Förra veckan handlade bloggen om hållbarhet på mat. Denna vecka ska vi tala om hållbarhet på olika bränslen för fordon, maskiner, kaminer, kök och lampor.
Gasol
Gasol i sig har inget bäst före-datum, men flaskorna behöver kontrolleras med 10 års mellanrum om de ska fyllas på nytt.
Bensin
Bensin är en blandning av olika kolväten med 5-10 kolatomer och kokpunkt mellan 30-190 ˚C. De lättflyktiga kolväten dunstar efter en tid, vilket gör motorn svårstartad. Utfällningar kan förekomma vid mycket lång lagring när alla flyktiga ämnen dunstat och bara lämnat kvar tillsatsämnen. Hållbarheten är normalt 2-3 månader, men den kan kan förlängas upp till 18 månader genom att använda en trycktät behållare som är helt fylld och förvaras svalt. Det finns också tillsatsämnen man kan blanda i sin bensin för att förlänga hållbarheten.
Alkylatbensin
Dyrare och renare bensin som kan förvaras i 3-5 år.
Fotogen
Fotogen är en blandning av olika kolväten med 10-16 kolatomer och kokpunkt mellan 150-300 ˚C. I rätt behållare kan det lagras i 10 år.
Lampolja, lysfotogen, tändvätska
Är oftast samma sak, en blandning av olika kolväten med 10-13 kolatomer (dvs en delfraktion från fotogen). Även lacknafta från vissa tillverkare kan ha precis samma innehåll. Lampolja har ibland ett snävare intervall av kolväten med bara raka kedjor och har därmed troligen genomgått något extra reningssteg och skulle därför kunna innehålla lägre andel av skadliga föroreningar. Tändvätska är vanligen det billigaste av dessa bränslen. Precis som fotogen går dessa bränslen att lagra mycket lång tid.
Diesel
Diesel är precis som bensin en blandning av olika kolväten, men med 10-22 kolatomer och kokpunkt mellan 180-320 ˚C. Hållbarhet på diesel är ungefär 12 månader, men det beror väldigt mycket på lagringstemperatur och lagringsbetingelser.
Diesel dunstar inte lika lätt som bensin, men det finns vissa bakterier som kan äta ren diesel under förutsättning att det finns små mängder vatten i dieseln. Detta leder till bakterietillväxt i bränsletankar och bränslesystem som får stå en längre period. Bakterierna kan sedan sätta igen bränslesystemen och orsaka skador på motorerna.
Idag får man blanda in upp till 5% fettsyrametylester (FAME), till exempel rapsmetylester (RME) i diesel. Metylestrarna kan tillverkas från förnyelsebara råvaror och är därför bra ur klimatsynpunkt, men de ökar på problemet med dieselbakterier, dels genom att fler typer av bakterier kan äta metylestrar och dels genom att de gör att dieseln tar upp mer vatten. Precis som för bensin finns tillsatsämnen man kan blanda i sin diesel för att förlänga hållbarheten.
Villaolja
Villaolja eller eldningsolja är en ganska odefinierad blandning av kolväten. Det finns t.ex. olika varianter beroende på om den ska kunna förvaras vid låga temperaturer eller inte och med begränsat svavelinnehåll. I princip kan det kemiskt ses som en smutsigare variant av diesel och precis som med diesel kan det börja växa bakterier i tankarna om det finns vatten närvarande.
Bioolja
Bioolja är ett samlingsnamn för olika restprodukter framställd ur biomassa från raps, majs, solros eller soja. Den används uteslutande till uppvärmning och inte som fordonsbränsle. Tester har visat att det olljan går att lagra i två år under idealiska förhållanden.
Tallolja
Tallolja och tallbeckolja är olika fraktioner från råtallolja. Oljan är svårlagrad efter som den kan sedimentera i förvaringstanken och den är också korrosiv och reagerar med metalltankar. Dessutom luktar den väldigt starkt av sulfat.
Pellets
Pellets och pellets är gjorda av sågspån och kan lagras i väldigt många år om de lagras torrt och inte i allt för stora och kompakta högar (eftersom högarna kan alstra värme av sig själv genom nedbrytningsprocesser).
Ved
Ved kan lagras i princip hur länge som helst om den lagras på rätt sätt, men ved som legat i flera år blir väldigt torr och brinner fortare och häftigare än normal ved.
Slutligen:
Kom ihåg att du inte får förvara mer än 100 liter brandfarlig vätska hemma även om du har det i godkända dunkar. Gasol får man förvara två st 5-liters flaskor i flerfamiljshus (på balkong/terass) eller två st 30-liters flaskor i radhus/fristående hus.
Hur lång hållbarhet är det på T-röd? Vill gärna veta eftersom det är det bränslet som man använder i stormkök och stormkök är väldigt viktiga om t.ex. elen är utslagen.
T-röd ska inte vara något problem att lagra länge. Det är en blandning mellan några olika flyktiga ämnen och den sammansättningen kan ändras något om innehållet börjar dunsta. Men den exakta mängen av de olika ämnena ska inte inte ha nån påverkan på hur bra t-röden fungerar som bränsle.
Hur länge?
Jag har lagrat sprit i pastdunk i 15 år. Lagringen skedde i sval källare i plastdunk och bränslet fungerade helt normalt i spritkök. Spriten kom ursprungligen från Försvaret och kan naturligtvis ha lagrats en tid innan jag lagrade den vidare.
Man har hittat vin på havets botten i krukor som varit många hundra år gamla..
De gick fortfarande bra att dricka.
Så enda problemet med vin är vad jag vet att man lagrar det i värme. Vin du köper på systemet har lagrats i tankar innan men i värme och flaskorna ligger sedan i butiken. Så allt rött vin man köper inom landet är lagerskadat mer eller mindre. Vill man ha bra vin får man göra det själv men det är väldigt noga med hygienen. Ev kan man importera det från någon vintillverkare också.
Så alkoholen har nog ingen lagringsbegränsning, åtminstone inte om man förvarar det väl kylt.
Det är svårt att jämföra med vin, som innehåller väldigt många andra ämnen än bara etanol. Men alkohol kommer inte att brytas ned vid lagring, så lagringstiden borde vara oändlig, om man har en bra behållare (där materialet inte kan påverkas av alkoholen och ingenting dunstar ut).