18 mars är det 8 år sedan Överlevnadsbutiken lanserades. Jag hade blivit uppsagd från min tjänst som forskare på AstraZeneca och behövde hitta något nytt att göra. Jag och några vänner brukade träffas och titta på post-apokalyptiska filmer och diskutera jordens undergång. När vi läste på lite insåg vi att det är mycket i vårt samhälle som är väldigt sårbart och att det inte krävs så mycket för att all infrastruktur ska sluta fungera. Vi började diskutera vilka saker man borde skaffa sig och jag brukade skämta om att man borde öppna en överlevnadsbutik, som förutom stormkök och konservburkar även sålde axelskydd och hårsprej.

Men det visade sig att det inte fanns någon butik överhuvudtaget i Sverige som sålde utrustning för krisberedskap. Så med lite prylar som är bra att ha hemma i händelse av strömavbrott, förorenat dricksvatten eller pandemi, kombinerat med utrustning som lockar survivalister, som vid första tecken på oro tänker fly ut i skogen och bosätta sig i en koja, startade jag en webbutik med lagret hemma i lägenheten.

Det var blygsamt med kunder de första månaderna, men många av de som handlade sa saker som ”Jag har länge längtat efter en liknande butik i Sverige”, ”Äntligen en butik för oss med överlevnadsintresse!”, ”Jag vill tacka för att Överlevnadsbutiken finns”. Minns att detta var långt innan MSB skickade ut en broschyr till alla hushåll om hemberedskap och begreppet prepper var fortfarande något mycket suspekt. Men medierna var tidigt intresserade av att skriva om preppers.

Efter ett halvår upptäckte Aftonbladet oss och gjorde ett stort reportage, vilket några månader senare följdes av att jag fick medverka som överlevnadsexpert både i tidningen och i deras webb-tv inför stundande höststormar. Ett halvår senare gjorde Svenska Dagbladet ett reportage om Överlevnadsbutiken och då tog fotografen Pi Frisk en bild i vårt lager som sedan har fått eget liv och bl.a. dykt upp flera gånger i tv som illustration till krisberedskap.

Jag hade nu blivit etablerad som överlevnadsexpert i media och eftersom journalisterna inte kunde hitta någon prepper som ville medverka, så fick jag vara den svenska prepperrörelsens ansikte utåt, trots att jag aldrig har kallat mig prepper. Jag har bland annat blivit inbjuden till Malou Efter Tio, TV4s Nyhetsmorgon, SVTs Morgonstudio, Studio Ett i P1 och de flesta stora tidningar.

Allt medieintresse var förstås bra reklam för Överlevnadsbutiken och det har rullat på okej sedan dess med tydliga toppar när det hänt saker i samhället, tex. terrordåden i Europa hösten 2015, ”Om krisen eller kriget kommer” sommaren 2018, ”Nedsläckt land” i SVT våren 2019 och förstås Coronapandemin våren 2020. Hösten 2019 öppnade vi en fysisk butik på Ekerö. Nu för tiden finns ett antal konkurrerande webbutiker med samma inriktning, men det känns inte som om marknaden är mättad ännu.

Fredrik

Eldstål har använts av människor ända sedan järnåldern för att göra upp eld. Eldstålen var föremål av kolstål som ofta var smitt i avancerade former både för att de skulle vara bekväma att hålla i och vackra. Med en hård sten, till exempel flintsten, slår man bort små flisor av stålet. Flisorna antänds av friktionsvärmen och man får gnistor som kan fångas av något lättantändligt material, till exempel fnöske.

I mitten av 1800-talet hade tändstickor blivit så vanligt förekommande att eldstålen förlorat sin betydelse.

1904 uppfann den österrikiske kemisten Carl Auer von Welsbach ett material som bestod av metallerna järn och cerium och som kom att kallas Auermetall. Auermetallen bildade väldigt lätt gnistor när man skrapade på den med ett hårdare material. För att få fler och varmare gnistor blandades olika metaller in och tillslut var dagens moderna eldstål födda. Materialet kallas ofta ferrocerium (ferrum=järn) och är en legering som vanligen består av järn, cerium, magnesium, neodym, praseodym, och lantan i olika proportioner.

Det första användningsområdet för ferrocerium var i cigarettändare där det används för att skapa gnistor som antänder bensinångor eller butangas. Senare fick militärer upp ögonen för ferroceriumstavars förmåga att ge gnistor även i fuktig väderlek, vilket sedan ledde till att de blev populära hos friluftsmänniskor.

När man använder ett ferroceriumeldstål så skrapar man snabbt längs stålet med ett hårt material, för att få fram gnistor. Med många modeller av eldstål följer ett metallblad för att skrapa med, men det går att använda nästan vilket verktyg som helst. Många använder baksidan av sitt knivblad – använder man knivens egg, blir det också fina gnistor, men eggen blir väldigt slö. Har man inget metallföremål går det till och med att använda en trasig glasflaska eller en hård sten, bara de har en kant med rätt form.

När eldstålen är nya är de vanligen täckta av ett lager svart färg, för att förhindra att de oxiderar. Denna färg skrapar man bort på en av sidorna när man ska börja använda eldstålet. Varje gång man använder eldstålet så blir det lite tunnare, och är man lite ovan så brukar det gå åt mer material för att få fart på en eld. Men ett eldstål med en diameter på 10 mm sägs kunna användas 10 000 gånger, så det är inget slit och släng-föremål. Och detta är kanske tur, eftersom cerium, lantan, neodym och praseodym alla är sällsynta metaller, vars gruvbrytning är förknippade med miljöproblem.

”Det finns inga dåliga väder, det finns bara dåliga kläder” är en sliten klyscha, men den stämmer faktiskt ganska bra. När du ska klä dig för att klara kyla behöver du fundera på vad det är för väder, vad det är du ska göra utomhus och hur länge du ska vara ute. Har du rätt kläder så kan du klara dig ganska bra utan att frysa.

Om vi först tittar på tiden du är ute, så är det inte automatiskt farligt att frysa en kort stund. Det finns forskning som pekar på att om du utsätter dig för kyla en timme per dag så ökar mängden brunt fett i din kropp, vilket både ökar din tålighet mot kyla och hjälper dig att gå ner i vikt. Alltså: ska du bara vara ute en kortare stund så är det okej även om du har lite för lite kläder på dig. Men eftersom denna blogg brukar handla om att vara förberedd på oväntade situationer, får du inte glömma att den korta stunden du tänkt vara ute kan bli mycket längre om det händer något. Du kanske bara har en kort promenad till bussen, men så blir det stora förseningar och du får stå och vänta länge. Eller om du går ut för att hämta något i förrådet och lyckas bli utelåst.

Hur mycket du rör dig när du är ute är också avgörande för hur du behöver klä dig. Ska du gå en rask promenad så kommer du att få upp värmen efter en stund. Du kan därför välja att klä dig så att det är lite kyligt de första minuterna. Minns förra stycket om att det inte är farligt att frysa en liten stund. Detta är ännu viktigare att tänka på om du ska göra något riktigt ansträngande som att springa eller åka skidor. Möjligen kan du ta på en tröja eller jacka som du tar av när du börjar svettas. Svårare är det om du omväxlande arbetar hårt och vilar, t.ex. vid vissa kroppsarbeten eller idrotter. Om du börjar svettas så kyler svetten av din kropp och du kan snabbt bli kall när du slutar anstränga dig. För att mildra detta problem, undvik att ha bomull närmast kroppen eftersom det kyler när det är fuktigt. Underställ av polyester och polypropylen är bättre eftersom de leder bort svetten från kroppen. Ännu bättre är merinoull eftersom kläder av detta material håller värmen även när det är fuktigt.

Att hålla dig varm när du står helt still, går att göra om du använder lager på lager-principen. Om du exempelvis har undertröja, tröja och jacka så får du tre lager. Kroppen kommer att värma upp luften innanför det innersta lagret och utomhuskylan kyler det yttersta luftlagret. Men stillastående luft leder värme ganska dåligt, så om du har ett eller flera luftlager mellan dessa två lager så minskar du mängden värme som försvinner från kroppen. Mycket värme kan också försvinna ner i marken beroende på vad du står på för underlag och vad det är för material i skorna. Behöver du hålla i vapen eller i metallredskap så leder dem bort värme från händerna.

Vädret påverkar förstå väldigt mycket hur mycket du fryser. Kroppen värmer upp luften närmast huden i t.ex. ansiktet och så länge det är vindstilla så ligger det som ett centimetertjockt lager och hindrar fortsatt avkylning. Men så fort det börjar blåsa så byts denna luft hela tiden, vilket gör att huden behöver värma upp ny luft och därmed tappar kroppen värme. På samma sätt blir det med kläderna på kroppen om de inte är vindtäta. Luften i de olika lagerna byts då ut av vinden och kroppen kyls av.

Fuktig luft leder värme bättre än torr luft vilket gör att kroppsvärmen snabbare avges till luften när den är kall och fuktig. Om du inte har regnkläder när det börjar regna kan det få samma konsekvens som när du blir blöt av svett: vattnet behöver värme för att avdunsta och den värmen tas från din hud. Om du blir genomblöt av regn eller om du ramlar i vattnet så kan du frysa ihjäl på några timmar även om det är så varmt som 5 – 10 grader. Även blöt snö kan ha samma effekt som regn och därför kan man ibland frysa mer vid 5 plusgrader och blötsnö än vi 5 minusgrader och torr snö.

Jag personligen är väldigt känslig mot blöta fötter och är hellre blöt om övriga kroppen. En quickfix om dina skor är blöt är att byta till torra strumpor (kan vara värt att ha i din everyday-carry), trä en plastpåse över varje fot och sedan stoppa ner fötterna i skorna igen. Det håller dig inte torr jättelänge eftersom du kommer att svettas ganska mycket om fötterna, men det kan vara en liten hjälp tills du har möjlighet att byta skor.

Sammanfattning:
Välj kläder efter väder.
Ha inte för varma kläder om du ska röra på dig.
Undvik blöta eller fuktiga kläder mot kroppen.
Skydda dig mot vind.