Alla inlägg av Fredrik Qvarnström

Om konservburkar

Konservburkens historia

Konservburkar har använts för att förvara mat sedan början av 1800-talet. Tidiga burkar var hoplödda med en bly/tennblandning, men denna kan leda till förgiftning så den metoden övergavs. På 1920-talet hade tillverkningsprocesserna förbättrats så mycket att mat i konservburk var något som alla hade råd med. Konservburkar är ofta tillverkade av förtennad plåt och ibland kan de ha ett plastlager på insidan för att inte innehållet ska reagera med metallen.

Tillverkning av konservburkar

Vissa konservburkar har inget separat bottenstycke och heller ingen sidosöm utan pressas ur ett enda stycke, på samma sätt som de flesta ölburkar. Fiskkonserver är ofta tillverkade på detta sätt. Burkar som istället har en separat bottenplatta och en fog på sidan tillverkas genom att en plåt böjs till ett rör och svetsas ihop för att få en helt tät sidosöm. Burkens botten svetsas vanligen inte fast utan fästs genom att bottenplåten och sidoplåten böjs och kläms ihop. På samma sätt fästs locket när burken är fylld. Tidigare har det alltid krävts någon typ av konservöppnare för att öppna burken , men nu har många burkar en öppningsfunktion där man bara drar i en ring.

Vad kan göra maten dålig?

Mikroorganismer som bakterier och mögelsvampar kan göra maten otjänlig. Traditionellt har man använt syra, salt eller socker för att skapa en miljö där skadliga bakterier och svampar inte kan växa. Fettet i mat härsknar med tiden om det kommer i kontakt med luftens syre. Solljus kan bryta ner livsmedel eller åtminstone vitaminerna i det. Konservburkar som inte har ett plastlager på insidan kan läcka tenn om syre kommer in. Tenn är inte giftigt men kan ge magproblem vid höga halter.

Våtkonserver

Innehållet i konservburkar är vanligen vått, exempelvis krossade tomater, frukt i sockerlag, fiskbullar, ärtsoppa. Vid tillverkningen fylls burken ända upp så att det inte finns plats för någon luft, försluts och värms upp till någonstans mellan 110 och 135 grader en kort tid. Uppvärmningen dödar alla bakterier och sporer som kan finnas i maten. Bäst före-datum är ofta satt till 2 år från tillverkningsdatumet, men de flesta konserver håller nog betydligt längre. Vad som kan hända är att konsistensen ändras, exempelvis genom att innehållet separerar, men det är inget som gör maten oätlig.

Torrkonserver

Konservburkar kan också användas för att förvara frystorkad mat, både enskilda råvaror och färdiga rätter. Burkarna fylls då vanligen inte ända upp till kanten utan istället stoppas en syreabsorbent i burken för att ta hand om syret som blir kvar när burken förseglats. Eftersom den frystorkade maten inte innehåller någon fukt, syret har tagits bort och burken varken släpper in syre, fukt eller ljus, så får maten extremt lång hållbarhet. Bäst före-datum brukar vara satt till 15 eller 25 år beroende på tillverkare, men det handlar nog mest om hur långa tester som har körts. Det finns inget som talar för att maten inte skulle vara fullt ätbar efter dubbelt så lång tid.

Buckliga burkar

Innehållet i en konservburk påverkas vanligen inte av att det blir en buckla på sidan. En rundad buckla är inte nog för att bryta förseglingen så att luft kommer in. Om burken har en plastbeläggning på insidan är den flexibel så att den fortfarande håller tätt även om burkens sida får en buckla. Vad man däremot ska vara mer försiktig med är om bucklan är skarp så att det bildas ett veck eller om bucklan är i vid en skarv, framför allt vid toppen och botten, men sidosömmen skulle också kunna påverkas av en buckla. Då kan det uppstå små hål som kan göra att syre tar sig in till innehållet. Inte heller rostiga burkar kan betraktas som helt säkra.

Sammanfattning

– Både torrvaror och våtkonserver i konservburkar har mycket lång hållbarhet. Du kan antagligen dubbla hållbarhetstiden som står på burken.
-Konserver blir oftast inte påverkade av små bucklor utan är fortfarande säkra att äta.

Detta behöver du för att vara förberedd

Det talas ofta om vilka saker du ska skaffa dig för att vara förberedd på en kris. Men vad du behöver är inte i första hand en lista med utrustning att bocka av. Vad som är viktigt är att förstå att det finns ett antal uppgifter som du behöver lösa i en krissituation. Om du löser dem genom att du har rätt utrustning, genom bushcraft eller genom att ta hjälp av en granne är upp till dig och din speciella situation.

Du behöver kunna:
Få information.
Den mest robusta och pålitliga informationen kommer att finnas på din lokala P4-kanal. Men du behöver inte köpa en vevradio om du har en batteriradio, bilstereo eller en granne du kan lyssna hos.

Hålla dig varm.
Värmen kan ordnas genom att ha en kamin/öppen spis/vedbastu, portabel gasol-/sprit-/fotogenkamin, tjocka kläder och filtar eller genom att samla många människor i samma rum.

Få fram dricksvatten.
Se till att du har vatten för några dagar. Det kan vara kranvatten i dunkar, pet-flaskor i frysen eller några sexpack med bordsvatten. Har du ingen handpump eller borrad brunn med elverk för att driva pumpen behöver du hämta sötvatten i dunkar någonstans och rena det genom att koka, filtrera eller klorera.

Värma mat och koka vatten.
Visst överlever du på kall mat och inget kaffe, men det tär på humöret i längden. Här är alternativen många: vedspis, stormkök, utegrill eller öppen eld. Du behöver också ha gott om mat i skafferiet att värma upp.

Sköta din hygien.
Du måste inte duscha varje dag, utan kan tvätta av dig med en fuktig tvättlapp. Men du måste lösa toalettproblemet och du måste ha god handhygien.

Klara av lättare sjukvård och ta ev. mediciner.
Här behövs ett sjukvårdskit och någon som har kunskap att använda det. Tar du viktiga läkemedel behöver du ha tillräckligt mycket av dem och kunna förvara dem på rätt sätt.

Lägg upp ett lager av mat inför en kris

Krisberedskapsveckan hösten 2022 äger rum vecka 39, det vill säga 26 september till 1 oktober och har mat som tema.

Vi uppmanas av myndigheterna att vara beredda på att klara oss själva i en vecka. Hur bör man tänka kring sitt matförråd? De flesta har redan tillräckligt med kalorier hemma för att hålla sig mätta i en vecka, även om de kanske får klara sig utan mjölk/kött/färskt bröd/frukt. Dessutom överlever man helt utan mat i en vecka, även om det kan vara svårt att hålla humöret uppe.

Med det sagt, självklart ska matförråd vara en viktig del av din krisberedskap och något som är värt att lägga lite tankekraft på. Vi visar här 4 olika tankesätt du kan välja, beroende på din ambitionsnivå.

Köp extra av det du använder mycket av

Det första du kan göra är att ha ett extra paket av basvaror som du använder ofta. Det kan vara mjöl, ris, pasta, havregryn, cornflakes, matolja, krossade tomater. De håller länge och hinner inte bli dåliga om du hela tiden tar den förpackning som är äldst. Det är heller inte någon ekonomisk uppoffring eftersom du i alla fall skulle behövt köpa sakerna nästa månad (och med den inflation vi har just nu antagligen mycket dyrare). Det minskar också risken för att du behöver åka till affären en extra gång för att det saknas något hemma.

Lägg upp ett lager av mat med lång hållbarhet

Steg två är att köpa hem en mindre mängd mat som du kanske inte äter så ofta till vardags, men som du kan tänka dig att äta i en nödsituation. Exempel kan vara ansjovis, ärtsoppa, pulvermos, bönor, bulgur, knäckebröd, mjukost. Utbudet av färdiga rätter i konservburk har stadigt minskat i butikerna år från år, men ett trendbrott har kunnat anas i och med coronapandemin och kriget i Ukraina och vissa butiker har nu börjat öka utbudet. Denna typ av varor får du komma ihåg att rotera (=äta upp när de börjar bli gamla och köpa nya, färska) innan de blir dåliga. Men de flesta av dessa livsmedel håller betydligt längre än bäst före-datum på förpackningen.

Lägg upp ett lager för längre än en vecka

När du har uppfyllt steg ett och steg två kan du, om du har plats och är intresserad, börja fylla dina förråd så att du har mat för mycket längre tid än en vecka. Förslagsvis bör du först ha lärt dig rotera dina förråd, så du slipper kasta halva skafferiets innehåll om fem år. Fundera på hur mycket av basvarorna du brukar göra av med på exempelvis två månader och så köper du tre påsar ris, havregryn, etcetera istället för en extra påse. Om du köper lite extra mat varje gång du handlar blir det heller inget stort slag mot din plånbok. Kolhydrater är enklast att lagra, men du behöver även planera för proteiner (kikärtor på burk, fiskkonserver, färdigrätter i konservburk?). Ska du klara dig i flera månader på ditt förråd behöver du dessutom få i dig vitaminer.

Köp mat med extremt lång hållbarhet

Frystorkad mat i plåtburkar har ett garanterat bäst före-datum på 15 eller 25 år, beroende på märke. Med största sannolikhet är de därmed ätbara åtminstone dubbelt så länge. Ett förråd av frystorkad mat gör att du aldrig behöver oroa dig för att den ska hinna bli dålig. Frystorkad mat är lätt att tillaga och ger omväxling i kosten om du skulle bli tvingad att leva på dina förråd under lång tid. Men frystorkad mat är dyr – varje portion kostar ofta 60-80 kr, så det kan vara bra att använda det som ett komplement till ditt förråd av torrvaror och konserver och inte bygga upp ett matförråd av enbart frystorkad mat.

Nödkakor finns av flera olika märken och har ofta bäst före-datum 20 år i framtiden. De har högt energiinnehåll och består vanligen av vetemjöl, socker och fett och är ibland vitaminberikade. Den långa hållbarheten kommer av att de är vakuumförpackade i mylar.

Förbered dig för höga elpriser och brownout i vinter

Brownout – tillfälliga strömavbrott

Facktermen är egentligen elavbrott och inte strömavbrott, men eftersom de flesta svenskar istället säger strömavbrott så använder vi den termen. Brownout definieras som en partiell, tillfällig minskning av den totala systemkapaciteten. Om det blir akut effektbrist i elsystemen i hela Europa i vinter skulle elbolagen som en krisåtgärd kunna stänga ner delar av elnäten en kort tid, så kallad rullande blackout. Detta kommer att leda till strömavbrott för hushållen i den berörda delen. Ju mer kontrollerat detta sker desto mindre påverkan får det för privatpersoner. Exempelvis genom att kunderna informeras en viss tid i förväg, att nedsläckningen växlar mellan olika delar efter kanske en halvtimme och att kritisk verksamhet som sjukhus exkluderas.

Planera för strömavbrott

Ett kort strömavbrott som annonserats i förväg har vanligen inte så stor påverkan på hushållen. Se till att du har ficklampor hemma, att middagen och kaffet är färdigt, att mobil/surfplatta/laptop är laddade och att eventuell känslig utrustning är avstängd. Har du någon elektrisk utrustning du måste använda och som inte drar allt för mycket el kan du investera i ett bilbatteri med laddare och en inverter. Det kostar några tusen, men är en riktigt bra investering för din krisberedskap.

Se över din ekonomi

Ha en ekonomisk buffert för att klara höga elräkningar. Det är lite sent att börja spara pengar nu när allting har ökat i pris, men de flesta svenska skulle kunna dra in ganska mycket på sin konsumtion. Gör upp en budget. Leta efter extrapriser i butiken, köp mat som är i säsong, dra ner på köttkonsumtionen. Undvik att köpa näthandla saker du inte verkligen behöver, säg upp någon av dina streamingtjänster.

Spara el

Även om vissa åtgärder har mycket större effekt än andra, så kan varje litet bidrag vara viktigt. Välj lågenergiprogram på diskmaskin och tvättmaskin och kör inte torktumlaren och torkskåp slentrianmässigt utan häng upp kläderna. Höj temperaturen i kyl och frys två grader. Sätt in maten i ugnen medan den värms upp och använd lock på kastruller. Ta kortare eller svalare duschar. Sänk temperaturen inomhus och ta istället på dig en tröja och tjocka strumpor. Stäng av golvvärmen. Släck lamporna i de rum du inte är i för tillfället. Ha inte saker på stand-by.

Använd el vid rätt tid på dygnet

De flesta med rörliga elavtal har inte timavtal där de betalar vad elen faktiskt kostar på marknaden den aktuella timmen och därför påverkas inte elräkningen av om du tvättar på kvällen eller natten. Trots det kan kan det vara bra att hålla nere din elförbrukning under vissa timmar eftersom det minskar belastningen på systemet och kan leda till att priserna inte rusar på alla elavtal och att vi slipper brownout. Varje hushåll har ganska lite påverkan men om många gör det samtidigt kan det få stor effekt. En forskningsrapport pekar på att om Europa klarar att sänka elförbrukningen med 5 % i vinter så behöver inte elpriserna bli högre än förra vintern. Vilka timmar elen är billigast varierar från dag till dag, men den brukar vara klart billigare 22-06 och som dyrast kl 7 och kl 19.

3 ganska snabba tips för att höja din krisberedskap kring dricksvatten

1. Frys in vatten

Fyll ett antal PET-flaskor till tre fjärdedelar och stoppa i frysen. (Välj helst flaskor som inte innehållit dryck med fruktsocker, utan snarare mineralvatten). Vattnet håller hur länge som helst och kommer inte ta smak av flaskan. De hjälper dessutom till att hålla kylan i frysen vid ett strömavbrott. Detta vatten kommer inte att täcka hela hushållets behov, men du kan kan kanske få plats med tio liter utan att frysen blir överfull.

2. Skaffa dunkar och fyll med kranvatten

Förvara dunkarna mörkt och svalt. Om du har rena dunkar och fyller dem med kommunalt kranvatten, så ska inget kunna växa i vattnet och det blir inte dåligt hur länge du än lagrar det. De flesta byter ändå sitt vatten några gånger per år. Tar du vatten från egen brunn kan det vara sämre kvalitet och går inte att lagra lika länge. Välj vanliga dunkar (inte hopfällbara), som inte innehållit saft, mjölk eller kemikalier. Den bästa storleken på dunk brukar vara 10 liter. 5-liters dunkar kan vara svåra att stapla och tar därmed upp mer golvyta. Större dunkar än 10 liter är tunga och svårare att hantera. Om du har plats för att lagra 20 liter per person i hushållet så täcker det ert vattenbehov i en vecka.

 3. Fixa vattenrening

När vattnet i dunkarna du förvarat är slut kan du fylla dem med nytt vatten i närmaste sjö eller flod. Detta vatten måste renas på något sätt och du kan då
-Koka det (om strömmen till spisen fungerar eller om du har vedspis, det är slöseri med bränsle att använda ett stormkök.)
-Använda ett vattenreningsfilter. Alla filter på marknaden tar bort bakterier, parasiter och mikroplaster.
-Använda vattenreningstabletter. Nackdelen är att tabletterna ger vattnet en tråkig klorsmak och att det inte är så nyttigt att använda klortabletter under lång tid.

Svårare än så behöver det inte vara att ta första steget till att kunna tillgodose det kanske viktigaste mänskliga behovet: vatten.

Jämförelse mellan vattenfilter av olika märken

Sawyer Mini mot LifeStraw Flex

I den första duellen ska vi jämföra Sawyer Mini, som är det överlägset mest sålda filtret i Överlevnadsbutiken, med LifeStraw Flex Bottle.

Sawyer Mini eller LifeStraw Flex

Båda filtren är väldigt lätta och behändiga. (17 cm, 52 g för LifeStraw Flex och 14 cm, 48 g för Sawyer Mini – utan flaskor). Båda filtren använder sig av hålfibertextil med noga kontrollerad porstorlek (0,1 mikrometer för Mini och 0,2 mikrometer för Flex) som tar bort parasiter, bakterier och mikroplaster. Inget av dem klarar att ta bort virus ur vattnet. Flex har däremot ett kolfilter, som delvis tar bort lukt, smak och vissa kemikalier.

LifeStraw Flex kan rena ca. 2000 liter innan det sätter igen, vilket är i samma storleksordning som de flesta filter på marknaden. Sawer Mini klarar däremot sanslösa 378 541 liter (100 000 gallons). Anledningen är att deras fibrer har kraftigare väggar och tål att backspolas med rent vatten för att skölja bort partiklar som annars med tiden täpper till filtrets porer. Kolfilter går inte att använd alls lika många gånger och kolfiltret i Flex klarar ca. 100 liter, men det finns utbytesfilter att köpa och filtret är fortfarande effektivt mot mikroorganismer även när kolfiltret är förbruket.

Flödeshastigheten beror på hur hårt man pressar på flaskan för att trycka vattnet genom filtret och det förekommer olika siffror för de båda filtren. För Mini anges upp till 1 liter per minut och för Flex ca. en halv liter per minut, vilket är något långsammare än andra filter på marknaden

Med båda filtren medföljer en hopvikbar flaska som går att skruva fast på filtret. Ett enkelt sätt att använda filtren är att fylla flaskan med sjövatten, skruva fast filtret och klämma på flaskan för att hälla upp dricksvatten i ett glas. Flaskan som följer med Flex är av högre kvalitet, rymmer mer och har större öppning, vilket gör den lättare att fylla. Men när man monterar filter sticker det in i flaskan , vilket gör det svårt att få ut allt vatten i flaskan. När man använder Flex med en PET-flaska monteras det på utsidan, precis som Sawyer Mini.

LifeStraw Flex

Sawyer Mini kostar 469 kr hos Överlevnadsbutiken och LifeStraw Flex bottle kostar 529 kr.

Sammanfattning:
Pris, storlek och vikt är ungefär samma för båda filtren.
Flaskan till LifeStraw Flex är större och av bättre material, men är svår att tömma helt.
Flex har ett kolfilter.
Sawyer Mini räcker mycket, mycket längre

LifeStraw Mission mot Katadyn BeFree

I duell nummer två möts två gravitationsfilter som båda är relativt nya på marknaden.

LifeStraw Flex eller Katadyn BeFree

LifeStraw Mission är ersättningsprodukt för LifeStraw Family som hade en mer hinkliknande vattenbehållare. Katadyn BeFree ersätter Katadyn Gravity Camp och Base Camp, vilka i sin tur ersatte Katadyn Camp.

Både LifeStraw Mission och Katadyn BeFree använder gravitation för att pressa vattnet genom ett filter av hålfibertextil. Men där porstorleken på BeFree är 0,1 mikrometer så är porstorleken i Mission 0,02 mikrometer, vilket är tillräckligt för att även filtrera bort virus ur vattnet. Den mindre porstorleken betyder att flödeshastigheten hos Mission bara är 0,2 liter per minut mot 2 liter/minut för BeFree.

BeFree finns med vattensäck på 6 eller 10 liter där den mindre varianten kostar 1299 kr. Mission finns med 5- och 12-liters vattensäck och 5-litersvarianten kostar 1599 kr.

Mission är ett riktigt lättviktsfilter (370 g för 5-litersversionen), men får ändå stryk av BeFree, som väger smått otroliga 177 g (6 liter). Mission klarar 18 000 liter, medan BeFrees filter behöver bytas efter 1 000 liter. Utbytesfilter till de båda filtren kostar 500 – 1000 kr.

Sammanfattning:
Storlek och vikt är ungefär samma för båda filtren.
Katadyn BeFree är några hundralappar billigare.
LifeStraw Mission tar bort virus och räcker mycket längre.
BeFree filtrerar mycket snabbare.

Bästa bränslet i en krissituation?

Vill man förbereda sig inför krissituationer så behöver man bl.a. skaffa utrustning för att hålla sig varm och för att kunna laga mat och koka vatten. För att hålla sig varm kan det räcka med filtar och kläder, men för att värma mat behövs utrustning som använder någon typ av bränsle . Vi ska här ranka olika bränslen och ge tips på utrustning.

Scenariot vi utgår ifrån är en längre bug-in, där man är hemma och det går att gå ut. Vägarna kan vara framkomliga, men man kan inte räkna med att kunna köpa utrustning i några affärer. Vi har därför inte fokuserat på att bränslet ska kunna driva fordon. Rankingen bygger istället på bränslets användning i första hand för att värma mat/koka vatten och för att ge värme. Vi har också tagit hänsyn till pris, hur lätt det är att lagra och hälsoaspekter.

1. Ved

Den kanske bästa utrustningen man kan ha som krisberedskap är en vedspis eller en kamin som går att ställa en kastrull på. På så sätt kan du alltid få varm mat och dryck och kan rena dricksvatten genom att koka det.

Ved är billigt (möjligen inte om man köper små säckar på en bensinstation) och någorlunda enkelt att få tag i på de flesta ställen i Sverige, även i en krissituation. Har man svårt att hitta riktig ved fungerar även pinnar, kottar och annat trä, som inte är tryckimpregnerat. Nyhuggen ved bör få torka i minst 6 månader.

Exempel på kök som eldas med ved: Biolite Campstove

2. Gasol

Gasol är ganska dyrt, men dess höga energiinnehåll gör det prisvärt. Även köken är dyra och kostar ofta uppemot 1000 kr. Men det är väldigt lätthanterligt och det går snabbt att koka vatten. Det går dessutom att lagra gasol i evigheter utan att det blir dåligt. Det finns också lyktor och kylskåp som drivs med gasol om man har väldigt gott om gas.

Exempel på kök som använder gasol: Trangia 25 med gasolbrännare , Optimus Crux Lite, Primus Frigg

3. Fotogen

Fotogen kan användas i vissa typer av stormkök och kaminer. Dess största fördel är att det kan lagras i 10 år i rätt typ av behållare. Lysfotogen, tändvätska och lampolja är i princip samma sak som fotogen, men något renare (=luktar mindre) och dyrare.

Exempel på kök som använder fotogen: Optimus Hiker+

4. Diesel

Det finns både stormkök och kaminer som går att driva med diesel. Elverk som drivs med diesel har ofta högre effekt än bensindrivna elverk och är dyrare att köpa in, men billigare i drift. Har du ett elverk så vill du nog använda det i en krissituation och då får du flytta upp diesel några steg på prioritetslistan. Diesel har högt energiinnehåll och är billigt, så kostnaden per kWh är den lägsta av alla bränslen på denna lista.

Hållbarhet på diesel kan antas vara ungefär 12 månader, men det beror väldigt mycket på lagringsbetingelser och temperatur. Diesel dunstar inte lika lätt som bensin, men det finns vissa bakterier som kan äta ren diesel under förutsättning att det finns små mängder vatten i dieseln. Detta leder till bakterietillväxt i bränsletankar och bränslesystem som får stå en längre period. Bakterierna kan sedan sätta igen bränslesystemen och orsaka skador på motorerna. Om det blandats i metylestrar från förnyelsebar råvara växer bakterierna snabbare. Precis som för bensin finns tillsatsämnen man kan blanda i sin diesel för att förlänga hållbarheten.

Exempel på kök som använder diesel: Optimus Hiker+

5. Bensin

Bensin är inte optimalt som bränsle till stormkök i hemmet. Det har högt energivärde, men det är extremt brandfarligt och luktar illa. Men har man ett elverk som drivs med bensin så vill du nog använda det i en krissituation och då får du flytta upp bensin några steg på prioritetslistan. Då kan det också vara värt att skaffa ett bensinkök.

Hållbarheten på bensin är normalt inte mer än 2-3 månader, men den kan kan förlängas upp till 18 månader genom att använda en trycktät behållare som är helt fylld och förvaras svalt. Det finns också tillsatsämnen man kan blanda i sin bensin för att förlänga hållbarheten.

Alkylatbensin är dyrare och renare bränsle som kan förvaras i 3-5 år.

Exempel på kök som drivs med bensin: Optimus Svea

6. Sprit

Spritbränslen finns i många varianter och består av etanol med inblandning av metanol, 2-propanol och/eller vatten. Går att lagra väldigt länge om det inte dunstar från dunken. Spritkök är ofta billiga, men etanolens låga energiinnehåll gör det till det dyraste bränslet per kWh och att man behöver lagra större volymer än av andra bränslen. Spritkök fungerar dåligt i minusgrader och på de flesta är det svårt att justera lågan.

Exempel på kök som använder sprit: olika Trangiavarianter

7. Gelbränsle

Gelbränsle är normalt baserad på etanol, ofta från förnybara råvaror, vilket är bra för miljön. Det är lätthanterligt, men man får vara noga med att lågan är släckt innan man häller på nytt bränsle. Nackdelarna är att det är ganska lågt energiinnehåll per kg och dyrt.

Exempel på kök som kan använda bränslegel: Fire Dragon Nödspis

8. Hexamin

Hexamin eller hexametylentetramin är ett fast ämne som säljs i tablettform, t.ex. under varumärket Esbit. Inte detsamma som metatabletter som var tillverkade av metaldehyd, vilket är mycket giftigt. Hexamin är inte giftigt och används som läkemedel och konserveringsmedel (E239), däremot bildas giftiga ämnen vid förbränning.

Exempel på kök som kan använda hexamintabletter: Nödspis, hopfällbar

Pris och energiinnehåll

Priserna är ungefärliga och gäller vanliga konsumentförpackningar (ved 40 liter, gasol 11 kg, fotogen/etanol 5 liter, gel 1 liter)

ved 1,5 kr/liter 0,9 kWh/liter 1,7 kr/kwh
gasol 32 kr/kg 12,8kWh/kg 2,5kr/kWh
fotogen 29 kr/l 9,5 kWh/l 3,1 kr/kWh
diesel 16 kr/l 9,9 kWh/l 1,6 kr/kWh
bensin 16 kr/l 8,7 kWh/l 1,8 kr/kWh
etanol 35 kr/l 5,9 kWh/l 5,9 kr/kWh
gel 90 kr/l 6,5 kWh/l 13,8 kr/kWh

Böcker om prepping och överlevnad

För fem år sedan gjorde vi i Överlevnadsbloggen en grundlig genomgång av ”alla” (möjligen kunde vi hittat fler om självhushållning) böcker som fanns på svenska om prepping, krisberedskap och överlevnad i naturen och fick ihop en ganska lång lista, även om många av dessa redan då var slut hos förlagen. Sedan dess har det kommit ut många nya böcker på svenska marknaden, framförallt om prepping där det tidigare inte fanns någon riktig bra bok, utan bara fanns ett fåtal titlar som berörde ämnet lite grann. Dessutom har det kommit ett antal romaner av Lars Wilderäng som lär ut mycket om krisberedskap, även till den som inte gillar att läsa faktaböcker.

Överlevnadsbutiken har nu ett sortiment på närmare 50 titlar, både skönlitteratur och faktaböcker. De flesta är på svenska, men ett fåtal av böckerna är på engelska och gemensamt för alla är att de handlar om prepping, krisberedskap, överlevnad i naturen eller självhushållning.

Se Överlevnadsbutikens böcker

Ett urval av författarna:

Lars Fält är Sveriges kanske främsta expert på överlevnad i vildmarken med bl.a. ett förflutet som chef för Försvarets överlevnadsskola.

Lars Wilderäng slog igenom med bloggen Cornucopia som nu har 50 000 unika besökare per vecka. Han har sedan skrivit ett 10-tal bästsäljande thrillers varav flera tangerar temat prepping.

Herman Geijer började med att ge ABF-kurser om överlevnad i händelse av en zombieinvasion. Han har hittills givit ut tre böcker om prepping (och lite zombier). Sommarpratade i P1 2015.

Bear grylls har ett förflutet i brittiska försvarets specialstyrka SAS och har gjort ett stort antal tv-program där han överlever i extrema situationer.

Ray Mears är en brittisk överlevnads- och bushcraftexpert som gjort ett stort antal tv-program om vildmark och överlevnad

Medvind för preppers

Medierna har på sista tiden på allvar börjat uppmärksamma behovet av att vara krisberedd i Sverige. Bara senaste månaden har ämnet avhandlats i t.ex. Aktuellt, Malou efter tio, P1 dokumentärSvDDN och Sydsvenskan. Till skillnad från tidigare börjar preppers och andra som förbereder sig för kriser att framställas som om de gör något vettigt och inte längre som några konstiga kufar som man bör hålla sig borta ifrån. Man sprider också budskapet att alla svenskar bör vara förberedda på att klara sig på igen hand i 72 timmar (en kampanj som ursprungligen kommer från MSB).
Så vi drar vårt strå till stacken och passar på att påminna om saker som alla familjer borde ha hemma:
mat för en vecka (inkl. mellanmål)
pet-flaskor med kranvatten i frysen
värmeljus
våtservetter
sjukvårdskit inkl. nödvändiga mediciner
kontanter

3-årskalas

18 mars 2013 startade jag nätbutiken Överlevnadsbutiken eftersom det inte fanns någon butik i Sverige som inriktade sig på utrustning till preppers.

Trots många uppskattande kommentarer i stil med
”Har länge längtat efter en liknade butik i Sverige”
”Äntligen en butik för oss med överlevnadsintresse”
”Gillar utbudet eftersom jag slipper beställa från utlandet.”
gick det lite trögt det första halvåret, ända tills medierna upptäckte butiken i slutet av hösten 2013. Det stora medieintresset för subkulturen preppers i kombination med preppers ovilja att synas offentligt gjorde att Överlevnadsbutiken snabbt blev till något av preppingrörelsens ansikte utåt. Detta har gett mycket uppmärksamhet och gjort att många nya kunder har hittat till webbutiken.

Det har säkert också hjälpt till att det senaste året har varit sällsynt oroväckande ur både nationell och personlig säkerhetssynpunkt med tex. storkrig i Syrien, massiva flyktingströmmar, terrordåd i Västeuropa, rysk aggression i närområdet och lokala naturkatastrofer i form av översvämningar och stormar. Allt detta har lett till att många ”vanliga” människor börjat inse att det där med att preppa kanske inte är så dumt ändå.

Vi vill passa på att tacka alla kunder och ett extra tack till er som kommit med förslag på varor att ha i sortimentet. Några saker har vi inte lyckats hitta nån leverantör av som vill sälja till Sverige, andra har vi tagit in utan att de sålt speciellt bra. Men några av förslagen har blivit riktiga storsäljare, som Sawyer Mini, LifeStraw och PowerPlus.

/Fredrik Qvarnström

IMG_2847