Etikettarkiv: katastrofförberedelse

Förberedelser i hemmet

Medvind för preppers

Lämna en kommentar
Medierna har på sista tiden på allvar börjat uppmärksamma behovet av att vara krisberedd i Sverige. Bara senaste månaden har ämnet avhandlats i t.ex. Aktuellt, Malou efter tio, P1 dokumentär, SvD, DN och Sydsvenskan. Till skillnad från tidigare börjar preppers och andra som förbereder sig för kriser att framställas som om de gör något vettigt och inte längre som några konstiga kufar som man bör hålla sig borta ifrån. Man sprider också budskapet att alla svenskar bör vara förberedda på att klara sig på igen hand i 72 timmar (en kampanj som ursprungligen kommer från MSB).
Så vi drar vårt strå till stacken och passar på att påminna om saker som alla familjer borde ha hemma:
mat för en vecka (inkl. mellanmål)
pet-flaskor med kranvatten i frysen
värmeljus
våtservetter
sjukvårdskit inkl. nödvändiga mediciner
kontanter
Förberedelser i hemmet

Undvik översvämning i källaren

Lämna en kommentar

Hösten är en tid då det ofta kommer stora regnmängder. Om ditt hus ligger lågt eller nära en sjö eller å är risken större att du drabbas av översvämning i källaren. Om källaren är inredd eller om du förvarar viktig utrustning där kan det bli en dyr och tidskrävande historia. Och även om källaren är tom kan översvämning leda till fuktskador och mögelangrepp på huset

hus vid sjö

Huset på bilden har ingen koppling till denna artikel.

Förebygg översvämning

  1. Följ väderleksrapporterna noga så att du är förberedd om det blir översvämningsvarning i ditt område.
  2. Kontrollera att takplåtar och takpannor är hela och sitter på plats. Rensa hängrännor och stuprör.
  3. Se till att marken lutar ut från huset och inte in mot huset. Med rätt lutning, minskar man risken att vattnet rinner in mot husgrunden.
  4. Säkerställ att dräneringen runt huset fungerar och att grunden är välisolerad, så att inte vatten riskerar att rinna in genom grunden.
  5. Undvik att förvara fuktkänslig egendom i källare och andra utsatta utrymmen.
  6. Möbler och liknande som inte går att flytta upp ur källaren kan pallras upp med brädlappar eller klossar för att undvika att de står i vatten.
  7. Om området inte har separata system för avloppsvatten och dagvatten och du inte har en fungerande backventil i huset, kan avloppsvatten tränga upp ur golvbrunnarna i källaren vid kraftiga skyfall. En tidning eller handduk ovanpå gallret och sedan något tungt ovanpå den kan hindra att vatten trycks upp, men försäkerhets skull kan man bygga vallar runt golvbrunnen med handdukar eller plastsäckar.

Vid översvämning

  1. Bryt strömmen, men se till så att en eventuell dräneringspump inte stannar.
  2. Behöver du länspumpning, kontakta Räddningstjänsten.
  3. Var noga med hygienen efter kontakt med avloppsvatten eftersom det innehåller bakterier och virus.
  4. Anmäl översvämningsskadorna till ditt försäkringsbolag och VA-bolaget. Försäkringsbolaget hjälper till med uttorkning.
  5. Fotografera skadorna. Rädda egendom om du kan göra detta utan att riskera din egen säkerhet.
  6. Släng inte förstörd egendom innan försäkringsbolaget har fått möjlighet att besöka dig och kunnat konstatera vad som har förstörts.
  7. Beror skadan på att VA-bolagets ledningar inte klarar lagkraven, begär ersättning för självrisk och andra kostnader som du inte får ersättning för från försäkringsbolaget.
Fakta, Förberedelser i hemmet

Bäst före-datum på bränsle

6 kommentarer

Förra veckan handlade bloggen om hållbarhet på mat. Denna vecka ska vi tala om hållbarhet på olika bränslen för fordon, maskiner, kaminer, kök och lampor.

Kemiskt ren bensin

Gasol

Gasol i sig har inget bäst före-datum, men flaskorna behöver kontrolleras med 10 års mellanrum om de ska fyllas på nytt.

Bensin

Bensin är en blandning av olika kolväten med 5-10 kolatomer och kokpunkt  mellan 30-190 ˚C. De lättflyktiga kolväten dunstar efter en tid, vilket gör motorn svårstartad.  Utfällningar kan förekomma vid mycket lång lagring när alla flyktiga ämnen dunstat och bara lämnat kvar tillsatsämnen. Hållbarheten är normalt 2-3 månader, men den kan kan förlängas upp till 18 månader genom att använda en trycktät behållare som är helt fylld och förvaras svalt. Det finns också tillsatsämnen man kan blanda i sin bensin för att förlänga hållbarheten.

Alkylatbensin

Dyrare och renare bensin som kan förvaras i 3-5 år.

Fotogen

Fotogen är en blandning av olika kolväten med 10-16 kolatomer och kokpunkt mellan 150-300 ˚C. I rätt behållare kan det lagras i 10 år.

Lampolja, lysfotogen, tändvätska

Är oftast samma sak, en blandning av olika kolväten med 10-13 kolatomer (dvs en delfraktion från fotogen). Även lacknafta från vissa tillverkare kan ha precis samma innehåll. Lampolja har ibland ett snävare intervall av kolväten med bara raka kedjor och har därmed troligen genomgått något extra reningssteg och skulle därför kunna innehålla lägre andel av skadliga föroreningar. Tändvätska är vanligen det billigaste av dessa bränslen. Precis som fotogen går dessa bränslen att lagra mycket lång tid.

Diesel

Diesel är precis som bensin en blandning av olika kolväten, men  med 10-22 kolatomer och kokpunkt mellan 180-320 ˚C. Hållbarhet på diesel är ungefär 12 månader, men det beror väldigt mycket på lagringstemperatur och lagringsbetingelser.

Diesel dunstar inte lika lätt som bensin, men det finns vissa bakterier som kan äta ren diesel under förutsättning att det finns små mängder vatten i dieseln. Detta leder till bakterietillväxt i bränsletankar och bränslesystem som får stå en längre period. Bakterierna kan sedan sätta igen bränslesystemen och orsaka skador på motorerna.

Idag får man blanda in upp till 5% fettsyrametylester (FAME), till exempel rapsmetylester (RME) i diesel. Metylestrarna kan tillverkas från förnyelsebara råvaror och är därför bra ur klimatsynpunkt, men de ökar på problemet med dieselbakterier, dels genom att fler typer av bakterier kan äta metylestrar och dels genom att de gör att dieseln tar upp mer vatten. Precis som för bensin finns tillsatsämnen man kan blanda i sin diesel för att förlänga hållbarheten.

Villaolja

Villaolja eller eldningsolja är en ganska odefinierad blandning av kolväten. Det finns t.ex. olika varianter beroende på om den ska kunna förvaras vid låga temperaturer eller inte och med begränsat svavelinnehåll. I princip kan det kemiskt ses som en smutsigare variant av diesel och precis som med diesel kan det börja växa bakterier i tankarna om det finns vatten närvarande.

Bioolja

Bioolja är ett samlingsnamn för olika restprodukter framställd ur biomassa från raps, majs, solros eller soja. Den används uteslutande till uppvärmning och inte som fordonsbränsle. Tester har visat att det olljan går att lagra i två år under idealiska förhållanden.

Tallolja

Tallolja och tallbeckolja är olika fraktioner från råtallolja. Oljan är svårlagrad efter som den kan sedimentera i förvaringstanken och den är också korrosiv och reagerar med metalltankar. Dessutom luktar den väldigt starkt av sulfat.

Pellets

Pellets och pellets är gjorda av sågspån och kan lagras i väldigt många år om de lagras torrt och inte i allt för stora och kompakta högar (eftersom högarna kan alstra värme av sig själv genom nedbrytningsprocesser).

Ved

Ved kan lagras i princip hur länge som helst om den lagras på rätt sätt, men ved som legat i flera år blir väldigt torr och brinner fortare och häftigare än normal ved.

Slutligen:
Kom ihåg att du inte får förvara mer än 100 liter brandfarlig vätska hemma även om du har det i godkända dunkar. Gasol får man förvara två st 5-liters flaskor i flerfamiljshus (på balkong/terass) eller två st 30-liters flaskor i radhus/fristående hus.

Fakta, Samhällets sårbarhet

Ordlista för nybörjarpreppers

Lämna en kommentar

 ordlista

Om man börjar läsa om preppers och survivalister på forum och bloggar kommer man att stöta på ett antal begrepp och förkortningar som man kanske inte hört förut. Många av begreppen är på engelska eftersom prepperrörelsen har växt fram i USA och den höga förekomsten av  förkortningar beror på påverkan av militär överlevnadsteori och terminologi. Vi ska gå igenom några uttryck som kan vara bra att känna till.

Apokalypsen

Inte samma sak som Jordens undergång, men en global katastrof som innebär att en stor del av befolkningen dör, infrastrukturen kollapsar  och traditionella strukturer som länder och företag försvinner.

Bug in

En överlevnadsstrategi som går ut på att man planerar att vid en katastrofsituation stänga in sig i sin vanliga bostad, överleva på sina förråd och vänta tills världen utanför har stabiliserat sig igen.

Bug out

En överlevnadsstrategi som går ut på att man lämnar bostaden och förflyttar sig till en plats där man bedömer att det  finns bättre resurser och mindre risker.

BOB – Bug out bag

En förberedd ryggsäck eller väska som man tar med sig när man hastigt tvingas lämna hemmet. Innehåller sådant man behöver för några dagars överlevnad . Kallas även 72-timmars kit.

BOL – Bug out location (på svenska: Tillflykt)

En mer eller mindre förberedd plats där man tror att man har en större chans att klara sig när TSHTF. Det kan vara din sommarstuga, någon väns eller släktings hus eller bara en plats i en avlägsen skog som du rekognocerat noga.

BOV – Bug out vehicle

Det fordon man planerar att använda för att ta sig till sin BOL. Det kan var nån extra robust och terränggånde bil, lastbil eller bandvagn, men det skulle också kunna vara en vanlig bil, motorcykel, cykel, båt eller kanot.

EDC – Everyday carry

Sådant man bär med sig i byxfickorna, i jackfickorna, i bältet och som man kan ha nytta av i en katastrofsituation. Kan vara allt från fickknivar och första förband till kondomer och karameller.

GHB – Get home bag

En väska som du alltid har med dig och som innehåller utrustning som underlättar för dig att ta dig hem  (från t.ex jobbet), om något skulle hända som rubbar dina ordinare färdplaner.

OpSec – Operational security

Säkerhetsarrangemang som innebär att hålla en låg profil i sitt preppande och inte skylta med att ”här finns det mat och utrustning att plundra i en katastofsituation”.

Postapokalyps

Tiden efter Apokalypsen, där de överlevande människorna på jorden får försöka bygga en ny civilisation utifrån de resurser som finns tillgängliga.

Prepper

Person som tagit sin oro för katastrofer ett steg extra och har gjort katastrofförberedelser  till en livsstil. Används ofta som synonym till Survivalist men vissa menar att det finns en skillnad och att en prepper snarare förbereder sig för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt efter SHTF.

Rotera

Använda sina förråd innan bäst före-datumet passeras. Man använder den äldsta burken och fyller på med en ny.

Sheeple – En hybrid av sheep och people (på svenska: Fårket)

Allmänheten, som är okritiska, omedvetna och oförberedda på kriser och är SD. En grupp som kommer att drabbas hårt i händelse av TEOTWAWKI.

SHTF – Shit hits the fan eller TSHTF eller WTSHTF (på svenska: När det börjar osa bränt)

Katastrofsituation som t.ex. kraftigt oväder, naturkatastrof, terroristdåd, miljöolycka och som får följdeffekter. En serie av SHTF skulle kunna leda till TEOTWAWKI.

Survivalist

Person som är förberedd på att klara sig på egen hand i varje situation. Används ofta som synonym till Prepper men vissa menar att det finns en skillnad och att en survivalist är mer fokuserad på att klara sig själv till varje pris. Att leva under primitiva förhållanden och t.ex. jaga sin egen mat och de kanske även ser fram emot TEOTWAWKI att få användning för sina kunskaper.

SD – System dependent (på svenska: Systemberoende)

En icke-prepper, dvs person som förlitar sig på och är beroende av samhället för att överleva. Har inte något att äta om affären håller stängt och saknar ljus och värme om elen försvinner.

TEOTWAWKI – The end of the world as we know it (på svenska: SPVSVKDI – Slutet på världen som vi känner den idag)

Det stora sammanbrottet då infrastruktur bryter samman och samhället inte längre har resurser för att bistå medborgare med hjälp. Mer lokal än Apokalypsen och kanske begränsad till ett enda land. Händer regelbundet i världen redan idag till följd av exempelvis ekonomisk kris, krig eller naturkatastrofer.

VMA – viktigt meddelande till allmänheten

Varningssignal via strategiskt utplacerade högtalare i tätorter och via radio, tv och sms.Kan varna för flyganfall, kemikalieutsläpp, stor brand eller liknande. Testas var tredje månad.

WROL – Without rule of law

När lag och ordning brutit samman och anarki råder – tillfälligt eller mer permanent

Fakta, Samhällets sårbarhet

Om jag inte är hemma när katastrofen kommer?

Lämna en kommentar

Det spelar ingen roll hur välpreppad din bostad är om du inte är hemma och inte lyckas ta dig hem när någonting allvarligt inträffar. Det kan vara oväder, strömavbrott, en terroristaattack  eller en trafikolycka som kommer emellan. Något som gör att du måste ändra färdväg och/eller färdmedel.

Vi ska därför introducera begreppen Everyday carry och Get home-bag. Vi ska även prata om resor och vad som är bra att ha i sin bil om man har den med sig.

Klädsel

Det första att fundera på är klädseln du har när du tar dig till och från hemmet. Du kanske är på fest eller har ett jobb där du förväntas ha snygga kläder och obekväma skor. Den dag du behöver promenera en mil för att ta dig hem kommer du ångra att du inte tog med bra skor och varma kläder.

EDC guy

EDC

Everyday carry eller EDC är saker som du alltid har med dig och som du kan använda dig av i en nödsituation. Du kan ha saker i byxfickorna, i jackfickorna, i bältet. Du kanske har en handväska, magväska eller axelväska som du ALLTID har med dig. Sakerna ska vara så små och lätta att du inte behöver tveka att ha dem med dig. De ska tåla att ligga i botten av en väska lång tid och bör inte ha begränsad hållbarhet. Exakt vad du bör ha med dig beror på vädret, vem du är, var du är och hur mycket plats du har. Men alla saker på denna lista är sådant som du kan få användning för till vardags, även om du inte hamnar i en katatrofsituation:

Multiverktyg eller fickkniv, t.ex.  Leatherman eller Victorinox
Tändare/tändstickor
Plåster
Våtservetter
Pappersnäsdukar
Kontanter
Nycklar
Karameller eller liknande med lång hållbarhet
Liten ficklampa
Mobiltelefon (antagligen den viktigaste EDCn hos icke-preppers)
Papper & penna
Plastpåse, t.ex. hundbajspåsar

En del preppers/survivalister gillar att ha med en överlevnadsask i plåt i fickan med bl.a. kompass, visselpipa, fiskekit, ståltråd till att göra fällor och eldstål. Är du ute och fiskar, vandrar, jagar eller något annat som innebär minsta risk för att du går vilse i vildmarken kan det vara en bra idé. Men om du åker kollektivtrafik till jobbet inom en storstad är det kanske lite overkill att ha med dig det varje dag.

Get home-bag

En vidareutveckling av everyday carry är en get home-bag. En ryggsäck eller axelväska som är tillräckligt liten och lätt för att du ska ta med den utan att tveka. Men ändå tillräckligt stor för att den ska rymma det du behöver. Om EDC är saker som du alltid har på en armlängds avstånd, utom möjligen i duschen och i sängen, är en get-home-bag snarare något du har liggande i den byggnad du befinner dig i eller åtminstone någonstans i närheten dit du mycket snabbt och enkelt kan ta dig. Att ha väskan i bilen som står precis utanför huset du jobbar i är antagligen okej. Men om du lämnar väskan i bilen som står på en infartsparkering och tar bussen  sista biten till jobbet så har du ingen nytta av din get home bag om bussen plötsligt inte går när du ska hem. Bra saker att ha i sin get home-bag.

Vattenflaska
Chokladbit
Engångs regnponcho
Powerbank med laddsladd till mobilen
Bok eller tidning att läsa
1:a-förband
Värktabletter
Nål & tråd
Värmeljus
Batteriradio
Nödfilt
Silvertejp
Snöre
Säkerhetsnål
Näsduk

Resor

När du är ute och reser är det extra viktigt att vara förberedd och kunna improvisera eftersom konsekvenserna när något händer kan bli mycket värre. Säkerhetsregler för flyg, och i vissa länder tåg, gör att du riskerar att bli av med fickkniv eller vattenflaska i handbagaget. Packa ned såna verktyg i det incheckade bagaget och köp en ny flaska när du landar. Framme på resmålet är det ofta bra att ha med en dagväska med ungefär samma innehåll som en get home-bag. Beroende på resmål bör du även se till att du har:

Kopia på pass, id och försäkringspapper
Adress och telefonnummer till hotellet
Andra viktiga telefonnummer
Kreditkort i reserv
Karta
Reseparlör
Magsjuketabletter
Vätskeersättningstabletter
Vattenreningstabletter/vattenfilter

Tänk också på att risken för ficktjuvar ofta är större på turistorter än du är van vid hemma. Förvara därför hellre viktiga saker i innerfickor med dragkedja snarare än i väskan eller plånboken. Skaffa gärna en reseplånbok med bara kontanter och ett kreditkort i, så slipper du bli av med din vanliga plånbok som är full av viktiga saker.

Utrustning i bilen

Om du har bilen med dig, vare sig det är till jobbet eller när du är på semester har du fantastiska möjligheter at få med dig utrustning. Även i en liten bil har du mycket större utrymme än i en väska och utrustningens vikt blir helt ointressant.

Förutom självklar utrustning som varningstriangel, reservhjul, domkraft och fälgkors kan det vara bra att alltid ha med :
Reflexväst
Regnrock
Bogserlina
Startkablar
Extra säkringar
Påse med grus (att lägga under hjulen när det är isigt)
Isskrapa och borste
Handskar
Trasor
Silvertejp
Spade
Multiverktyg
Glashammare med bältesskärare
1:a hjälpen-kit
Brandsläckare
Ficklampa
Pannlampa
Flaska med dricksvatten (håller sig drickbart många månader i bagageutrymmet)
Kakor eller choklad
Powerbank med laddsladd till mobilen
Filtar
Tändare/tändstickor
Värmeljus

Nästa vecka presenterar vi en ordlista med vanliga preppertermer och detta blir antagligen sista delen i serien Prepping för nybörjare.

Fakta, Förberedelser i hemmet, Samhällets sårbarhet

Vad gör du om du måste fly från din bostad?

Lämna en kommentar

En klassisk diskussion bland preppers är bug-in (barrikadera sig hemma) eller bug-out (lämna hemmet och ta sig någon annanstans) i en krissituation. I de senaste avsnitten har vi gått igenom vad du behöver ha hemma för att kunna stanna där i en vecka eller mer. Nu ska prata om scenarier där du hastigt behöver lämna hemmet och vad du kan göra för att förbereda dig för det.

Brand

Om det börjar brinna hemma har ni max ett par minuter på er att få ut alla familjemedlemmar och husdjur. Ni kommer inte ha tid att rusa runt och leta efter värdesaker och fotografier, utan i bästa fall hinner ni få med er ytterkläder och en väska som står beredd i hallen.
För att vara mer förberedda kan ni ha en färdigpackad väska lätt åtkomlig med
en omgång underkläder
varma kläder
necessär med t.ex. tandborstar, deo, extra glasögon, linsvätska, etc
kontanter
kopior på viktiga papper.
viktiga telefonnummer
kakor eller choklad
en vattenflaska

Försök se till att plånböcker och mobiltelefoner är lätt tillgängliga. Det är jobbigt att behöva ersätta allt som finns i dem.
Ordna brandövning någon gång per år med familjen.
Lagra kopior av digitala foton och inscannade versioner av pass, id-handlingar, försäkringspapper, betyg i någon typ av molntjänst

Naturkatastrof

I Sverige behöver vi inte oroa oss för jordbävningar och vulkanutbrott. Men exempelvis en skogsbrand eller en kraftig översvämning kan innebära att du måste lämna din bostad. Precis som vid en husbrand kan du inte räkna med att dina tillhörigheter ska finnas kvar oskadda när du kan återvända till huset. Skillnaden är att vid denna typ av evakuering har du lite längre tid på dig att samla ihop dina saker. Du behöver ungefär samma saker som i brandväskan ovan, men ta med sovsäck, flera omgångar kläder och mer mat som t.ex kakor eller frukt. Ni kommer att bli inkvarterade i en skola eller gymnastiksal, så du behöver inte förbereda dig för att sova under ett vindskydd i skogen.

TEOTWAWKI

(The End Of The World As We Know It) Inte detsamma som Apokalypsen, men tillräckligt svår situation för att du inte ska kunna förvänta dig med att samhället tar hand om dig. Kan bero på exempelvis krig, terrorattack, pandemi, ekonomisk kris, miljökatastrof. I vissa av dessa situationer kan det vara en idé att frivilligt lämna din bostad i tätorten och söka dig något mer glesbefolkat område under längre tid. Men tro inte att du klarar att bosätta dig i skogen och leva av fisk, växter och smådjur. Såna förhållanden blir väldigt tuffa efter ett par dygn om du inte har stor erfarenhet av liknande situationer. Vad du istället ska sikta på är att ta dig till ett bestämt hus i glesbygden. Det kan vara din sommarstuga, någon släktings eller väns hus. Huset måste vara förberett med ett lager av mat och annan utrustning, inklusive utrustning för att skaffa dricksvatten. Det får gärna finnas egna odlingar så man kan vara självförsörjande på rotfrukter/grönsaker/ frukt/bär. Transporten dit är sedan något som kräver ordentlig planering. Du kan inte räkna med gemensamma transportmedel som tåg och buss. I en bil kan du få med dig väldigt mycket mat och utrustning men det finns risk att vägarna är blockerade eller åtminstone igenkorkade av trafik. Räkna inte med att du kan stanna och tanka på bensinstationer längs vägen. Motorcykel kan ta dig långa sträckor med lite bränsle och kan lättare ta sig förbi blockerade vägar, men rymmer inte så mycket packning. En cykel kräver inget bränsle men klarar inte många kilo packning och är opraktiskt om du ska färdas mer än ett tiotal mil. Samma sak om du planerar att gå till fots. Båt kan vara ett intressant alternativ om du har lätt att ta dig till båtplatsen.

Fakta, Förberedelser i hemmet

Vad man ska ha hemma?

Lämna en kommentar

Förutom mat och vatten bör du se till att alltid ha följande saker hemma

Belysning

Extra säkringar
1 ficklampa per person med färska batterier
alternativt ficklampor med vev eller dynamo.
Stearinljus, minst 20 st
Tändstickor / tändare
Lyktor med bränsle (lampolja/fotogen)
Lysstavar av engångsvariant. Bra för att märka upp t.ex. trappa, vägghörn, toadörr.

Värme

Reservkamin med bränsle (fotogen/sprit)
Sovsäck
Liggunderlag
Filtar
Tätningslister
Isoleringsmaterial (ex. frigolit, wellpapp, tidningar)

Mat och vatten

(Se även tidigare avsnitt i denna serie)
Campingkök med bränsle (sprit-, fotogen- eller gasolkök)
Dunkar/hinkar att förvara och hämta vatten i

Hygien & sjukvård

Tvål /schampo
Tandkräm
Våtservetter
Handsprit
Toalettpapper
Plastpåsar
Sopsäckar
Husapotek med värktabletter
samt ev mediciner ni använder i vanliga fall
Förbandslåda

Övrigt

Batteriradio med färska batterier alternativt radio med vev
Lista med viktiga telefonnummer
Kontanter för några dagars behov
Mat till ev husdjur
Blöjor och barnmat till ev småbarn

Att tänka på i en krissituation

Vintertid kan man behöva spärra av vissa rum för att hålla värmen. Sov hela familjen i samma rum. Rum på övervåningen och med små fönster är lättare att hålla varma.

Byt kläder regelbundet, smutsiga kläder värmer sämre. Sköt din hygien så gott det går.

Om man tänder ljus och eldar i campingkök och kaminer måste man tänka igenom brandrisken. En brand kan bli extra förödande om man inte har lyse och inte rinnande vatten. Se även till att vädra ibland för att inte riskera kolmonoxidförgiftning.

Vattnet i toalettanken räcker till en spolning. Har man tillgång till stor mängder vatten kan man fylla på toaletten och använda den som vanligt. I annat fall kan hänga ner en kraftig plastpåse/sopsäck i toaletten, knyta ihop den när den använts, stoppa i en annan sopsäck som knyts ihop och om möjligt förvaras utomhus. Kissa kan man göra i en potta, hälla i avloppet och skölja efter med en  liten mängd vatten.

Fakta, Förberedelser i hemmet, Samhällets sårbarhet

Vad händer vid ett längre strömavbrott?

2 kommentarer

Strömavbrott är någorlunda vanligt i Sverige. På många håll har man nu nedgrävda ledningar istället för luftledningar, vilket gör nätet mindre känsligt för snöfall eller hård vind. Men fortfarande kan strömavbrott uppstå genom åska, brand, materialfel eller mänskliga faktorn. Enligt lag får strömavbrott i Sverige inte vara längre än 24 timmar. Det betyder dock inte automatiskt att du aldrig kommer att vara strömlös i mer än 24 timmar, vid t.ex. en stor brand på fel ställe är det inte omöjligt att det tar mer än 24 timmar att reparera. Och bor du i glesbygden kommer du troligen inte ha högst prioritet om det skulle bli strömlöst på många ställen samtidigt. 2008 (innan den nya lagen trädde i kraft, men ändå ett år utan extremväder) drabbades 26 000 elkunder av strömavbrott som varade längre än 24 timmar.

Ett strömavbrott i sig kommer alltså inte leda till SHTF, men kan vara nog så jobbigt för enskilda personer. För dig kan det få följande påverkan:

Det blir mörkt. I december är solen uppe drygt 7 timmar per dag i Malmö; 5,5 timmar i Sundsvall och knappt 4 timmar i Luleå.

Elektriska element fungerar förstås inte utan ström, men även cirkulationspumpar, bergvärmepumpar och luftvärmepumpar slutar fungera vid ett strömavbrott. Det kan alltså bli ordentligt kallt hemma vintertid.

Kylskåpet håller kylan i ca 4 timmar om man inte öppnar det. Frysen i upp till 48 timmar om den är full. Därefter kommer maten att börja förstöras.

Har du en kamin, vedspis, gasol/sprit/fotogenkök eller en grill så kan du laga mat och värma vatten, annars får du äta kall mat.

Har du egen brunn så behöver pumpen ström, om du inte råkar ha en grund brunn med handpump. Kommunalt vatten kan fungera i några timmar eftersom det är självtryck i ledningarna.

Har du fast telefon via kopparledning så fungerar den även utan ström, IP-telefoni fungerar däremot inte vid strömavbrott. Efter ett par timmar tar batterierna i mobilnätets basstationer slut, vilket leder till att det inte går att ringa med mobiltelefoner.

Butiker som inte har reservaggregat kan stänga pga av att belysning, larmsystem och kassaapparater inte fungerar. I den mån de har öppet kan du bara betala kontant. Uttagsutomater fungerar inte.

Spårbunden trafik stannar. Trafiksignaler och gatubelysning slutar fungera. Pumparna vid bensinstationerna går inte att använda.

I kommande delar ska vi titta på vad du behöver ha hemma för att klara ett längre strömavbrott.

Förberedelser i hemmet

Prepping för nybörjare

Lämna en kommentar

Att oroa sig för sämre tider är helt naturligt och behöver inte innebära att man blir en hardcore prepper som bygger en bunker i trädgården och börjar lagra ammunition.

Du tror kanske inte att apokalypsen närmar sig och inte heller att vi ska bli invaderade av något av våra grannländer.
Men du kanske kan acceptera något av följande scenarier:
Ett stort strömavbrott inträffar, som tar lång tid att åtgärda.
Du tvingas stanna hemma flera dagar p.g.a kraftigt snöfall, storm eller en sjukdomsepidemi.
Du måste hastigt lämna din bostad p.g.a. brand eller översvämning.

Även om du är en obotlig optimist som inte ens tror att såna saker kommer att hända dig, så kostar det väldigt lite, både tid och pengar, att bli betydligt mer förberedd på oväntade händelser. Överlevnadsbloggen startar nu en sommarföljetong om hur även en komplett nybörjare på några veckor kan bli någorlunda väl rustad att ta hand om sig själv och sin familj i en krissituation. Även mer rutinerade preppers kommer nog att hitta intressant information, då vi ska gå in på djupet på en del frågor.

Nu undrar ni: Varför göra en följetong och inte publicera alla fakta på en gång? För att det ska bli lite spännande cliffhangers till följande vecka. Och framför allt för att jag inte har tid att skriva allt på en gång.

Innehåll:
Vad händer vid ett längre strömavbrott?

Är det dyrt att lägga upp ett lager av mat?

Vatten, det tänkte du inte på, va?

Vilken övrig utrustning behöver du ha hemma?

Vad gör du om du måste fly från din bostad?