Kategoriarkiv: Fakta

Fakta, Förberedelser i hemmet

Därför ska du inte fylla badkaret vid ett strömavbrott

Lämna en kommentar

Ett vanligt råd när det blir strömavbrott är att du snabbt ska fylla badkaret med kallvatten om det går. Anledningen är förstås att vattnet i kranarna riskerar att sluta rinna om det är ett stort strömavbrott. Vi ska här förklara varför inte detta är en optimal taktik.

Strömavbrott = vattenavbrott

Har du egen brunn eller delar vattenförsörjning med de närmaste grannarna kommer pumpen att lägga av så snart strömmen försvinner. Bor du i ett område där kommunalt vatten pumpas fram till husen så finns förhoppningsvis back-up i form av dieselaggregat som kan driva pumparna åtminstone i några timmar. Om din bostad istället försörjs från ett vattentorn, så kan vattnet fungera så länge vattentornet inte är tomt. Även här finns troligen reservaggregat som kan pumpa upp nytt vatten i vattentornet så länge diesellagret räcker. Men om det är ett långt strömavbrott kommer trycket så småningom att sjunka så mycket att det inte längre kommer något vatten i hushållens kranar.

Vattnet tar slut snabbare

Om ett flertal hushåll tappar upp 150 liter vatten i sina badkar så kommer trycket i systemet att sjunka onödigt fort. De som inte är tillräckligt snabba blir då helt utan vatten. Det kanske är trevlig för dig att känna du har massor av vatten, men inte så sjyst mot dina grannar. Vattenförbrukningen i samhället kommer visserligen att minska så snart strömavbrottet sker eftersom det inte går att köra diskmaskiner och tvättmaskiner, men om hushållen nöjer sig med att tappa upp 10 liter var i en dunk eller kastrull istället för 150 liter så behöver inte vattnet ta slut så snabbt .

Vattnet i badkaret är inte drickbart

Även om du är noga med städa badrummet regelbundet så kommer det att vara väldigt mycket bakterier i badkaret. Dessutom finns det ofta mögelsporer och bakterieaerosoler i luften som kan landa på vattenytan. Lägg till att det, framför allt sommartid, kan finnas små, små mängder alger även i renat kommunalt vatten. När du låter vattnet i badkaret värmas upp till rumstemperatur har du fått förhållanden som gör att mikroorganismerna börjar växa och efter ett par timmar är vattnet inte längre drickbart.

Rena vattnet

”Men då kokar jag vattnet innan jag dricker det”, tänker du innan du kommer på att spisen inte fungerar när det är strömavbrott. Har du väldigt gott om bränsle kan du starta upp ditt stormkök för att koka dricksvatten, men det känns verkligen som resursslöseri. Bättre då är att att använda vattenreningstabletter. Eller ännu hellre ett vattenreningsfilter. Alla vattenreningsfilter på marknaden är effektiva på att ta bort ovanstående mikroorganismer.

Tappa upp vatten i förväg

En bättre strategi är att alltid ha dricksvatten upptappat i dunkar. Om du använder kommunalt vatten och rena dunkar kommer vattnet hålla väldigt länge om det står mörkt och lite svalt. Det är ofta lagom att byta vattnet några gånger per år. Har du vatten från egen brun kan kvaliteten vara sämre och då går det inte att lagra lika länge. Men testa under kontrollerade former: Låt det stå en månad och om det inte smakar eller luktar konstigt kan du prova att dricka det.

Räkna med att det går åt 5 liter vatten per person och dygn, så för att klara en vecka , vilket är rekommendationen från myndigheterna, behöver du 140 liter för en familj på 4 personer. Ju mer vatten du lagrar desto mer förberedd är du. Även om du bor trångt borde du kunna få plats med 20 liter vatten

Skaffa tomma dunkar

Myndigheternas rekommendation är att vi ska klara oss i en vecka på egen hand. Om vi räknar 5 liter vatten per person och dygn, så behöver du 140 liter för en familj på 4 personer. Det kanske låter orealistiskt för många att kunna ha i bostaden (framför allt för att det blir jobbig att tömma och fylla så många dunkar flera gånger om året). Men skaffa åtminstone några extra tomdunkar för att kunna hämta vatten vid kommunens tappställe eller vid närmaste sjö eller å. Hämtar du vatten i naturen måste det förstås renas enligt ovan. Har du extremt ont om plats, skaffa hopfällbara dunkar som tar minimalt med plats när de är tomma.

Sammanfattning

  • Blir det strömavbrott, tappa inte upp vatten i badkaret. Tappa istället upp i dunkar eller i grytor med lock.
  • Tappa inte upp onödigt mycket vatten – tänk på dina grannar.
  • Skaffa (i förväg) ett sätt att rena vatten.
  • Skaffa (i förväg) dunkar.

Fakta, Samhällets sårbarhet, Uncategorized

För och emot användning av munskydd

Jag har sålt skyddsutrustning i drygt sju år och jag tänkte nu (några månader för sent) komma med ett inlägg i munskyddsfrågan. Man kan tycka att frågan har diskuterats tillräckligt, men förespråkarna och motståndarna har en tendens att se allting som svart eller vitt och det finns två saker som jag inte tycker har nämnts tillräckligt och som skulle kunna nyansera debatten:

-Det finns olika typer av munskydd och de har olika skyddseffekt.

-Hur länge man har på munskyddet och hur många gånger man petar på det avgör om skyddet leder till minskad smittspridning eller istället ökad smittspridning.

Typer av munskydd

Hemgjorda munskydd av tyg. Normalt är de tillverkade av bomull, t.ex från en gammal t-shirt. WHO rekommenderar att de ska ha tre eller fyra lager. En nackdel med denna typ av mask är att de ganska snabbt blir fuktiga av utandningsluften, vilket är en bra miljö för coronavirus att överleva i. Såna munskydd ökar antagligen smittspridningen

Munskydd av bomull

Något bättre munskydd får man om man syr det av tre olika sorters textil: ljus bomull i innersta lagret, polypropylen i mellanlagret som fungerar som filter och ett yttre lager av polyester, som inte tar upp fukt.

Kommersiella filter

Tandläkarskydd

Ljusblå munskydd av (tand)läkarmodell. Finns i klasserna I, II och IIR. De laboratoriestudier som gjorts på munskydd och COVID-19 har gjort på klass IIR-skydd. Klass IIR är vätskeresistenta , vilket klass II inte är. Skydd som inte är vätskeresistenta skyddar sämre mot stänk och kan ta upp fukt från utandningsluften. Klass I har högre genomsläpplighet av partiklar än II och IIR. Denna typ av munskydd (framför allt IIR) är designade för att skydda mot droppsmitta, men skyddar inte mot luftburen smitta eftersom det läcker in luft vid kanterna. Under våren har det varit brist på denna typ av skydd i hela världen, men nu börjar tillgången bli god.

Ansiktsmask FFP2

Ansiktsmasker/andningsskydd/filtrerande halvmasker är designade för att filtrera bort saker från inandningsluften Finns i klasserna FFP1, FFP2 och FFP3, där FFP2 ungefär motsvarar amerikanska N95 och kinesiska KN95. FFP1. FFP1-filter räcker bara för att filtrera bort damm, men FFP2/N95 och FFP3 har innan coronapandemin rekommenderats för att skydda bäraren mot luftburen smitta. Finns som vikbara eller fasta och med eller utan ventil (som underlättar utandning).

Halvmask med filter

Halvmasker med filter och skyddsmasker har utbytbara filter. Det finns ett 10-tal olika filtermodeller beroende på vad man vil filtrera bort: damm, radioaktivitet, organiska lösningsmedel, sura gaser, ammoniak. De flesta av dessa kan antagligen fånga upp droppsmitta. skyddsmasker har även fördelen att de skyddar ögonen.

Hur man använder munskyddet.

Om vi förutsätter att du eller någon i din omgivning har odiagnostiserad COVID-19 och du använder munskydd så måste du utgå från att munskyddet, om du haft på det länge, är kontaminerat med coronavirus. Om du petar på det, rättar till det, drar ner det eller tar av det får du alltså virus på händerna och måste tvätta dem noga. Det gör att de tillfällen då det går att använda dem på ett säkert sätt är begränsade. Du kan inte äta, inte ha några längre samtal. Därför är användning i skolor och vid restaurangbesök antagligen kontraproduktivt, medan i kollektivtrafiken och i butiker kan de göra nytta.

Sammanfattning:

Munskydd av rätt typ kan antagligen minska smittspridning om de används på rätt sätt. Man måste till varje pris undvika att peta på dem. Det är därför inte lämpligt att bära munskydd i situationer där man måste dra upp och ner dem för att äta eller prata.

Jag hoppas att detta gav er lite mer underlag för att ta beslut om ni vill använda munskydd eller ej. För kom ihåg: Folkhälsomyndigheten förbjuder ingen att använda munskydd, utan den är upp till var och en att välja. Men om ni använder munskydd , var snälla och gör det på ett sätt som inte leder till ökad smittspridning.

/Fredrik Qvarnström

Fakta, Förberedelser i hemmet

Att lagra vatten

I Sverige använder vi ungefär 170 liter vatten per person och dag. I en krissituation där vi inte längre har rinnande vatten i kranen är det förstås orimligt att använda sådana mängder och vi kan bli tvungna att klara hygien, matlagning och vätskeintag med kanske 3 liter vatten per dag. Den som har en sjö eller å något hundratal meter från huset kan kosta på sig att använda större mängder vatten.

Den som har långt till alla sötvattenkällor kan istället vara tvungen att klara hela vattenförsörjningen på vatten som finns lagrat hemma. Även en så liten mängd som 3 liter per person blir snart stora mängder att lagra om vi räknar på en 4-personersfamilj som ska klara sig i en vecka : 84 liter.

Om man tappar upp rent vatten i en ren dunk (en ny dunk som inte använts till mjölk, juice, saft eller lösningmedel) och förvarar den mörkt och svalt får man normalt väldigt lite mikrobiologisk tillväxt. En tumregel kan vara att byta vatten tre eller fyra gånger per år. Om vattnet börjar smaka lite unket, kan det räcka att lufta vattnet innan man dricker. PET-flaskor fyllda till ¾ håller flera år i frysen och hjälper dessutom till att hålla kylan i frysen om strömmen går.

Fakta

Självvärmande mat

Nej, det är inte riktigt så fantastiskt att självvärmande mat värmer sig själv. Istället innehåller varje portion en mjukkonserv (Som en konservburk, fast mjukare. Inget vatten behöver tillsättas till den.) och en värmepåse. Dessutom får ni med en plastsked.

I värmepåsen finns en mindre påse (typ tepåse) som blir varm när man häller på en lite vatten. Stoppa i mjukkorserven och vänta i ca 10 minuter. Öppna mjukkonserven och njut av en varm måltid.

Den lilla påsen inne i värmepåsen innehåller aluminiumpulver och natriumhydroxid vilka reagerar med varandra och bildar värme, natriumaluminat och vätgas.
2 NaOH + 2 Al +2 H2O => 2 NaAlO2 + 3 H2.

På värmepåsen finns en varningstext om att det bildas brandfarliga gaser och att man inte ska släcka med vatten. Detta gäller för aluminium och natriumhydroxid i stora mängder. Påsens innehåll är bara 30 gram och den lilla mängd vätgas som bildas är inget problem. Påsen blir inte varmare än 80 grader och skulle man ändå lyckas få eld på den så går den att släcka med vatten. Det går också bra att använda värmepåsarna inomhus.

För att aktivera värmepåsen behöver man en halv deciliter vatten. Det behöver inte vara drickbart vatten utan kan vara salt eller smutsigt. Det borde till och med gå att kissa i påsen.

Våra påsar är tillverkade av Orifo, men det finns även andra tillverkare som Barocook och TrekMates ,som kan innehålla andra ämnen.

Fakta, Förberedelser i hemmet, Uncategorized

Så kan du förbereda dig för höststormarna

Oktober till februari är den tid på året då det är vanligast att Sverige drabbas av kraftiga stormar. Även om antalet stormar med orkanstyrka verkar ha minskat jämfört med för 20 år sedan så brukar någon del av Sverige drabbas av en ordentlig storm i snitt en gång per år.

En vanlig effekt av stormväder, framförallt om det kombineras med kraftigt snöfall är att det blir strömavbrott. Om man inte bor i en tätort eller om ovädret varit ovanligt kraftigt kan det dröja ganska lång tid innan strömmen kommer tillbaka.

Första kvällen kan det vara lite mysigt att vara utan ström. Man kanske äter en improviserad middag och får sedan en chans att umgås med familjen och prata eller spela sällskapsspel.

Andra dagen börjar några tröttna på att spela spel. Alla saknar tv:n och internetuppkopplingen. Det är tröttsamt att läsa böcker i stearinljussken och de flesta går och lägger sig tidigare än vanligt.

Tredje dagen börjar  det bli mer av ett överlevnadsscenario.Inte så att det handlar om liv och död, men huset börjar bli ordentligt kallt. Ingen har kunnat duscha på flera dagar och toaletten går inte att spola. Alla längtar efter varm mat och all dryck är slut. Om man inte kan skaffa dricksvatten någonstans så kan det bli farligt på riktigt.

I vårt exempel ovan har vi en familj som inte funderat över krisberedskap, men som har saker hemma som genomsnittsvensken brukar ha: mat för några dagar, några flaskor läsk eller juice, en ficklampa, värmeljus och tändstickor. Med bara några enkla förberedelser skulle de kunna göra livet mer uthärdligt i en liknande situation.

Tips för att förbereda sig för en storm:

FÖRE STORMEN

Plocka undan eller förankra lösa föremål i trädgården som utemöbler, studsmattor, byggnadsställningar osv.
Rensa dagvattenbrunnar från löv och skräp

Ha följande utrustning lättillgängligt:
ficklampor (gärna en per familjemedlem) med färska batterier
stearinljus och tändstickor
batteriradio/vevradio och din lokala P4-frekvens nedskriven
extra säkringar
stormkök med bränsle
filtar och sovsäckar

Se till att mobiltelefonen är fulladdad.
Kontrollera att brandvarnare fungerar.
Tappa upp dricksvatten i flaskor. Ett par pet-flaskor i frysen gör att den håller kylan längre.
Fyll badkaret eller ett par hinkar med vatten.
Köp hem mat som inte behöver förvaras i kylskåp.
Stäng av disk- och tvättmaskin och vrid av vattenkranarna till maskinerna.

UNDER STORMEN

Använd inte mobiltelefonen i onödan. Om du måste tillkalla hjälp behöver du en fungerande telefon.
Ha koll på levande ljus och spritkök/gasolkök.
Öppna kyl och frys så kort tid som möjligt. En välfylld frys kan hålla kylan i flera dygn om du inte öppnar dörren. Är det kallt ute kan du förvara maten utomhus.
Om det blir kallt i huset samla familjen i ett enda rum. Välj ett rum utan fönster eller i söderläge och helst på på övervåningen. Glöm inte att vädra ibland för att släppa in syre. Stäng dörrarna till de rum du inte behöver vara i. Täck för fönstren med filtar för att isolera mot kylan.
Håll kontakt med dina grannar för att se om de behöver hjälp .

EFTER STORMEN

Gå inte i närheten av lutande träd eller nedfallna elledningar.
Kontrollera eventuella skador på ditt hus och andra byggnader.

Fakta, Förberedelser i hemmet, Uncategorized

Bästa bränslet i en krissituation?

Vill man förbereda sig inför krissituationer så behöver man bl.a. skaffa utrustning för att hålla sig varm och för att kunna laga mat och koka vatten. För att hålla sig varm kan det räcka med filtar och kläder, men för att värma mat behövs utrustning som använder någon typ av bränsle . Vi ska här ranka olika bränslen och ge tips på utrustning.

Scenariot vi utgår ifrån är en längre bug-in, där man är hemma och det går att gå ut. Vägarna kan vara framkomliga, men man kan inte räkna med att kunna köpa utrustning i några affärer. Vi har därför inte fokuserat på att bränslet ska kunna driva fordon. Rankingen bygger istället på bränslets användning i första hand för att värma mat/koka vatten och för att ge värme. Vi har också tagit hänsyn till pris, hur lätt det är att lagra och hälsoaspekter.

1. Ved

Den kanske bästa utrustningen man kan ha som krisberedskap är en vedspis eller en kamin som går att ställa en kastrull på. På så sätt kan du alltid få varm mat och dryck och kan rena dricksvatten genom att koka det.

Ved är billigt (möjligen inte om man köper små säckar på en bensinstation) och någorlunda enkelt att få tag i på de flesta ställen i Sverige, även i en krissituation. Har man svårt att hitta riktig ved fungerar även pinnar, kottar och annat trä, som inte är tryckimpregnerat. Nyhuggen ved bör få torka i minst 6 månader.

Exempel på kök som eldas med ved: Biolite Campstove

2. Gasol

Gasol är ganska dyrt, men dess höga energiinnehåll gör det prisvärt. Även köken är dyra och kostar ofta uppemot 1000 kr. Men det är väldigt lätthanterligt och det går snabbt att koka vatten. Det går dessutom att lagra gasol i evigheter utan att det blir dåligt. Det finns också lyktor och kylskåp som drivs med gasol om man har väldigt gott om gas.

Exempel på kök som använder gasol: Trangia 25 med gasolbrännare , Optimus Crux Lite, Primus Frigg

3. Fotogen

Fotogen kan användas i vissa typer av stormkök och kaminer. Dess största fördel är att det kan lagras i 10 år i rätt typ av behållare. Lysfotogen, tändvätska och lampolja är i princip samma sak som fotogen, men något renare (=luktar mindre) och dyrare.

Exempel på kök som använder fotogen: Optimus Hiker+

4. Diesel

Det finns både stormkök och kaminer som går att driva med diesel. Elverk som drivs med diesel har ofta högre effekt än bensindrivna elverk och är dyrare att köpa in, men billigare i drift. Har du ett elverk så vill du nog använda det i en krissituation och då får du flytta upp diesel några steg på prioritetslistan. Diesel har högt energiinnehåll och är billigt, så kostnaden per kWh är den lägsta av alla bränslen på denna lista.

Hållbarhet på diesel kan antas vara ungefär 12 månader, men det beror väldigt mycket på lagringsbetingelser och temperatur. Diesel dunstar inte lika lätt som bensin, men det finns vissa bakterier som kan äta ren diesel under förutsättning att det finns små mängder vatten i dieseln. Detta leder till bakterietillväxt i bränsletankar och bränslesystem som får stå en längre period. Bakterierna kan sedan sätta igen bränslesystemen och orsaka skador på motorerna. Om det blandats i metylestrar från förnyelsebar råvara växer bakterierna snabbare. Precis som för bensin finns tillsatsämnen man kan blanda i sin diesel för att förlänga hållbarheten.

Exempel på kök som använder diesel: Optimus Hiker+

5. Bensin

Bensin är inte optimalt som bränsle till stormkök i hemmet. Det har högt energivärde, men det är extremt brandfarligt och luktar illa. Men har man ett elverk som drivs med bensin så vill du nog använda det i en krissituation och då får du flytta upp bensin några steg på prioritetslistan. Då kan det också vara värt att skaffa ett bensinkök.

Hållbarheten på bensin är normalt inte mer än 2-3 månader, men den kan kan förlängas upp till 18 månader genom att använda en trycktät behållare som är helt fylld och förvaras svalt. Det finns också tillsatsämnen man kan blanda i sin bensin för att förlänga hållbarheten.

Alkylatbensin är dyrare och renare bränsle som kan förvaras i 3-5 år.

Exempel på kök som drivs med bensin: Optimus Svea

6. Sprit

Spritbränslen finns i många varianter och består av etanol med inblandning av metanol, 2-propanol och/eller vatten. Går att lagra väldigt länge om det inte dunstar från dunken. Spritkök är ofta billiga, men etanolens låga energiinnehåll gör det till det dyraste bränslet per kWh och att man behöver lagra större volymer än av andra bränslen. Spritkök fungerar dåligt i minusgrader och på de flesta är det svårt att justera lågan.

Exempel på kök som använder sprit: olika Trangiavarianter

7. Gelbränsle

Gelbränsle är normalt baserad på etanol, ofta från förnybara råvaror, vilket är bra för miljön. Det är lätthanterligt, men man får vara noga med att lågan är släckt innan man häller på nytt bränsle. Nackdelarna är att det är ganska lågt energiinnehåll per kg och dyrt.

Exempel på kök som kan använda bränslegel: Fire Dragon Nödspis

8. Hexamin

Hexamin eller hexametylentetramin är ett fast ämne som säljs i tablettform, t.ex. under varumärket Esbit. Inte detsamma som metatabletter som var tillverkade av metaldehyd, vilket är mycket giftigt. Hexamin är inte giftigt och används som läkemedel och konserveringsmedel (E239), däremot bildas giftiga ämnen vid förbränning.

Exempel på kök som kan använda hexamintabletter: Nödspis, hopfällbar

Pris och energiinnehåll

Priserna är ungefärliga och gäller vanliga konsumentförpackningar (ved 40 liter, gasol 11 kg, fotogen/etanol 5 liter, gel 1 liter)

ved 1,5 kr/liter 0,9 kWh/liter 1,7 kr/kwh
gasol 32 kr/kg 12,8kWh/kg 2,5kr/kWh
fotogen 29 kr/l 9,5 kWh/l 3,1 kr/kWh
diesel 16 kr/l 9,9 kWh/l 1,6 kr/kWh
bensin 16 kr/l 8,7 kWh/l 1,8 kr/kWh
etanol 35 kr/l 5,9 kWh/l 5,9 kr/kWh
gel 90 kr/l 6,5 kWh/l 13,8 kr/kWh

Fakta, Förberedelser i hemmet, Överlevnad i vildmarken, Överlevnadsbloggen, Överlevnadsbutiken, populärkultur, Samhällets sårbarhet, Uncategorized

Böcker om prepping och överlevnad

För fem år sedan gjorde vi i Överlevnadsbloggen en grundlig genomgång av ”alla” (möjligen kunde vi hittat fler om självhushållning) böcker som fanns på svenska om prepping, krisberedskap och överlevnad i naturen och fick ihop en ganska lång lista, även om många av dessa redan då var slut hos förlagen. Sedan dess har det kommit ut många nya böcker på svenska marknaden, framförallt om prepping där det tidigare inte fanns någon riktig bra bok, utan bara fanns ett fåtal titlar som berörde ämnet lite grann. Dessutom har det kommit ett antal romaner av Lars Wilderäng som lär ut mycket om krisberedskap, även till den som inte gillar att läsa faktaböcker.

Överlevnadsbutiken har nu ett sortiment på närmare 50 titlar, både skönlitteratur och faktaböcker. De flesta är på svenska, men ett fåtal av böckerna är på engelska och gemensamt för alla är att de handlar om prepping, krisberedskap, överlevnad i naturen eller självhushållning.

Se Överlevnadsbutikens böcker

Ett urval av författarna:

Lars Fält är Sveriges kanske främsta expert på överlevnad i vildmarken med bl.a. ett förflutet som chef för Försvarets överlevnadsskola.

Lars Wilderäng slog igenom med bloggen Cornucopia som nu har 50 000 unika besökare per vecka. Han har sedan skrivit ett 10-tal bästsäljande thrillers varav flera tangerar temat prepping.

Herman Geijer började med att ge ABF-kurser om överlevnad i händelse av en zombieinvasion. Han har hittills givit ut tre böcker om prepping (och lite zombier). Sommarpratade i P1 2015.

Bear grylls har ett förflutet i brittiska försvarets specialstyrka SAS och har gjort ett stort antal tv-program där han överlever i extrema situationer.

Ray Mears är en brittisk överlevnads- och bushcraftexpert som gjort ett stort antal tv-program om vildmark och överlevnad

Fakta, Förberedelser i hemmet

Att hålla sig varm

I Sverige blir det riktigt kallt lång perioder av året och trots att vi kanske har världens mest välisolerade hus, så kan temperaturen i dem sjunka ganska snabbt om uppvärmningen slås ut. 

De flesta bostader är beroende av el för uppvärmningen. Även om du har en egen panna för olja eller pellets, så finns det oftast en eldriven pump som får ut värmen i huset. Fjärrvärme är också beroende av eldrivna pumpar. Kakelugnar och öppna spisar ger ett värmetillskott, men är oftast inte tillräckligt för att hålla uppe normal temperatur i hela bostaden vintertid.

Samtidigt är det viktigt att hålla uppe kroppstemperaturen. I överlevnadssammanhang är värme den kanske viktigaste faktorn. Om det är kallt ute och du har för lite kläder eller är kall så kan du frysa ihjäl på några timmar.

Vi kan man då göra för att slippa frysa hemma under ett längre strömavbrott?

Klä på dig. Ta på en jacka, mössa, skor  – trots att du är inomhus. Även om bostaden kommer att kylas ner från rekommenderade 20-23 grader, kommer det antagligen inte att bli minusgrader inne.
Använd ett fåtal rum. Människor värmer upp rum, bara genom att vara där. En människa avger mellan 100 och 500 watt beroende på hur mycket hon rör sig. Välj rum som saknar fönster eller bara har fönster åt söder. Stäng dörrarna till övriga rum.
Täck över fönstren med filtar när inte solen skiner. Rulla ut mattor på golven.
Bygg kojor med filtar över stora bord och sov i kojorna.
Skaffa en portabel kamin som drivs med fotogen, gasol eller sprit.

Fakta, Förberedelser i hemmet, Uncategorized

Att värma mat och vatten när det är strömavbrott

I en krissituation kan det vara viktigt att få varm mat eller en kopp kaffe åtminstone någon gång per dag. Här listar vi några sätt att värma mat eller vatten utan el, om du inte råkar ha en vedspis eller gjutjärnskamin.

Stormkök. Finns i många olika utföranden, men du använder dem ungefär som en vanlig spis och ställer en kastrull eller stekpanna ovanpå. Kan drivas med en mängd olika bränslen: sprit, gasol, fotogen, bensin, gel, tabletter. Nedan pratar vi om för- och nackdelar med olika bränslen.

Grill. Om du har tillgång till en gasol- eller kolgrill kan du använda den för att värma kastruller och stekpannor. Se bara till att handtagen tål värmen eftersom de blir mycket varmare på utsidan än de blir på en vanlig spis.

Värmepåsar. Påsar som blir varma när man häller en liten mängd vatten på dem. De innehåller vanligen antingen kalciumhydroxid eller en blandning av magnesium, järn, natriumklorid och kisel. Finns i form av påsar man trär runt en konservburk eller en softcan och som påsarsom man lägger i en särskild värmningsbehållare.

Elda på stenar. Ett knep som använts av naturfolk i tusentals år är att värma upp stenar i en eldstad och släppa ner dem i kokkärlet för att koka upp vatten. Det är särskilt användbart när man har ett kokkärl som inte tål eld.

Solkokare. Anordning där speglar fångar solljuset och riktar ljuset mot det som ska värmas. Det finns modeller som fungerar även om det är kallt eller lätt mulet.

Värma mat under bilens motorhuv. Det är ingen bra ekonomi i att starta bilen bara för att värma mat, men om du ändå måste åka en längre tur, passa på att laga en varm lunch. Slå in maten i dubbla lager aluminiumfolie eller värm en hel konservburk på motorns varma delar.

För- och nackdelar med olika bränslen till stormkök

fördelarnackdelar
gasol Sotar inte, luktar inte, ingen förvärmning, lätt att justera lågan, går att lagra i evigheter. Dyra kök och ganska dyrt bränsle, kräver olika gasblandningar för olika temperaturer, kan vara svårt att få tag på i en krissituation.
bensin Billigt, lätt att få tag på, fungerar i minusgrader, spill dunstar lätt. Brandfarligt, sotar, svårt att reglera lågan
fotogen Billigt, lätt att få tag på, inte så brandfarligt, går att lagra i upp till 10 år. Sotar, luktar, spill dunstar inte, måste förvärmas och pumpas upp i tryck, svårt att reglera lågan.
diesel Billigt, lätt att få tag på. Sotar, luktar, spill dunstar inte, måste förvärmas och pumpas upp i tryck, svårt att reglera lågan, begränsad lagringstid. 
sprit Miljövänligare (förnybar råvara), billiga kök, kök utan rörliga delar = mer robust. Låg effekt per kg bränsle, fungerar dåligt i minusgrader, svårt att justera lågan.
gelbränsle/spisbränsle Miljövänligare, lätthanterligt, mycket billiga kök. Låg effekt .
esbit-tabletter (hexamin) Lätthanterliga, låg vikt, mycket billiga kök, går att lagra länge. Giftigt, luktar.
vedLätt att hitta bränsle.Bränslet måste vara torrt.

Sammanfattning:

För krisberedskap i hemmet är gasolkök antagligen den bästa investeringen. Det är lätt att använde och det går bra att elda inomhus. Engångsbehållare med gasol kan man lagra hur länge som helst, påfyllningsbara behållare kan behöva kontrolleras innan de fylls på. Beräkna minst en 220 g behållare per person och vecka.

Spritkök eller kök med bränsletabletter kan vara ett bra alternativ för ett mindre hushåll som inte vill göra någon stor investering. Det går åt en flaska sprit per person och vecka, tabletter borde behövas två förpackningar per person och vecka.

Tänk på:

Tänd inte stormköket under spisfläkten, lågorna kan tända eld på fettet som samlats i filtret.
Vädra en kort stund efteråt.
Du får bara förvara 100 liter brandfarlig vätska hemma. I bostaden får varje behållare vara max 10 liter.
Gasol får man förvara 2 x 5 liter i flerbostadshus eller 2 x 30 liter i fristående hus/radhus. Du får inte förvara brandfarliga ämnen i källaren eller på vinden i flerbostadshus.

Fakta, Förberedelser i hemmet, Uncategorized

Mat

Hur lägger man upp ett nödlager utan att det kostar tiotusentals kronor?

Det bästa med att lagra mat är det kostar ganska lite om man har tålamod och inte förväntar sig att ha ett färdigt lager efter en vecka. Fokusera på livsmedel med lång hållbarhet, men se till att köpa sådant som du faktiskt äter regelbundet. Har du aldrig blötlagt och kokat torkade bönor, så kommer du nog inte att börja med det i en jobbig situation. Tycker du inte om fisk, så är kanske inte fiskkonserver det du ska fokusera på.

När du handlar din vanliga mat, köp ett paket extra av något som håller länge. Passa på när det är extrapris, eller när du har pengar över. Handlar du för en hundralapp extra varje vecka, så har du på ett år fått ihop ett lager värt 5000 kronor. Tanken är sedan att du hela tiden använder ditt matförråd. Varje gång en förpackning tar slut så köper du en ny. Öppna hela tiden den äldsta i förrådet, på så vis blir inget gammalt. Att köpa storpack håller nere kostnaderna, men oftast så sjunker hållbarhetstiden när förpackningen öppnats. Köp därför inte större förpackningar än du gör av med inom rimlig tid. Eller för över innehållet till en lufttät behållare för att förlänga hållbarheten.

Bra mat som passar att ha ett lager av.

Alla varor i denna lista håller i minst ett år i oöppnade förpackningar. 

I skafferiet

Ris
Pasta
Bulgur/couscous
Matvete/matkorn
Pulvermos
Mjöl
Bönor/linser
Havregryn
Konserverad frukt, t.ex, persika, ananas, päron
Konserverade grönsaker, t.ex. bönor, majs, sparris, krossade tomater
Konserverat kött, t.ex. dillkött, skinka, Salta biten
Konserverad fisk/skaldjur, t.ex. ansjovis, musslor, krabba
Mörk choklad/karameller
Matolja
Snabbkaffe
Te
Socker
Salt

I kylen

Mjölk med lång hållbarhet
Ghee (smörolja)
Oskalade nötter
Sylt/marmelad

I frysen

Nötkött eller viltkött
Mager fisk
Bär
Matbröd
Margarin
Vatten, i pet-flaskor fyllda till tre fjärdedelar

Är du extra ambitiös kan du köpa mylarpåsar och stoppa ner livsmedlen i tillsammans med några syreabsorbenter. Detta skyddar mot ljus och syre och förlänger hållbarhetstiden ordentligt i rumstemperatur. Om du frystorkar egen mat är det mylarpåsar du ska förvara den i.

Om ditt matlager är till för att hålla dig mätt i någon vecka innan du kan åka till affären och handla mer så spelar det inte så stor roll vad du äter. Du kommer inte att hinna få vitaminbrist och inte heller gå upp eller ned i vikt orimligt mycket. I en mer långvarig krissituation, måste du däremot fundera lite mer på vad du får i dig.
Kolhydrater i form av pasta, ris, mjöl är saker man kan lagra extremt länge och kommer knappast att bli ett problem oavsett hur länge du behöver leva på ditt matlager.
Proteiner är lite knepigare. Kött och fiskkonserver kan vara ganska dyra och håller ofta inte mer än 2 år. Bönor och linser är ett komplement som innehåller bra proteiner. Å andra sidan behöver vi inte så mycket protein som vi idag äter i Sverige, det räcker egentligen med ett gram per kilo kroppsvikt.
Fett behöver vi ett gram per kilo kroppsvik och dag. I en situation där du äter mindre kött och mindre halv-/helfabrikat än normalt kan du behöva komplettera med extra fett i form av matolja eller margarin.
Vitaminer. C-vitaminbrist kan uppstå ganska snabbt om man inte har tillgång till färsk frukt och färska grönsaker. Frukt- och grönsakskonserver är dock en acceptabelt alternativ. B12-brist kan man få om man inte äter fisk, mjölk- eller äggprodukter.
Mineraler. Kalcium får vi normalt från mjölkprodukter, men de flesta mjölkprodukterhar ganska kort hållbarhet. Vissa typer av ost kan man lagra i upp till ett år. Järn finns framför allt i kött, men även i bönor och vissa gröna grönsaker.