Utan vatten (eller annan vätska) överlever vi max en vecka, beroende på temperatur och hur hårt vi anstränger kroppen. Men redan vid måttlig vätskebrist (när du förlorat mer än 2 % av din kroppsvikt) kan du få försämrad arbetsförmåga och huvudvärk. Vi behöver dessutom vatten för att laga mat och sköta vår hygien. I Sverige använder vi ungefär 165 liter vatten per person och dag. Under en tillfällig krissituation behöver du ca 3 liter vatten per dag. Under längre perioder rekommenderas istället 20 liter per dag.
Vad kan du då göra för att förbereda dig för den händelse att du en dag står utan vatten?
Tappa upp vatten i förväg. En dunk eller flaska med kranvatten (en ny dunk eller en begagnad som inte använts till mjölk, juice, saft eller lösningmedel) håller i upp till 6 månader om den förvaras mörkt och svalt. PET-flaskor fyllda till ¾ håller flera år i frysen och hjälper dessutom till att hålla kylan i frysen om strömmen går. Om du inte har plats för långtidsförvaring av dunkar och flaskor kan du åtminstone fylla upp alla kärl du har, när du misstänker att det kan bli strömavbrott. Ett badkar kan rymma ca 200 liter, men det är svårt att göra badkaret ordentligt rent innan, så vattnet du lagrar där kanske inte ska användas som dricksvatten.
Skaffa dunkar för att bära hem vatten om din kommun har satt ut tankvagnar med dricksvatten eller från närmaste vattendrag. Och hinkar för att samla regn eller snö.
Ta reda på om det finns naturliga vattenkällor i närheten. Kolla upp närmaste vägen till en lämplig sjö eller å där du kan fylla dunkar. Ta inte vatten i närheten av industriområden eller avlopp. Drick heller inte saltvatten.
Förbered vattenreningsutrustning. Allt vatten som du inte fyllt upp från kranen bör du överväga att rena innan du dricker det eftersom det kan innehålla parasiter eller bakterier. (Det finns även vattenburna virus, men i Sverige ska virus inte vara något problem om du inte tar vatten nära ett avlopp.) Att laga mat eller tvätta sig med orenat vatten går däremot oftast bra.
Kokning av vattnet i en minut är ett effektivt reningssätt, men det går åt ganska mycket bränsle om du ska koka allt vatten du ska dricka.
Kemisk vattenrening finns i form av tabletter, pulver och lösningar och de flesta bygger på någon form av klor eller jod. Ger en tråkig bismak och är inte så effektivt mot parasiter som cryptosporidium.
UV-rening dödar alla typer av mikroorganismer med hjälp av ultraviolett ljus. Finns både som stora filter som installeras på vattenledningen för kontinuerlig användning och som små, portabla UV-lampor.
Vattenfilter finns i hundratals modeller och storlekar med varierande porstorlek. De kan vara mobila eller stationära. För katastrofförberedelse i hemmet är antagligen någon typ av gravitationsfilter smidigast. I ett sådant ingår en hink eller säck, som man placerar högt och sedan rinner vattnet av sig själv genom en slang med filter och kommer ut drickbart i nedre änden. För att kunna filtrera bort alla typer av mikroorganismer, även virus, behövs ett filter med mycket små porer, 0,02 mikrometer. Om vattnet däremot kommer från ett ganska pålitligt ställe, dvs ett som inte ligger bredvid ett avloppsutsläpp, är risken inte så stor att det innehåller höga mängder virus. Då räcker det med en porstorlek på 0,1 mikrometer, vilket de flesta vanliga filter har.