanstadieåldern, men troligen kommer både yngre och äldre barn att uppskatta boken. I dessa tider när skogen har blivit något av en exotisk och uppnåelig plats, som färre och färre besöker känns det viktigt stimulera den yngre generationens intresse och respekt för naturen. Boken är rikt illustrerad med färgbilder av  Gabrielle Nilsson och är både lättläst och pedagogisk.

Finns nu att köpa hos Överlevnadsbutiken.

Rening av dricksvatten

Vi har kommit till del 3 i vår miniserie om dricksvatten. Denna vecka handlar det om olika typer av förorenat vatten och vilka olika reningsmetoder det finns.

Skadliga saker som potentiellt kan finnas i dricksvatten

Djur och mikroorganismer

Insekter: (ägg och larver av) myggor, flugor. Dödas genom kokning. Tas också bort med de flesta vattenfilter.

Maskar: (ägg från) bandmask (tex dvärgbandmask, binnikemask), (ägg från) spolmask. Dvärgbandmask är mycket ovanlig i Sverige, men andra maskar och spolmask förekommer. Dödas genom kokning. Tas också bort med de flesta vattenfilter. Klorering hjälper vanligen inte.

Protozoer (urdjur, encelliga eukaryoter): Entamoeba histolytica (amöba som ger dysenteri), cryptosporidium, giardia. Dödas genom kokning. Tas också bort med de flesta vattenfilter. Klorering hjälper vanligen inte, däremot UV-behandling.

Alger: cyanobakterier (blågröna alger) (De är egentligen inte alger, utan bakterier. Riktiga alger som grönslick (sjögräs) är inte farliga för människan). Hela cyanobakterier tas bort med de flesta vattenfilter. Går däremot bakterien sönder så läcker det ut gift som finns inne i cellerna. Om man kokar eller klorerar går också bakterierna sönder. För att få bort sådant gift måste vattnet destilleras.

Bakterier: Vibrio cholerae (kolerabakterie), E coli (EHEC, ETEC, EPEC, EIEC), campylobacter, salmonella, Mycobacterium tuberculosis (turberkulosbakterie), shigella (dysenteribakterie), legionella, clostridium, enterokocker. Dödas genom kokning eller Klorering. Tas också bort med de flesta vattenfilter.

Virus: hepatit A, polio, calicivirus (vinterkräksjuka), rotavirus. Dödas genom kokning eller Klorering. Normala vattenfilter är för grovmaskiga, det behövs porstorlekar på ca 0,00001 mm (0,01 mikron) för att filtrera bort virus.

Partiklar

Sand, humus, lera. Är oftast inte farliga att få i sig, men kan påverka smaken på vattnet. De sätter även igen filter och minskar effektiviteten hos kemiska reningsmedel. Tas bort med ett eller flera förfilter. Ibland kan det fungera att bara låta partiklarna sedimentera och sedan använda vattnet överst.

Organiska miljögifter

Klorföreningar: freoner, DDT, PCB, dioxiner.

Bromföreningar: freoner, flamskyddsmedel.

Perfluorerade ämnen: (impregneringsmedel, rengöringsmedel, brandsläcknings­skum).

Kvicksilverföreningar: metylkvicksilver.

Alkylfenoler (mjukgörare i textilier).

Petroleumprodukter: diesel, bensin, fotogen, motorolja.

Halterna av dessa ämnen är normalt låga i svenska vatten utom möjligen vid industriområden, hamnar eller gruvor. De flesta av dem är inte akut giftiga utan bara skadliga vid upprepad förtäring. Många av ämnena kan renas bort genom kolfiltrering eller destillation. Trots det bör man nog helt undvika vatten med denna typ av föroreningar och hitta en annan vattenkälla.

Oorganiska ämnen

Arsenik.

Tungmetaller: kadmium, bly, kvicksilver, uran.

Andra metaller: järn, koppar, zink, aluminium. Är normalt inte farliga i mindre mängder.

Koksalt (natriumklorid).

Alla dessa ämnen är vanligen lösta i vattnet och försvinner inte vid kokning eller filtrering. De går heller inte att klorera bort. Destillation är däremot effektivt. Filter med omvänd osmos eller jonbytare fungerar också.

Olika typer av reningsmetoder

Filtrering

Förfiltrering eller grovfiltrering tar bort partiklar, men inte mikroorganismer. Det finns många kommersiella förfilter men det kan ibland räcka med en tygtrasa eller ett kaffefilter. Ett finmaskigt filter är effektivare, men vattnet rinner långsammare genom ett sådant.

Kolfilter kan ta bort smak, lukt, färg och vissa organiska ämnen men släpper normalt igenom mikroorganismer.

Keramiska filter, glasfiberfilter, polymerfilter, cellulosafilter renar bort mikroorganismer efter storlek. En vanlig porstorlek är 0,2 mikrometer, vilket tar bort bakterier, protozoer och större organismer. Däremot tar sig virus igenom porerna och kräver därför porstorlekar ner mot 0,02 mikrometer. Porstorleken räknas ofta som ett genomsnitt och därför kan en del av porerna vara större och ett litet antal av mikroorganismerna ta sig igenom filtret. Filter som LifeStraw eller Sawyer Mini lovar t.ex att ta bort 99.9999% av alla bakterier.

Kemisk rening

Kemisk rening av dricksvatten kallas i dagligt tal klorering, men många olika ämnen kan användas: Klorgas, klordioxid, hypoklorit, dikloroisocyanurat, jod eller kaliumpermanganat. Kemikalierna oxiderar sönder bakterier och virus, men protozoer och större organismer har ofta ett hölje som står emot sådan behandling.

UV-behandling

UV-ljus har hög energi och spränger sönder virus och bakterier och fungerar även på protozoer som kan vara motståndskraftiga mot kemiska reningsmetoder. I princip räcker det med starkt soljus och en PET-flaska, men har man lite mer bråttom finns produkter som SteriPen som har en UV-lampa.

Destillering

Vid destillation förångar man vattnet, samlar upp ångan och låter den kondensera. Det är det mest effektiva sättet att rena vatten och tar bort alla typer av föroreningar från vattnet (vissa organiska lösningsmedel går inte att rena bort på detta sätt). Men destillation kräver specialutrustning och är energikrävande.

Kokning

Kokning av vattnet dödar alla mikroorganismer. Det räcker egentligen att vattnet kokar upp, men det brukar rekommenderas att det ska koka i minst en minut. Däremot försvinner ingenting från vattnet vid kokning, vilket betyder att döda bakterier, partiklar, kemikalier och salter stannar kvar.

Naturliga vattenkällor i din närhet

I en långvarig krissituation är tillgång på färskvatten antagligen det som kommer att ge störst problem för många svenskar.  Vi behöver ungefär 20 liter vatten per person och dag för att dricka, laga mat och sköta vår hygien (jämfört med de 180 liter vi idag använder i snitt). Under kortare perioder kan man dock klara sig med 3 liter per dag.  Att lagra stora mängder vatten är problematiskt även om du har en jättestor frysbox eller har ett schema för att rotera dina vattenförråd efter några månader.

Tur då att vi bor i Sverige med gott om vattendrag som ofta håller tillräcklig kvalitet för att det ska gå att dricka vattnet. Det finns även ett stort antal naturliga källor runt om i Sverige. Med hjälp av denna interaktiva karta från Sveriges Geologiska Undersökning kan du se exakt var dessa källor finns. De har även en karta över borrade brunnar.  Men detta är kanske mindre intressant ur prepperperspektiv eftersom det behövs en motordriven pump för att få upp vatten ur en sådan brunn.

källförteckning
Källor kring Botkyrka

 

Recension av Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen

zombieöverlevnad - din guide till apokalypsen

 

Herman Geijer har gjort sig ett namn som zombieexpert genom bloggen NejTackZombies och ABF-kurser om zombieöverlevnad. Nu har har samlat sina kunskaper i boken Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen. Denna bok handlar långt ifrån bara om zombier utan är antagligen den bästa boken om prepping som givits ut på svenska (låt vara att konkurrensen är ganska blygsam).

Boken berättar förstås om zombien som populärkulturellt fenomen, zombiers egenskaper och vad som kan hända vid ett zombieutbrott, med referenser till böcker TV-serier och filmer. Men egentligen används zombierna som en metafor för alla möjliga , mer sannolika katastrof- och apokalypsscenarier.

Herman Geijer går igenom människans grundläggande behov, vilka varor man behöver lägga upp lager av, utrustning, frågan om bug-in eller bug-out, överlevnad i vildmarken, och självhushållning. Men också ämnen som ofta förbises av (amerikanska) preppers, som att skapa bra relation till sina grannar, att komma i fysisk form samt psykologi och gruppdynamik i katastrofsituationer

Boken ger en översiktlig bild av av i stort sett alla ämnen man behöver fundera över som prepper. Den har en viss akademiska touch , med en stor mängd noter, men är samtidigt mycket lättläst med ett stort antal pedagogiska teckningar av Jimmy Wallin. Ska man hitta något att anmärka på är det möjligen att boken är för översiktlig och man behöver bärförleta mer information på många andra ställen ifall man vill fördjupa sig i något av temana. Detta är nog helt avsiktligt av författaren för att undvika att boken blir för tjock och tungläst och därigenom skrämma bort potentiella läsare.

Jag rekommenderar boken för alla som är intresserade av prepping, utom möjligen de som är allergiska mot allt som har med zombier att göra och de som till varje pris vill att författare ska använda uttrycket ”han/hon” istället för ”hen”.

Böcker om överlevnad och prepping på svenska

(2014-06-15)

Engelskspråkiga böcker på temat överlevnad finns det i mängder. Men utbudet av böcker översatta till svenska eller skrivna av svenskar är inte alls dåligt – så stort att det är värt att sätta ihop nedanstående översikt. Flera av dessa finns att köpa i Överlevnadsbutiken, men väldigt många är också slut hos förlaget. Ifall det blir nya upplagor eller ej beror på efterfrågan, så hör av er till förlagen och tjata. Annars går de ofta att hitta på bibliotek eller bokbörsen.

Böcker om överlevnad i vildmarken

Överlevnadshandboken. John ”Lofty” Wiseman, Bonnier fakta 2014.
Bibeln för överlevnadskunskaper även om många av tipsen är inte anpassade för svenska natur. Slut hos förlaget, men en ny upplaga kommer i mars 2015.

Uteliv med överlevnadskunskap. Lars Fält. Vildmarksbiblioteket 2014.
Ny bok (våren 2014), som nästan bara fokuserar på överlevnad. Pedagogisk och med färgbilder lär den ut det mesta du behöver veta om överlevnadskunskap, som kroppens behov, utrustning, bivackering, eld, vatten, föda i naturen och bushcraft.  Gott om färgfoton- och teckningar.

Handbok överlevnad Armén. Lars Fält, Stefan Källman, Almqvist & Wiksell Tryckeri, 1988. Slut hos förlaget, men det kan gå att hitta en pdf-version på nätet.
Bra bok som tar upp mycket om kroppens behov och begränsningar, utrustning, vatten, föda , orientering och bivackering. Pedagogisk med kontrollfrågor och färgteckningar.

Överleva på naturens villkor. Lars Fält, Stefan Källman, Harry Sepp. ICA bokförlag 1986. Slut hos förlaget.

Överleva på naturens villkor. Stefan Källman, Harry Sepp. ICA bokförlag 2001. Slut hos förlaget
Ny och ganska omarbetad upplaga av föregående bok, denna gång utan Lars Fält som medförfattare. Mycket bra bok om överlevnad året runt. Behandlar ämnen som verktyg, kläder, utrustning (inkl. nödask), eld, ätliga växter, v atten och näringsbehov, historiska exempel på överlevnad.  Gott om foton och teckningar, både svartvita och i färg.

Överlevnadsguiden – Allt du behöver veta för att klara dig i naturenRob Beattie. Ordalaget Bokförlag 2006. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna

Handbok i överlevnad. Chris Grönlund. NordJem 1988.
Jag har inte läst denna

Vildmarksböcker som innehåller tips om överlevnad

Vinterfärden. Lars Fält. Wahlström & Widstrand 2001. Slut hos förlaget.
Äldre version av boken som nu heter ”Uteliv på vintern”.

Uteliv på vintern. Lars Fält. Vildmarksbiblioteket 2010.
Behandlar viktiga områden som utrustning (främst kläder ochskidor/snöskor/pulkor), sjukvård, vatten- och energibehov, planering, orientering och bivackering. Gott om färgfoton- och teckningar.

Friluftsboken: praktiska tips och goda råd om vandring, kanoting, orientering, lägerliv och utrustning. Lars Fält. Wahlström & Widstrand 2007. Slut hos förlaget.
Äldre version av boken som nu heter ”Uteliv på sommaren”.

Uteliv på sommaren. Lars Fält. Vildmarksbiblioteket 2013.
Behandlar alla delar av utrustningen, orientering, vatten- och energibehov, fiske, ätliga växter, kanotpaddling, lägerplats, göra eld, knopar och lite bushcraft. Kort kapitel om överlevnadskunskap ur ett teoretiskt perspektiv. Gott om färgfoton- och teckningar.

Skogsliv. Lars Fält & Bo Wesslien. Vildmarksbiblioteket 2010.
Handlar mer om saker som är kul attkänna till i naturenän sånt som är livsnödvändigt. Men den nämner lite om t.ex. kläder, utrustning, göra upp eld, sömnbehov, sjukvård. Färgfoton.

Uteliv. Med överlevnadsteknik. Lars Fält. Wahlström & Widstrand 1998. Slut hos förlaget.
Mycket bra bok som förutom överlevnadskunskaper ger allmänna tips om kläder och utrustning för svenska vildmarken. Stora delar av texten återfinns i de nyare böckerna Skogsliv, Uteliv på sommaren, Uteliv på vintern och Uteliv med överlevnadskunskap.

Stora vildmarksboken. Lars Monsen. Bokförlaget Forum 2006. Slut hos förlaget.
Innehåller ett kapitel om överlevnad i extrema situationer med exempel på verkliga händelser. I övrigt bra information med foton och teckningar om t.ex. eld, lägerplats, näringsbehov och kläder. Kapitel om jakt och fiske, men ingenting om ätliga växter. Författaren beskriver också sina tester av utrustning från olika märken. Det kan verka som produktplaceringar, men han tvekar inte att såga de produkter som inte håller måttet. Gott om färgfoton.

Vildmarksboken. Lars Monsen. ICA Bokförlag 2000. Innehåller ingenting om överlevnad, men många andra bra tips för den som befinner sig i vildmarken. Många foton, några teckningar.

Utfärd. Göran Olsson. Argasso 2011. Allmänt om utfärder i berg eller vildmark. Omotiverat mycket om klättring, men i övrigt många bra fakta om t.ex. utrustning , orientering, skydd & värme, väder, första hjälpen och vatten- & energibehov. Mycket pedagogiskt med tvåfärgsteckningar.

Första hjälpen i vildmarken. Stefan Källman, Jan Jäger. ICA bokförlag 2010. Förutom ren första hjälpen-kunskap så behandlar boken utrustning (t.ex. nödasken), kläder, väder, mat och dryck, risker, hygien och vissa medicinalväxter. Dessutom hur man improviserar t.ex. bårar och spjälor.

Böcker om ätliga växter i naturen

Kan man äta sånt? Inger Ingmanson. Prisma 2007. Slut hos förlaget.
Förteckning över svenska ätliga växter. Bra beskrivning av varje växt, men nästan inga bilder. De bilder som finns är svartvita.

Vilda växter som mat och medicin. Stefan Källman.  ICA bokförlag 1997. Slut hos förlaget.
Mycket fullständig förteckning över svenska ätliga växter med färgfoto, beskrivning och näringsanalys för varje växt.

Vanliga vilda växter till mat, krydda, hälso- och kroppsvård. Pelle Holmberg. Prisma 2007. Slut hos förlaget.
Mycket fullständig beskrivning av alla ätliga svenska växter. Färgfoto och beskrivning av varje  växt inklusive näringsinnehåll.

Nyttans växter. Kerstin Ljungqvist. Calluna 2011.
Tjock uppslagsbok över alla svenska nyttoväxter med en uppslagsdel indelad per användningsområde. För omfattande för att vara till nytta i kortsiktigt överlevnadsperspektev, men en guldgruva för den som som siktar på långsiktig självhushållning. Måste kompletteras med en flora, eftersom de flesta växter saknar bild och beskrivning.

Naturen som skafferi. Hans Blekastad. Wahlström & Widstrand 1988. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna.

Överlevnadsböcker för en yngre publik

91:an Handbok i överlevnad. Björn Ihrstedt. Egmont kärnan 2011.
Överlevnadshandbok i serieformat. Inte så heltäckande, men  rolig och mycket lättläst.

Smarta överlevnadsboken. Semic 2009.
Riktad till barn med tips om t.ex. hur man klarar en tromb, en tigerattack eller zombies. Svartvita teckningar.

Första överlevnadsboken. Stefan Källman, Jan Jäger. ICA bokförlag 2004. Slut hos förlaget.
Täcker in alla aspekter av överlevnad i vildmarken, men ur ett barnperspektiv. Pedagogisk med massor av färgteckningar.

Lilla överlevnadsboken. Jo van de Vijver. Bonnier Carlsen 1995. Slut hos förlaget.
Allmänt om friluftsliv och tips på vad man gör om man t.ex. går vilse. Pedagogisk med med bra 2-färgsteckningar. Baserad på holländska förhållanden, men relevant åtminstone för södra Sverige.

Lilla äventyrsboken – ut i skogen. Magnus Bolle. Pedagogisk Information 2006. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna

Överlevnadsboken. Thomas Eriksson. Rabén & Sjögren 2005. Slut hos förlaget.
Tips för situationer som hur man gör upp eld, klarar en snöstrom, tar sig upp ur en vak eller överlever nilkrokodiler. Pedagogisk med färgteckningar.

Första vildmarksboken.  Berndt Sundsten. ICA bokförlag 1999.
Handlar mest om hur det är att vara ute i skogen om vad man kan se och höra, men lite grann om överlevnad. Vackra fyrfärgsteckningar.

Världens farligaste faror. Anna Claybourne. Rabén & Sjögren 2009. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna

Böcker om prepping och samhällets sårbarhet

Varning! Om du inte läser denna bok kommer du aldrig att överleva. Neil Strauss. Lind & co förlag 2010.
Lättläst och underhållande skönlitterär (men verklighetsbaserad) historia. Bra inkörsport till preppertänkande.

Kollaps. David Jonstad. Ordfront förlag 2012.
Beskriver hur sårbart vårt komplexa samhälle är och drar paralleller till tidigare civilisationer som gått under. Innehåller några sidor om hur man förbereder sig  för hårdare tider: generella tips om ökad självhushållning, mental och ekonomisk beredskap, men få praktiska exempel.

Sverige är oslagbart: [om säkerhet, sårbarhet och överlevnad]. Håkan Wall. Utbildningsradion 1989. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna.

Böcker om hur man klarar livshotande situationer

I värsta fall. Katastroffrågor och överlevnadssvar.Joshua Piven, David Borgenicht. ICA bokförlag 2008.
En salig blandning av fakta om olika farliga saker. Tips på hur man klarar livshotande situationer och kontrollfrågor där man kan testa sig själv. Rörigare och mindre pedagogisk än författarnas andra böcker.

I värsta fall. Överlevnadshandbok för extrema situationer. Joshua Piven, David Borgenicht. ICA bokförlag 2008. Slut hos förlaget.
Tips hur man klarar sig i en mängd extrema situationer. T.ex. sjunkande bil, skenande tåg, vilda djur, naturkatastrofer, olyckor och att vara vilse i skogen. Mycket underhållande och pedagogisk.

I värsta fall. En överlevnadshandbok för resor. Joshua Piven, David Borgenicht. Damm förlag 2003. Slut hos förlaget.
En blandning av tips för alla möjliga situationer – hur du överlever en flygkrasch, möten med dödliga djur eller kvicksand.

I värsta fall. En överlevnadshandbok för vardagen. Joshua Piven, David Borgenicht. ICA bokförlag 2008.
Hundratals tips för jobbiga situationer – både såna som är livshotande och såna som mest är irriterande.

Råd. Lennart Wallin. Larsons förlag 2000. Om hur man förebygger eller hanterar olika krissituationer från trafikolyckor till att vara vilse i skogen. Uppställt i alfabetisk ordning.

Överlevnad till sjöss

Handbok för överlevnad till sjöss. Stefan Nilsson. SSTC AB 2010. Oumbärlig för alla som ska ut på längre båtturer. Behandlar på ett pedagogisk sätt och med många foton alla delar av överlevnad till sjöss och hur man förbereder sig före färd.

Första hjälpen ombord. Sandra Roberts, Bokförlaget Sjöbris 2012. Allmänt om första hjälpen med bara ett kapitel om sjörelaterade skador/sjukvård. Mycket pedagogisk med en del färgfoton.

Första hjälpen ombord. Dan Edman, Rune Larson, Ingegerd Snöberg. Jure Förlag 2009. Mer teoretisk än boken ovan med samma namn. Liknar en skolbok, vilket den i princip är. Ganska pedagogisk. Några färgteckningar och färgfoton.

Har jag missat någon bok? Tipsa gärna om den. Vad som kanske borde finnas med är böcker om självhushållning och konservering av mat. Jag lovar att komma med en uppdatering av denna lista när jag fått tag på de böcker jag ännu inte läst.

5 sätt att använda glasögon i en överlevnadssituation

2014-06-06

Sista delen

glasses

Om man planerar för att överleva apokalypsen och dessutom har dålig syn bör man nog lägga upp en plan för hur man ska klara sig när det inte längre finns några optiker. Även om man ser fram mot ett scenario när man är en av få överlevande i en intakt stad och kan välja fritt och gratis i alla butiker, så är det inte säkert att det går att hitta glasögon och linser med just din styrka. Köpa flera par glasögon när det är rea eller investera i en laseroperation? Valet är ert, detta blogginlägg handlar istället om vad man kan göra om man är strandad i vildmarken och råkar ha ett eller flera par glasögon med sig.

1.  Göra upp eld. Glasögon för långsynta är i princip (om man har stort synfel) två förstoringsglas och går bra att göra eld med. För alla andra synfel – sorry, se till att ha med ett eldstål.

2.  Signalera. Man kan göra solreflexer med glasögon, men ju mindre plana (d.v.s. ju mer konvexa eller konkava) glasen är desto svårare att fokusera reflexen dit man vill.

3.  Skydda ögonen. Ju större glasögon desto bättre skydd mot eldgnistor, sten-och metallflisor samt smittade kroppsvätskor.

4.  Skära med. Om glasögonen gått sönder och du på något sätt klarar dig utan dem kan du passa på att använda glasskärvorna (om de är gjorda av glas och inte plast) till att skära med eller för att tillverka spjutspetsar till jakt.

5.  Bygga verktyg av bågarna. Om glasögonen ändå är sönder får man passa på att utnyttja alla delar. Glasögonbågar av metall kan brytas och böjas till olika verktyg, t.ex. fiskekrokar.

8 viktiga saker man kan göra av en dagstidning i en överlevnadssituation

(2014-05-30)

tidning

De flesta av dessa tips är nog välkända för läsarna, men trots det tror jag att få personer har med en dagstidning på listan över saker man bör ha med sig ut i skogen. Med tanke på de många användningsområdena och att de är gratis kan det vara värt att lägga på några hekto på packningens vikt.

1.  Torka skor. Skor som blivit våta torkar dåligt vid elden, de blir dessutom förstörda av värme. Om man istället trycker ner två hopknölade sidor i varje sko sugs fukten upp. Se till att papperet fyller ut fram i tårna och bak i hälen. Byt papper efter någon timme.

2.  Tända eld. Det kan vara svårt att tända tidningspapper med tändstål, men har man tändare eller tändstickor med sig, så är det lätt att lyckas. Men hoppa inte över tändveden – för att få upp tillräcklig värme för att få eld i större trästycken krävs det annars stora mängder papper.

3.  Isolera boplatsen och kläderna. Hopknölat papper kan användas för att isolera kläder, vantar och skor.

4.  Göra ett sittunderlag. En tidning instoppad i en plastpåse blir ett någorlunda vattentätt sittunderlag som håller markkylan borta.

5.  Använd som toapapper. Kanske inte lika mjukt som Lambi ultra soft, men innehåller färre barr än genomsnittlig vitmossa.

6.  Tidsfördriv. I en situation där du är ensam under lång tid kan man behöva aktivera hjärnan för att inte bli tokig. Läs tidningen, läs tidningen baklänges, läs första ordet på varje sida,läs bara konsonanterna, byt ut alla vokaler mot i, etc.

7.  Bygg ett vapen. En hoprullad tidning kan bli tillräckligt hård för att använda som vapen vid självförsvar, om man rullar tidningen på längden och sedan viker dubbel. Å andra sidan är det antagligen effektivare med en kraftig pinne, något som det brukar finnas gott om i skogen

8.  Gömma dig bakom. Om du har väldigt gott om tidningar (tänk dig en situation där du hamnar i en skottväxling i ett tryckeri :-)), kan du stapla dessa i högar och använda istället för sandsäckar för att skydda dig. Inte ens kraftiga vapen brukar klara att genomborra mer än 20 cm papper.

13 användningsområden för aluminiumfolie i en överlevnadssituation.

(2014-05-23)

aluminiumfolie

Det sägs att man kan vässa en sax genom att klippa vikt aluminiumfolie och det borde då gå att även vässa en kniv genom att skära genom några lager folie. Detta stämmer inte, saxen blir slöare av detta (även om repor i eggen kanske tas bort) och den kommer att börja glappa om man upprepar behandligen.
Däremot kan man:

1.  Göra en tratt för att fylla flaskor eller en bränsletank.

2.  Fixa glappande batterier. Om fjädern som håller fast stavbatterier i din elektroniska utrustning börjar bli dålig eller har gått av, fyll ut med hopknöglad aluminiumfolie.

3.  Transportera vatten. Du kan vika till ett kärl (inte så stort att vattnets tyngd blir för stort), som du kan hämta vatten i.

4.  Steka eller koka mat genom att vika ett kokärl/en stekpanna.

5.  Grilla mat. Slå in maten i ett foliepaket och lägg direkt på glöden.

6.  Isolera mot kyla och fukt. Folien stoppar fukt och reflekterar kroppsvärme så om du har en tjockare modell av folie kan du lägga den under sovsäcken eller sittunderlaget. Men även tjockare folie är ganska lätt att punktera med kvistar och stenar.

7.  Signalera. Foliens blanka sida kan anvädas för att göra solreflexer. Med ett litet hål i folien kan man även sikta var reflexen ska träffa.

8.  Agna din fiskekrok. I brist på mask eller andra småkryp kan man använda sig av blankheten hos aluminiumfolie.

9.  Hålla tändstickor torra. Ett foliepaket håller fukten borta från saker som som är fuktkänsliga.

10. Använda istället för stålull för att rengöra metall.

11. Skrämma bort fåglar. Fladdrande blanka ark skrämmer bort fåglar från ditt matförråd.

12. Rengöra silver. Är du en sån som har investerat alla dina pengar i silver och vill att silvret ska hålla sig skinande blankt? Kokande vatten, aluminiumfolie och bakpulver tar bort missfärgningarna (men observera att silvrets vikt kan minsta något).

13. Göra en skyddshatt. Med lite fingerfärdighet bygger du en hatt som skyddar mot regn och sol (och tankeläsning).

11 sätt att använda en kondom i en överlevnadssituation.

(2014-05-16)

kondomer

För de flesta av dessa tips behöver man kondomer utan glidmedel

1.  Vattenbehållare. Svenska kondom har som kvalitetskrav att de ska rymma minst 16 liter luft utan att spricka, även om de antagligen inte klarar 16 kg vatten. Om du trär en socka runt kondomen innan du fyller den blir den mer lätthanterlig och mindre stötkänslig

2.  Hålla viktig utrustning torr. Förvara mobiltelefon eller tände i en kondom. På samma sätt som den håller vatten inne kan den hålla vatten ute.

3.  Bygg en slangbella. En gammal fin tradition med anor från 1920-talet. Slangbellan kan sedan användas för att jaga småvilt med sten eller pilar.

4.  Göra eld. En transparent kondom fylld med vatten sägs kunna användas som ett brännglas, men det är tveksamt om det fungerar med den svenska solen. Däremot kan man bygga en eldbåge med kondomen som sträng

5.  Använda som gummihandske vid första hjälpen. Ska du förbinda ett blödande sår kan du trä en kondom över handen för att skydda såret från dina bakterier och din hand från blodsmitta.

6.  Lägga ett tryckförband.

7.  Gör ett flöte. I en kondom kan man knyta in lagom mängd luft eller dun för att göra ett flöte av önskad storlek.

8.  Flythjälpmedel. Uppblåsta kondomer under jackan kan ge dig livsviktig flytkraft i vatten.

9.  Hålla strumporna torra. Har du turen att ha med extra strumpor kan du byta till dem, trä över kondomer och hålla dig torr kortare stunder även om skorna blivit våta.

10. Hålla dig sällskap. När du varit ensam ute i skogen allt för länge, måla ett ansikte på en uppblåst kondom och du har någon att prata med á la Cast Away.

11. Skydda gevärsmynningen från smuts och snö. Kanske inte så mycket överlevnadstips, utan något som alla jägare antagligen redan känner till.

10 oväntade användningsområden för en mobiltelefon i en överlevnadssituation

(2014-05-09)

trasig mobil

Om du riskerar att gå vilse i skogen – ta med en mobiltelefon.
Årets mest överflödig tips, säger ni?
Låt mig då förklara vad man kan göra med en mobiltelefon även om den inte har täckning, om den har slut på batterier eller den blivit förstörd.

1.  Använda appar som kartor, kompass. Om man tittar på en karta över det aktuella området när man har täckning brukar kartan finnas kvar även när täckningen försvunnit.

2.  Spara överlevnadsinstruktioner på den i form av text och bilder. Det finns även appar med sån information.

3.  Signallampa. Många mobiler har nån typ av led-lampa, t.ex. i kamerablixten, som inte drar så mycket batteri och som kan synas från långt håll. För att lysa upp på närmare håll kan du även använda skärmens ljus (öppna sms-funktionen så får du en vit skärm).

4.  Bli hittad genom att bli pingad. Även om du inte kan ringa på telefonen kan räddningspersonal kanske snappa upp telefonens pingsignal och triangulera fram din position.

5.  Använda som signalspegel. LCD-skärmar har reflekterande lager under glaset

Om telefonen är helt trasig kan man slå den mot en sten, öppna den och använda vissa komponenter:

6.  Göra eld. Modernare litiumbatterier kan det räcka att punktera för att det ska börja brinna. För äldre batterier: En tunn koppartråd som sätts mot batteriets plus- och minuspol blir varm och börjar glöda, på samma sätt som man kan göra med stålull och ett batteri.

7.  Bygga en enkel kniv. Kanten på telefonens kretskort kan slipas mot en plan sten och bli ganska vass. Det blir ingen Fällkniven F1, men den går att använda för att skära vissa saker. Om telefonen har en metallbaksida kan man bryta av den och använda istället för kretskortet.
Även glaset kan förstås ge vassa skärvor som kan användas för att skära.

8.  Bygga ett spjut. Istället för kniv kan man göra en vass spjutspets och fästa på en pinne med hjälp av något snöre.

9.  Göra en alternativ fiskekrok. Ta kanten av metallbakstycket som är ett par mm brett och några cm långt, fäst en fiskelina på mitten av metallen, vik linan längs med metallens ena sida och stoppa in allt i e daggmask. När en fisk hugger masken fastnar metallbiten på tvären i fiskens mun.

10. Tillverka en kompass. Ta en kort metaltråd (inte koppar eller annat omagnetiskt materiel), dra över med magneten från högtalaren, lägg tråden på ett litet blad i en vattenpöl och du har en enkel kompass. (Sen får du använda dina scoutkunskaper för att avgöra vilken ände som är norr och söder.)

Bonus:
Har du dessutom med hörlurar till telefonen kan du använda sladden till en mängd saker (se tidigare inlägg om tandtråd och om paracord).