Etikettarkiv: bränsle

Att värma mat och vatten när det är strömavbrott

I en krissituation kan det vara viktigt att få varm mat eller en kopp kaffe åtminstone någon gång per dag. Här listar vi några sätt att värma mat eller vatten utan el, om du inte råkar ha en vedspis eller gjutjärnskamin.

Stormkök. Finns i många olika utföranden, men du använder dem ungefär som en vanlig spis och ställer en kastrull eller stekpanna ovanpå. Kan drivas med en mängd olika bränslen: sprit, gasol, fotogen, bensin, gel, tabletter. Nedan pratar vi om för- och nackdelar med olika bränslen.

Grill. Om du har tillgång till en gasol- eller kolgrill kan du använda den för att värma kastruller och stekpannor. Se bara till att handtagen tål värmen eftersom de blir mycket varmare på utsidan än de blir på en vanlig spis.

Värmepåsar. Påsar som blir varma när man häller en liten mängd vatten på dem. De innehåller vanligen antingen kalciumhydroxid eller en blandning av magnesium, järn, natriumklorid och kisel. Finns i form av påsar man trär runt en konservburk eller en softcan och som påsarsom man lägger i en särskild värmningsbehållare.

Elda på stenar. Ett knep som använts av naturfolk i tusentals år är att värma upp stenar i en eldstad och släppa ner dem i kokkärlet för att koka upp vatten. Det är särskilt användbart när man har ett kokkärl som inte tål eld.

Solkokare. Anordning där speglar fångar solljuset och riktar ljuset mot det som ska värmas. Det finns modeller som fungerar även om det är kallt eller lätt mulet.

Värma mat under bilens motorhuv. Det är ingen bra ekonomi i att starta bilen bara för att värma mat, men om du ändå måste åka en längre tur, passa på att laga en varm lunch. Slå in maten i dubbla lager aluminiumfolie eller värm en hel konservburk på motorns varma delar.

För- och nackdelar med olika bränslen till stormkök

fördelarnackdelar
gasol Sotar inte, luktar inte, ingen förvärmning, lätt att justera lågan, går att lagra i evigheter. Dyra kök och ganska dyrt bränsle, kräver olika gasblandningar för olika temperaturer, kan vara svårt att få tag på i en krissituation.
bensin Billigt, lätt att få tag på, fungerar i minusgrader, spill dunstar lätt. Brandfarligt, sotar, svårt att reglera lågan
fotogen Billigt, lätt att få tag på, inte så brandfarligt, går att lagra i upp till 10 år. Sotar, luktar, spill dunstar inte, måste förvärmas och pumpas upp i tryck, svårt att reglera lågan.
diesel Billigt, lätt att få tag på. Sotar, luktar, spill dunstar inte, måste förvärmas och pumpas upp i tryck, svårt att reglera lågan, begränsad lagringstid. 
sprit Miljövänligare (förnybar råvara), billiga kök, kök utan rörliga delar = mer robust. Låg effekt per kg bränsle, fungerar dåligt i minusgrader, svårt att justera lågan.
gelbränsle/spisbränsle Miljövänligare, lätthanterligt, mycket billiga kök. Låg effekt .
esbit-tabletter (hexamin) Lätthanterliga, låg vikt, mycket billiga kök, går att lagra länge. Giftigt, luktar.
vedLätt att hitta bränsle.Bränslet måste vara torrt.

Sammanfattning:

För krisberedskap i hemmet är gasolkök antagligen den bästa investeringen. Det är lätt att använde och det går bra att elda inomhus. Engångsbehållare med gasol kan man lagra hur länge som helst, påfyllningsbara behållare kan behöva kontrolleras innan de fylls på. Beräkna minst en 220 g behållare per person och vecka.

Spritkök eller kök med bränsletabletter kan vara ett bra alternativ för ett mindre hushåll som inte vill göra någon stor investering. Det går åt en flaska sprit per person och vecka, tabletter borde behövas två förpackningar per person och vecka.

Tänk på:

Tänd inte stormköket under spisfläkten, lågorna kan tända eld på fettet som samlats i filtret.
Vädra en kort stund efteråt.
Du får bara förvara 100 liter brandfarlig vätska hemma. I bostaden får varje behållare vara max 10 liter.
Gasol får man förvara 2 x 5 liter i flerbostadshus eller 2 x 30 liter i fristående hus/radhus. Du får inte förvara brandfarliga ämnen i källaren eller på vinden i flerbostadshus.

Bäst före-datum på bränsle

Förra veckan handlade bloggen om hållbarhet på mat. Denna vecka ska vi tala om hållbarhet på olika bränslen för fordon, maskiner, kaminer, kök och lampor.

Kemiskt ren bensin

Gasol

Gasol i sig har inget bäst före-datum, men flaskorna behöver kontrolleras med 10 års mellanrum om de ska fyllas på nytt.

Bensin

Bensin är en blandning av olika kolväten med 5-10 kolatomer och kokpunkt  mellan 30-190 ˚C. De lättflyktiga kolväten dunstar efter en tid, vilket gör motorn svårstartad.  Utfällningar kan förekomma vid mycket lång lagring när alla flyktiga ämnen dunstat och bara lämnat kvar tillsatsämnen. Hållbarheten är normalt 2-3 månader, men den kan kan förlängas upp till 18 månader genom att använda en trycktät behållare som är helt fylld och förvaras svalt. Det finns också tillsatsämnen man kan blanda i sin bensin för att förlänga hållbarheten.

Alkylatbensin

Dyrare och renare bensin som kan förvaras i 3-5 år.

Fotogen

Fotogen är en blandning av olika kolväten med 10-16 kolatomer och kokpunkt mellan 150-300 ˚C. I rätt behållare kan det lagras i 10 år.

Lampolja, lysfotogen, tändvätska

Är oftast samma sak, en blandning av olika kolväten med 10-13 kolatomer (dvs en delfraktion från fotogen). Även lacknafta från vissa tillverkare kan ha precis samma innehåll. Lampolja har ibland ett snävare intervall av kolväten med bara raka kedjor och har därmed troligen genomgått något extra reningssteg och skulle därför kunna innehålla lägre andel av skadliga föroreningar. Tändvätska är vanligen det billigaste av dessa bränslen. Precis som fotogen går dessa bränslen att lagra mycket lång tid.

Diesel

Diesel är precis som bensin en blandning av olika kolväten, men  med 10-22 kolatomer och kokpunkt mellan 180-320 ˚C. Hållbarhet på diesel är ungefär 12 månader, men det beror väldigt mycket på lagringstemperatur och lagringsbetingelser.

Diesel dunstar inte lika lätt som bensin, men det finns vissa bakterier som kan äta ren diesel under förutsättning att det finns små mängder vatten i dieseln. Detta leder till bakterietillväxt i bränsletankar och bränslesystem som får stå en längre period. Bakterierna kan sedan sätta igen bränslesystemen och orsaka skador på motorerna.

Idag får man blanda in upp till 5% fettsyrametylester (FAME), till exempel rapsmetylester (RME) i diesel. Metylestrarna kan tillverkas från förnyelsebara råvaror och är därför bra ur klimatsynpunkt, men de ökar på problemet med dieselbakterier, dels genom att fler typer av bakterier kan äta metylestrar och dels genom att de gör att dieseln tar upp mer vatten. Precis som för bensin finns tillsatsämnen man kan blanda i sin diesel för att förlänga hållbarheten.

Villaolja

Villaolja eller eldningsolja är en ganska odefinierad blandning av kolväten. Det finns t.ex. olika varianter beroende på om den ska kunna förvaras vid låga temperaturer eller inte och med begränsat svavelinnehåll. I princip kan det kemiskt ses som en smutsigare variant av diesel och precis som med diesel kan det börja växa bakterier i tankarna om det finns vatten närvarande.

Bioolja

Bioolja är ett samlingsnamn för olika restprodukter framställd ur biomassa från raps, majs, solros eller soja. Den används uteslutande till uppvärmning och inte som fordonsbränsle. Tester har visat att det olljan går att lagra i två år under idealiska förhållanden.

Tallolja

Tallolja och tallbeckolja är olika fraktioner från råtallolja. Oljan är svårlagrad efter som den kan sedimentera i förvaringstanken och den är också korrosiv och reagerar med metalltankar. Dessutom luktar den väldigt starkt av sulfat.

Pellets

Pellets och pellets är gjorda av sågspån och kan lagras i väldigt många år om de lagras torrt och inte i allt för stora och kompakta högar (eftersom högarna kan alstra värme av sig själv genom nedbrytningsprocesser).

Ved

Ved kan lagras i princip hur länge som helst om den lagras på rätt sätt, men ved som legat i flera år blir väldigt torr och brinner fortare och häftigare än normal ved.

Slutligen:
Kom ihåg att du inte får förvara mer än 100 liter brandfarlig vätska hemma även om du har det i godkända dunkar. Gasol får man förvara två st 5-liters flaskor i flerfamiljshus (på balkong/terass) eller två st 30-liters flaskor i radhus/fristående hus.