Kategoriarkiv: Förberedelser i hemmet

Fakta, Förberedelser i hemmet

Så skyddar du dig vid åskväder

Lämna en kommentar

Vid ett åskoväder byggs en kraftig elektrisk laddning upp i molnen som försöker urladda till den högsta punkten på marken.  Ett blixtnedslag har väldigt hög energi med spänningar på miljontals volt och kan sätta eld på träd och byggnader samt förstöra elektronik. Blixten kan slå ner två gånger på samma ställe, vissa höga byggnader träffas många gånger per år.

Sätt dig i säkerhet

Stanna inomhus. Även om ditt hus inte har åskledare är det säkrare än att gå ut. Men vattenledningar kan i värsta fall bli strömförande och blixtar kan slå ut ur vägguttag.

Äldre bilar skyddar mot blixtnedslag, inte för att de har gummidäck, utan för att de är metallburar som en elektrisk laddning inte kan komma igenom. Moderna bilar har ibland karosser av plast och större fönster och kanske inte skyddar vid ett nedslag. Däcken och elektroniken kan bli förstörda på alla typer av bilar.

Om du är utomhus, undvik öppna fält, fotbollsplaner och golfbanor. Blixten söker sig till den högsta punkten i närheten. Gummistövlar skyddar inte. Stå inte för nära höga träd. Blixten kan gå genom trädet och ner i marken. Trädet kan också splittras eller tappa grenar.

Vatten leder ström, så låt bli att bada, fiska, vattensporta och åka båt om inte båten har en åskledare.

Förbered dig

Dra ur sladdar till känslig utrustning som tv, router, bärbara datorer och mobilladdare. Om blixten slår ner i elnätet kan den höga energin smälta kretskort. Även på tvättmaskin, diskmaskin kyl, frys och spis borde du dra ut sladden, men det är ofta lite krångligare. Lampor är inte lika viktigt att dra ur, glödlampan kan förstöras vid ett blixtnedslag, men det är ganska billigt att ersätta.

Blixtar kan skjuta ut ur vägguttagen. Även ur en vanlig analog telefon kan det slå ut blixtar, däremot inte ur en mobiltelefon. Att installera ett överspänningsskydd i elcentralen hjälper oftast mot alla ovanstående problem.

Det är lätt hänt att det blir strömavbrott i samband med åskväder, så gör de vanliga förberedelserna inför strömavbrott:
-Kontrollera att ficklamporna har laddade batterier.
-Plocka fram ljus och tändare.
-Leta reda på ett stormkök för att kunna koka vatten och värma mat.
-Kontrollera brandvarnaren, brandvarnaren och brandfilten.
-Tappa upp några dunkar eller flaskor och tillbringare med vatten.
-Se till att din mobil och powerbank är laddade (men ladda dem inte om åskvädret har börjat).
-Ställ in din lokala P4-kanal på din vevradio eller batteriradio för att kunna få information.

Förberedelser i hemmet

Så gör du iordning en krislåda

Lämna en kommentar

En krislåda kan även kallas för strömavbrottslåda, beredskapslåda eller beredskapsbox. Det handlar om att samla alla saker du kan behöva i ett nödläge på ett och samma ställe. Exempel kan vara en vevradio, ficklampa, extra batterier, värmeljus, spritkök med bränsle och tändstickor. Ofta är krislådan en plastlåda, kanske med vattentätt lock för att att skydda innehållet eller en pappkartong. Men egentligen är krislåda mer ett begrepp för att man samlar sin krisutrustning på samma ställe. Det behöver inte vara en låda utan kan vara en hylla i en garderob. Eller, om du har gott om plats, ett helt förråd.

Själva lådan

En plastlåda har fördelen att den skyddar innehållet mot syre, fukt och mot skadedjur (även om möss och råttor ganska lätt gnager sig genom plast). Men har du mycket krisutrustning behöver du en väldigt stor låda (som kan vara ganska dyr om den ska vara luft- och vattentät). Lådor av plåt eller aluminium kan också vara bra, men är ännu dyrare. Ett alternativ kan vara att förvara vissa saker i påsar utanför lådan. Har du filtar och sovsäckar är vakuumpåsar effektivt för att skydda dem och göra att de tar mindre utrymme.

Innehåll i en krislåda

Innehållet i en krislåda ska vara sådant att du ska kunna täcka de livsnödvändiga behoven:
Rent dricksvatten (t.ex. dunkar och vattenreningsutrustning)
Varm mat (lättlagad mat med lång hållbarhet, stormkök)
Värme (filtar, sovsäckar, gasolkamin)
Ljus (ficklampor, vevlyktor, stearinljus)
Information (vevradio eller batteriradio, handböcker)
Hygien (latrinsäckar, våtservetter).

Bug out-bags

En bug out-bag eller överlevnadsväska är egentligen en portabel krislåda. Men eftersom den används när du behöver lämna din bostad behövs några extra saker i den, exempelvis ett tält eller en tarp ifall du behöver sova utomhus. En bug -out-bag är vanligtvis packad i en ryggsäck för att den ska vara lätt att bära – du kan inte räkna med att kunna ta dig hela vägen till din bug out-location i ett fordon. Men det kan gå att använda en axelväska om innehållet inte är alltför tungt. En resväska med hjul kan vara bekväm så länge du går på asfalt, men är väldigt opraktisk om du måste gå genom skogen.

Saker du inte ska stoppa ner i en låda kan du läsa om i detta inlägg

Fakta, Förberedelser i hemmet

Cybersäkerhet

Lämna en kommentar

Regeringen gick häromdagen ut med att det Nationella cybersäkerhetscentret som inrättades i december 2020 nu ska få Försvarets radioanstalt, FRA, som huvudman. Ansvaret för cybersäkerhetscentret har hittills varit delat mellan Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och FRA (även Post- och telestyrelsen, Försvarets materielverk och Polismyndigheten har varit inblandade i verksamheten). Detta har, enligt regeringen, lett till svårigheter med styrningen, uppföljningen och ansvarsutkrävandet.

Med anledning av detta ska vi här skriva lite om cybersäkerhet på nationell och på individuell nivå.

Cyberangrepp mot Sverige från främmande makt

Med tanke på att så mycket så stor del av samhället är uppkopplat mot internet så finns det risk för att skickliga hackare kan angripa viktiga delar av infrastrukturen i ett land såsom enskilda kraftverk, elnätet, dricksvattenförsörjningen, tågnätet, betaltjänster eller internet. En rysk hackargrupp tog exempelvis kontroll över en kraftstation i Ukraina 2016, vilket ledde till att 80 000 blev strömlösa.

I samband med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 väntade sig länder som tydligt kritiserade Ryssland att drabbas av ökade cyberangrepp, men detta har i stort sett uteblivit.  Hackergruppen ”Anonymous Sudan” (med ryska kopplingar) har genomför att antal överbelastningsattacker mot regioner, sjukhus, mediehus och universitet. Även Vattenfall och Kivra har drabbats. Men överbelastningsattacker är en väldigt låg nivå av cyberangrepp – man tvingar i princip bara servrarna att starta om – och leder sällan till några allvarliga konsekvenser. Att det inte blivit värre kan bero på att Rysslands förmåga till cyberangrepp inte var så stor som man befarat. Sverige har förvisso experter som är väldigt bra på cybersäkerhet. (Ett svensk-isländskt lag vann förra veckan Locked Shields, världens största cybersäkerhetsövning.) Men jag kan inte hitta några nyheter om att andra länder drabbats allvarligt heller, bortsett från ett fåtal lyckade attacker mot Ukraina, exempelvis attacken mot ett Ukrainskt satelitnätverk strax före invasionen.

Iran och Kina har av SÄPO pekats ut för omfattande spionverksamhet i Sverige och skulle möjligen kunna ha intresse av cyberattacker mot vissa delar av det svenska samhället. Åtminstone Kina har antagligen den tekniska kompetensen för att genomföra något sådant. Även terroristgrupper skulle kunna använda cyberangrepp för att försöka skapa oro eller sprida skräck i Sverige.

Cyberangrepp från organiserad brottslighet

Brottslingars mål med cyberangrepp kan vara att komma över data som kontokortsuppgifter eller lösenord. Ett fenomen som ökat på senare år är ransomware. Ett virus i ett datasystem gör att all data krypteras så att systemägaren inte kommer åt den och då fungerar inte längre systemet. För att få systemet upplåst tvingas man betala en lösensumma (ransom på engelska). Kända exempel i Sverige på drabbade är Coop och Kalix kommun. Även många mindre företag och privatpersoner har drabbats genom åren.

Så skyddar du dig

Privatpersoner kan göra några saker för att skydda sig.

Använd inte samma lösenord för flera tjänster. Det är vanligt att större eller mindre nättjänster hackas och uppgifter om alla användare stjäls och säljs vidare. Om du har ett konto på denna tjänst med exempelvis username: lattlurad@gmail.com och password: snuttan23 kommer en bedragare prova att logga in på Gmail med de lösenordet. Om det lyckas ändrar bedragaren lösenord och har nu exklusiv tillgång till dina mejl och därmed kontroll över alla dina konton på olika tjänster. Hen kan gå in på Amazon, Klarna, Netflix och så vidare och om inte lösenordet snuttan23 fungerar där så begär hen en nollställning av lösenordet, så att det skickas en länk till Gmail-konton som hen har kontroll över.

På många webbplatser kan man välja tvåfaktorsautentisering vilket gör att man både behöver lösenord och tillgång till din mobiltelefon (du får ett sms med en kod eller öppnar en autentiseringsapp för att få en kod), vilket ger mycket högre säkerhet.

När du väljer olika lösenord till olika tjänster välj smarta lösenord, inte password, 123456, hejsan, mamma, qwerty. Lösenord som bdGH/-91 följer kravet på att innehålla både gemener, versaler, siffror och specialtecken, men är lättare att knäcka med hjälp av datorer än ett långt lösenord som kattcykelstolblomma. De flesta operativsystem och webbläsare för datorer, surfplattor och mobiltelefoner har nu möjlighet att föreslå starka lösenord till dig. Dessa lösenord är långa och krångliga, men du behöver aldrig komma ihåg dem, utan det görs automatiskt. Det kan innebära problem om du får din enhet stulen när den är olåst, men jämfört med att ha dåliga lösenord är detta en mindre risk.

Klicka inte på okända länkar. De flesta försök att stjäla inloggningsuppgifter eller installera virus på din enhet är ganska taffliga. Du får ett mejl som ser ut att komma från en myndighet, en mobiloperatör, ett e-handelsföretag eller ett transportföretag, med en länk som du uppmanas att klicka på, men om du tittar på avsändaren så står det mrsexy3487@gmail.com. Det går att få avsändaradressen att se ut som någon annan, så det räcker inte att titta på den, men det är åtminstone bra att kolla den först. På en dator kan man se vart en länk leder innan man klickar på den (jag tror att det även fungerar på mobiler och surfplattor om du trycker länge på länken).

Installera ett antivirusprogram och en brandvägg på datorn och se till att uppdatera dem. Det finns många bra säkerhetspaket som även innehåller VPN, identitetsskydd och lösenordshanterare. De är inte gratis, utan kostar ofta 50 – 200 kr/månad, men det kanske kan vara en bra investering.

Gör säkerhetskopior på viktiga dokument och bilder både på en extern hårddisk/USB-minne/DVD-skiva och i en molntjänst.  Om du drabbas av ransomware på din dator, kan den i värsta fall sprida sig till hela nätverket du är uppkopplad mot. Däremot brukar molnlagringstjänster lova att ransomware från din dator inte ska kunna följa med filer som du laddar upp.

Se till att du har lösenordsskydd på alla prylar som är uppkopplade mot nätet: skrivare, smarta högtalare, robotdammsugare, TV, etc.

Och förstås ha en viss beredskap för den händelse att viktig infrastruktur slås ut av en cyberattack. Det är den vanliga listan för krisberedskap:
Se till att du har något att äta, har rent vatten att dricka, håller dig varm (eller sval på sommaren), kan få information och kan sköta din hygien.

Fakta, Förberedelser i hemmet

Utrustning som du INTE ska lägga i din krislåda

Lämna en kommentar

En krislåda behöver inte vara en fysisk låda utan kan lika gärna vara ett skåp eller en hylla i förrådet. Det viktiga är att man vet var utrustningen finns utan att behöva leta efter den. Utrustningen behöver också vara någorlunda lättillgänglig så det går att få fram den snabbt när den behövs.

Med det sagt så vill en del människor vill ha en vattentät plastlåda med lock som krislåda. Det skyddar krislådan vid en översvämning (tips: ställ inte lådan där det kan bli översvämning.) och mot skadedjur. (tips: håll efter skadedjur, de kan orsaka mycket värre problem än att din krislåda bli förstörd.)

Om du gör i ordning en krislåda så rekommenderar vi att du inte stoppar i dessa saker:

Ficklampa

En ficklampa behöver du ha lättillgänglig och inte längst ner i en krislåda i garderoben. När du väl har hittat ficklampan, då kan du börja plocka fram övrig krisutrustning. Sedan kan det förstås vara bra att ha extra ficklampor i din krislåda så att alla i familjen kan ha varsin ficklampa.

Filtar

Filtar är jättebra ur krisberedskapssynpunkt för att kunna hålla värmen. Men de tar stor plats och du måste skaffa en onödigt stor låda om du vill få plats med filtar till hela familjen. Samma sak är det med sovsäckar. Skaffa istället vakuumpåsar för förvaring och lägg i filtarna/sovsäckarna. Påsarna skyddar mot fukt och sparar plats på dina hyllor.

Vattendunk

Vattendunkar tar också omotiverat stor plats i krislådan. Möjligen kan du ha några hopvikbara dunkar i din krislåda, men sådana dunkar kan vara både svårare att fylla, svårare att bära och sämre för förvaring av vatten än vanliga, icke-hopfällbara, dunkar. Håll därför dina dunkarna utanför krislådan och håll dem fyllda med dricksvatten som du byter några gånger om året. Har du plats hemma bör du ha 20 liter per person i hushållet.

Powerbank

En powerbank är jättebra att ha för att kunna ladda mobiltelefoner och surfplattor när det är strömavbrott. Men om du stoppar ner den i krislådan istället för att använda den då och då, kommer den ligga och ladda ur tills den dagen du behöver den. En powerbank med solceller kan däremot vara något för din krislåda, eftersom du kan ladda den även under ett strömavbrott.

Mat

Mat har begränsad hållbarhet (även om den är ätbar mycket längre än vad bäst före-datumet anger) och det är därför bättre att du förvarar maten på ett ställe där det är lätt att rotera den (ta den förpackning som är äldst och köp en ny som du ställer längst bak). Vad som däremot är en bra idé att ha i krislådan är några burkar frystorkad mat med extremt lång hållbarhet (de håller i 15 eller 25 år och går med största sannolikhet att äta mycket längre än så). Det finns också konservburkar med riktigt lång hållbarhet.

Vattenreningstabletter

Vattenrening kan vara livsviktigt i ett krisläge. Problemet är att vattenreningstabletter har begränsad hållbarhet, oftast på 3 eller 5 år. Även om jag brukar betrakta bäst före-datum som en rekommendation och inte som en absolut gräns, så skulle jag vara försiktigt med att använda klorbaserade vattenreningstabletter långt efter deras utgångsdatum eftersom klorföreningar som bryts ner möjligen kan bilda nya föreningar som är ganska giftiga.

Vad som däremot aldrig ligger och blir dåligt i krislådan är ett vattenreningsfilter (om det inte innehåller ett kolfilter – de har begränsad livslängd).

Förberedelser i hemmet

Krisförråd med mat för dig som är allergisk

Lämna en kommentar

Även den som inte tål vissa livsmedel behöver ha ett lager med mat hemma ifall det av någon anledning inte går att gå ut och handla. Det kan vara att det är strömavbrott i din butik eller att kassasystemet utsatts för en hackerattack, det kan vara problem med transporterna så att det inte kommer in några varor eller att du inte kan gå ut för att du är sjuk eller för att det är farlig rök, kemikalier eller radioaktivitet i luften. Det är inget problem att komma på scenarier där du har stor nytta att ha ett matförråd hemma och det är oftast ingen stor ansträngning att bygga upp ett sådant.

Otur för den som inte tål baljväxter

Bönor, ärter och linser hör till de livsmedel som är bäst att ha i sitt nödförråd. De innehåller kolhydrater, fett och massor av protein och har väldigt lång hållbarhet, både i torkad form och som blötlagda konserver.

Laktosintoleranta kanske har en fördel

Mjölkprodukter hör till de livsmedel som har kortast hållbarhet och är svåra att lagra om kylskåpet inte längre fungerar på grund av strömavbrott. Det går förvisso bra att frysa de flesta mjölkprodukter och en fylld frys håller kylan längre i händelse av strömavbrott, vilket kan vara ett tips för den som inte klarar sig utan mjölk i kaffet. Laktosfria produkter har fördelen att de har längre hållbarhet och går att förvara skapligt länge om du kan hålla dem något under normal rumstemperatur. Havredryck, mandeldryck och dylikt (som inte längre får kallas mjölk) har jättelång hållbarhet, även i rumstemperatur.

Torrvaror utan gluten

En vanlig utgångspunkt i en nödlager är att ha stora mängder av lättlagade torrvaror med lång hållbarhet. Typiska exempel är pasta och couscous, men den som är glutenintolerant behöver hitta andra alternativ. Havregryn, potatismospulver och olika sorters ris kan vara en idé, de kräver varken mycket vatten eller lång koktid. Även potatis och andra rotfrukter är bra källor till kolhydrater, som går att lagra länge om man förvarar dem svalt, mörkt och ganska fuktigt

Frystorkad mat som är allergianpassad

Att ha ett antal portioner frystorkad mat i sitt nödlager har många fördelar.
-De är lättlagade – du behöver inte ens kokande vatten, det räcker att vattnet är hett.
-De har väldigt lång hållbarhet – de som är packade i konservburkar har nästan oändlig hållbarhet, även om de är märkta med 15 eller 25 år.
-De kan vara en trevlig variation om det är en långvarig kris och övriga matförrådet framför allt består av torrvaror, bönor och krossade tomater.

Överlevnadsbutiken har massor av frystorkade färdigrätter och råvaror och du kan sortera dem beroende på om du inte tål gluten, mjölk, ägg, nötter eller vill ha vegetarisk frystorkad mat.

Förberedelser i hemmet

Så preppar du utan pengar

Lämna en kommentar

Vi är i slutet av årets fattigaste månad och detta år känner sig de flesta svenskar fattigare än någonsin. Många har inte pengar över till annat än det allra nödvändigaste. Men det betyder inte att du behöver pausa alla tankar på att förbättra din krisberedskap – snarare tvärt om. Vi ska här visa att krisberedskap inte måste vara dyrt och i vissa fall kan prepping även vara något som sparar pengar åt dig.

Bli vän med dina grannar

Att skaffa en bättre relation till en granne, jobbarkompis eller lagkamrat kostar vanligen ingenting. Men ett stort nätverk är en bra tillgång vid en kris. Och i ett ekonomiskt läge som detta finns det många fördelar. Du kanske kan få samåka till jobbet, låna ett verktyg du behöver eller få en kopp socker.

Köp storpack

Det är dyrt att vara fattig. Om du hela tiden måste köpa små förpackningar förlorar du en massa pengar i längden. Om du är en sådan som har gott om pengar i början av månaden, men har svårt att få det att gå ihop sista veckan, kanske du kan satsa lite mer pengar på att köpa storpack av basvaror när lönen kommer och mindre på att unna dig saker. Att ha ett lager av varor med lång hållbarhet ökar din krisberedskap.

Baka och laga mat själv

När matpriserna är höga kan man spara pengar på att baka sitt eget bröd. Höga elpriser kanske gör att du tvekar att sätta på ugnen, men om en ugn förbrukar cirka en kWh vid 200 grader så blir inte gräddningskostnaden mer än 1-2 kr per limpa om du gräddar flera samtidigt och kör några plåtar efter varandra. Dessutom värmer ugnen upp bostaden, så att du tillfälligt kan dra ner värmen.

Mat blir ofta billigare om du lagar den från råvaror istället för halvfabrikat. Framför allt blir det billigare än att beställa hem mat eller äta ute. Kunskaper i matlagning och bakning är bra att ha i en kris, så passa på att öva nu.

Lär dig nya saker

Det finns många kunskaper som är viktiga för din krisberedskap. Om du fått mer tid över nu för att du inte reser, går på krogen eller på bio, utnyttja tiden till att lära dig något. Låna böcker på biblioteket eller titta på instruktionsvideor på Youtube.

Håll värmen

Om du har kallt hemma av kostnadsskäl eller för att fastighetsägaren har dragit ner värmen kan du använda vanliga preppertips för att hålla värmen: använd bara några rum, ta på kläder och tofflor, täta kring fönstren. Läs mer i ett tidigare inlägg på Överlevnadsbloggen

Rensa förrådet

Passa på att gå igenom alla förråd. Du hittar antagligen saker som du inte behöver längre och som du kan sälja för att få in lite pengar. Och du kommer troligen att upptäcka användbar utrustning som du glömt bort att du har.

Köp inte en massa utrustning

Visst kan det vara bra ur krisberedskapssynpunkt att ha en massa saker hemma, men har du ont om pengar kan det vara värt att fundera igenom om du inte redan har det du behöver för att klara exempelvis ett strömavbrott. Med lite påhittighet kan du använda din utrustning på nya sätt i en krissituation.

Vevradio uppmanas alla att ha hemma. Men har du en klockradio med batterier, så fungerar den lika bra, åtminstone under en kortare kris. Du kan även sätta dig i bilen och slå på bilradion för att kunna lyssna på nyheter på P4.

Ett stormkök är att bra att ha, men om du saknar det finns det alternativ för att kunna få varm mat under ett strömavbrott. Grillen kan användas med kastruller och stekpannor för att koka vatten och laga mat. Med en gasolgrill är det lättare att reglera värmen, men även en kolgrill fungerar. I en öppen spis brukar det också gå bra att sticka in en kastrull för att koka vatten.

Ett vattenreningsfilter tycker jag egentligen att alla ska investera i, för att kunna dricka sjö- eller flodvatten om det inte kommer något ur kranen. Men för att få bort bakterier och parasiter går det lika bra att koka vattnet.

Förberedelser i hemmet

Så håller du dig varm i vinter

Lämna en kommentar

Just nu har vi en ovanligt varm novembermånad och de flesta svenskar håller tummarna för att vi även får en mild vinter. Med rekordhöga energipriser och risk för effektbrist i elnätet kan det bli riktigt jobbigt om vintern blir lång och kall.
Vi ger här några tips för att du ska slippa frysa i din bostad.

Skaffa en kamin som drivs med gasol, fotogen eller sprit. Dessa går att använda inomhus om du bara har okej ventilation.
Sätt på dig tjocka sockor. Lägg mattor på golven. Om fötterna är varma brukar man känna sig mindre frusen. Dessutom är golven ofta ganska många grader kallare än temperaturen i huvudhöjd.
Använd-lager på lager-principen. Precis som utomhus är det effektivare att ha på sig flera lager kläder med luft mellan varje lager.
Använd inte alla rum. Stäng dörren till så många rum som möjligt så är det lättare att hålla värmen i de rum ni ska använda.
Bjud hem grannar och vänner. Människor fungerar som små element och avger uppemot 100 W. Vill du ha det riktigt varmt – ordna barnkalas.
Se till att inte möbler och gardiner är i vägen för elementen. Har du vattenelement kan de behöva luftas för att inte förlora effekt.
Täta kring fönstren. Dra ner persienner täck fönstren med filtar för att förhindra att värme försvinner ut genom glaset.
Slå upp ett tält att sova i eller bygg en koja under ett bord.
Vädra ordentligt men bara en kort stund.

Förberedelser i hemmet, Uncategorized

Detta behöver du för att vara förberedd

Lämna en kommentar

Det talas ofta om vilka saker du ska skaffa dig för att vara förberedd på en kris. Men vad du behöver är inte i första hand en lista med utrustning att bocka av. Vad som är viktigt är att förstå att det finns ett antal uppgifter som du behöver lösa i en krissituation. Om du löser dem genom att du har rätt utrustning, genom bushcraft eller genom att ta hjälp av en granne är upp till dig och din speciella situation.

Du behöver kunna:
Få information.
Den mest robusta och pålitliga informationen kommer att finnas på din lokala P4-kanal. Men du behöver inte köpa en vevradio om du har en batteriradio, bilstereo eller en granne du kan lyssna hos.

Hålla dig varm.
Värmen kan ordnas genom att ha en kamin/öppen spis/vedbastu, portabel gasol-/sprit-/fotogenkamin, tjocka kläder och filtar eller genom att samla många människor i samma rum.

Få fram dricksvatten.
Se till att du har vatten för några dagar. Det kan vara kranvatten i dunkar, pet-flaskor i frysen eller några sexpack med bordsvatten. Har du ingen handpump eller borrad brunn med elverk för att driva pumpen behöver du hämta sötvatten i dunkar någonstans och rena det genom att koka, filtrera eller klorera.

Värma mat och koka vatten.
Visst överlever du på kall mat och inget kaffe, men det tär på humöret i längden. Här är alternativen många: vedspis, stormkök, utegrill eller öppen eld. Du behöver också ha gott om mat i skafferiet att värma upp.

Sköta din hygien.
Du måste inte duscha varje dag, utan kan tvätta av dig med en fuktig tvättlapp. Men du måste lösa toalettproblemet och du måste ha god handhygien.

Klara av lättare sjukvård och ta ev. mediciner.
Här behövs ett sjukvårdskit och någon som har kunskap att använda det. Tar du viktiga läkemedel behöver du ha tillräckligt mycket av dem och kunna förvara dem på rätt sätt.

Fakta, Förberedelser i hemmet

Lägg upp ett lager av mat inför en kris

Lämna en kommentar

Krisberedskapsveckan hösten 2022 äger rum vecka 39, det vill säga 26 september till 1 oktober och har mat som tema.

Vi uppmanas av myndigheterna att vara beredda på att klara oss själva i en vecka. Hur bör man tänka kring sitt matförråd? De flesta har redan tillräckligt med kalorier hemma för att hålla sig mätta i en vecka, även om de kanske får klara sig utan mjölk/kött/färskt bröd/frukt. Dessutom överlever man helt utan mat i en vecka, även om det kan vara svårt att hålla humöret uppe.

Med det sagt, självklart ska matförråd vara en viktig del av din krisberedskap och något som är värt att lägga lite tankekraft på. Vi visar här 4 olika tankesätt du kan välja, beroende på din ambitionsnivå.

Köp extra av det du använder mycket av

Det första du kan göra är att ha ett extra paket av basvaror som du använder ofta. Det kan vara mjöl, ris, pasta, havregryn, cornflakes, matolja, krossade tomater. De håller länge och hinner inte bli dåliga om du hela tiden tar den förpackning som är äldst. Det är heller inte någon ekonomisk uppoffring eftersom du i alla fall skulle behövt köpa sakerna nästa månad (och med den inflation vi har just nu antagligen mycket dyrare). Det minskar också risken för att du behöver åka till affären en extra gång för att det saknas något hemma.

Lägg upp ett lager av mat med lång hållbarhet

Steg två är att köpa hem en mindre mängd mat som du kanske inte äter så ofta till vardags, men som du kan tänka dig att äta i en nödsituation. Exempel kan vara ansjovis, ärtsoppa, pulvermos, bönor, bulgur, knäckebröd, mjukost. Utbudet av färdiga rätter i konservburk har stadigt minskat i butikerna år från år, men ett trendbrott har kunnat anas i och med coronapandemin och kriget i Ukraina och vissa butiker har nu börjat öka utbudet. Denna typ av varor får du komma ihåg att rotera (=äta upp när de börjar bli gamla och köpa nya, färska) innan de blir dåliga. Men de flesta av dessa livsmedel håller betydligt längre än bäst före-datum på förpackningen.

Lägg upp ett lager för längre än en vecka

När du har uppfyllt steg ett och steg två kan du, om du har plats och är intresserad, börja fylla dina förråd så att du har mat för mycket längre tid än en vecka. Förslagsvis bör du först ha lärt dig rotera dina förråd, så du slipper kasta halva skafferiets innehåll om fem år. Fundera på hur mycket av basvarorna du brukar göra av med på exempelvis två månader och så köper du tre påsar ris, havregryn, etcetera istället för en extra påse. Om du köper lite extra mat varje gång du handlar blir det heller inget stort slag mot din plånbok. Kolhydrater är enklast att lagra, men du behöver även planera för proteiner (kikärtor på burk, fiskkonserver, färdigrätter i konservburk?). Ska du klara dig i flera månader på ditt förråd behöver du dessutom få i dig vitaminer.

Köp mat med extremt lång hållbarhet

Frystorkad mat i plåtburkar har ett garanterat bäst före-datum på 15 eller 25 år, beroende på märke. Med största sannolikhet är de därmed ätbara åtminstone dubbelt så länge. Ett förråd av frystorkad mat gör att du aldrig behöver oroa dig för att den ska hinna bli dålig. Frystorkad mat är lätt att tillaga och ger omväxling i kosten om du skulle bli tvingad att leva på dina förråd under lång tid. Men frystorkad mat är dyr – varje portion kostar ofta 60-80 kr, så det kan vara bra att använda det som ett komplement till ditt förråd av torrvaror och konserver och inte bygga upp ett matförråd av enbart frystorkad mat.

Nödkakor finns av flera olika märken och har ofta bäst före-datum 20 år i framtiden. De har högt energiinnehåll och består vanligen av vetemjöl, socker och fett och är ibland vitaminberikade. Den långa hållbarheten kommer av att de är vakuumförpackade i mylar.

Förberedelser i hemmet, Samhällets sårbarhet

Förbered dig för höga elpriser och brownout i vinter

Lämna en kommentar

Brownout – tillfälliga strömavbrott

Facktermen är egentligen elavbrott och inte strömavbrott, men eftersom de flesta svenskar istället säger strömavbrott så använder vi den termen. Brownout definieras som en partiell, tillfällig minskning av den totala systemkapaciteten. Om det blir akut effektbrist i elsystemen i hela Europa i vinter skulle elbolagen som en krisåtgärd kunna stänga ner delar av elnäten en kort tid, så kallad rullande blackout. Detta kommer att leda till strömavbrott för hushållen i den berörda delen. Ju mer kontrollerat detta sker desto mindre påverkan får det för privatpersoner. Exempelvis genom att kunderna informeras en viss tid i förväg, att nedsläckningen växlar mellan olika delar efter kanske en halvtimme och att kritisk verksamhet som sjukhus exkluderas.

Planera för strömavbrott

Ett kort strömavbrott som annonserats i förväg har vanligen inte så stor påverkan på hushållen. Se till att du har ficklampor hemma, att middagen och kaffet är färdigt, att mobil/surfplatta/laptop är laddade och att eventuell känslig utrustning är avstängd. Har du någon elektrisk utrustning du måste använda och som inte drar allt för mycket el kan du investera i ett bilbatteri med laddare och en inverter. Det kostar några tusen, men är en riktigt bra investering för din krisberedskap.

Se över din ekonomi

Ha en ekonomisk buffert för att klara höga elräkningar. Det är lite sent att börja spara pengar nu när allting har ökat i pris, men de flesta svenska skulle kunna dra in ganska mycket på sin konsumtion. Gör upp en budget. Leta efter extrapriser i butiken, köp mat som är i säsong, dra ner på köttkonsumtionen. Undvik att köpa näthandla saker du inte verkligen behöver, säg upp någon av dina streamingtjänster.

Spara el

Även om vissa åtgärder har mycket större effekt än andra, så kan varje litet bidrag vara viktigt. Välj lågenergiprogram på diskmaskin och tvättmaskin och kör inte torktumlaren och torkskåp slentrianmässigt utan häng upp kläderna. Höj temperaturen i kyl och frys två grader. Sätt in maten i ugnen medan den värms upp och använd lock på kastruller. Ta kortare eller svalare duschar. Sänk temperaturen inomhus och ta istället på dig en tröja och tjocka strumpor. Stäng av golvvärmen. Släck lamporna i de rum du inte är i för tillfället. Ha inte saker på stand-by.

Använd el vid rätt tid på dygnet

De flesta med rörliga elavtal har inte timavtal där de betalar vad elen faktiskt kostar på marknaden den aktuella timmen och därför påverkas inte elräkningen av om du tvättar på kvällen eller natten. Trots det kan kan det vara bra att hålla nere din elförbrukning under vissa timmar eftersom det minskar belastningen på systemet och kan leda till att priserna inte rusar på alla elavtal och att vi slipper brownout. Varje hushåll har ganska lite påverkan men om många gör det samtidigt kan det få stor effekt. En forskningsrapport pekar på att om Europa klarar att sänka elförbrukningen med 5 % i vinter så behöver inte elpriserna bli högre än förra vintern. Vilka timmar elen är billigast varierar från dag till dag, men den brukar vara klart billigare 22-06 och som dyrast kl 7 och kl 19.