Kategoriarkiv: Förberedelser i hemmet

Förberedelser i hemmet

Prepping för nybörjare

Lämna en kommentar

Att oroa sig för sämre tider är helt naturligt och behöver inte innebära att man blir en hardcore prepper som bygger en bunker i trädgården och börjar lagra ammunition.

Du tror kanske inte att apokalypsen närmar sig och inte heller att vi ska bli invaderade av något av våra grannländer.
Men du kanske kan acceptera något av följande scenarier:
Ett stort strömavbrott inträffar, som tar lång tid att åtgärda.
Du tvingas stanna hemma flera dagar p.g.a kraftigt snöfall, storm eller en sjukdomsepidemi.
Du måste hastigt lämna din bostad p.g.a. brand eller översvämning.

Även om du är en obotlig optimist som inte ens tror att såna saker kommer att hända dig, så kostar det väldigt lite, både tid och pengar, att bli betydligt mer förberedd på oväntade händelser. Överlevnadsbloggen startar nu en sommarföljetong om hur även en komplett nybörjare på några veckor kan bli någorlunda väl rustad att ta hand om sig själv och sin familj i en krissituation. Även mer rutinerade preppers kommer nog att hitta intressant information, då vi ska gå in på djupet på en del frågor.

Nu undrar ni: Varför göra en följetong och inte publicera alla fakta på en gång? För att det ska bli lite spännande cliffhangers till följande vecka. Och framför allt för att jag inte har tid att skriva allt på en gång.

Innehåll:
Vad händer vid ett längre strömavbrott?

Är det dyrt att lägga upp ett lager av mat?

Vatten, det tänkte du inte på, va?

Vilken övrig utrustning behöver du ha hemma?

Vad gör du om du måste fly från din bostad?

Fakta, Förberedelser i hemmet, Överlevnad i vildmarken

Rening av dricksvatten

2 kommentarer

Vi har kommit till del 3 i vår miniserie om dricksvatten. Denna vecka handlar det om olika typer av förorenat vatten och vilka olika reningsmetoder det finns.

Skadliga saker som potentiellt kan finnas i dricksvatten

Djur och mikroorganismer

Insekter: (ägg och larver av) myggor, flugor. Dödas genom kokning. Tas också bort med de flesta vattenfilter.

Maskar: (ägg från) bandmask (tex dvärgbandmask, binnikemask), (ägg från) spolmask. Dvärgbandmask är mycket ovanlig i Sverige, men andra maskar och spolmask förekommer. Dödas genom kokning. Tas också bort med de flesta vattenfilter. Klorering hjälper vanligen inte.

Protozoer (urdjur, encelliga eukaryoter): Entamoeba histolytica (amöba som ger dysenteri), cryptosporidium, giardia. Dödas genom kokning. Tas också bort med de flesta vattenfilter. Klorering hjälper vanligen inte, däremot UV-behandling.

Alger: cyanobakterier (blågröna alger) (De är egentligen inte alger, utan bakterier. Riktiga alger som grönslick (sjögräs) är inte farliga för människan). Hela cyanobakterier tas bort med de flesta vattenfilter. Går däremot bakterien sönder så läcker det ut gift som finns inne i cellerna. Om man kokar eller klorerar går också bakterierna sönder. För att få bort sådant gift måste vattnet destilleras.

Bakterier: Vibrio cholerae (kolerabakterie), E coli (EHEC, ETEC, EPEC, EIEC), campylobacter, salmonella, Mycobacterium tuberculosis (turberkulosbakterie), shigella (dysenteribakterie), legionella, clostridium, enterokocker. Dödas genom kokning eller Klorering. Tas också bort med de flesta vattenfilter.

Virus: hepatit A, polio, calicivirus (vinterkräksjuka), rotavirus. Dödas genom kokning eller Klorering. Normala vattenfilter är för grovmaskiga, det behövs porstorlekar på ca 0,00001 mm (0,01 mikron) för att filtrera bort virus.

Partiklar

Sand, humus, lera. Är oftast inte farliga att få i sig, men kan påverka smaken på vattnet. De sätter även igen filter och minskar effektiviteten hos kemiska reningsmedel. Tas bort med ett eller flera förfilter. Ibland kan det fungera att bara låta partiklarna sedimentera och sedan använda vattnet överst.

Organiska miljögifter

Klorföreningar: freoner, DDT, PCB, dioxiner.

Bromföreningar: freoner, flamskyddsmedel.

Perfluorerade ämnen: (impregneringsmedel, rengöringsmedel, brandsläcknings­skum).

Kvicksilverföreningar: metylkvicksilver.

Alkylfenoler (mjukgörare i textilier).

Petroleumprodukter: diesel, bensin, fotogen, motorolja.

Halterna av dessa ämnen är normalt låga i svenska vatten utom möjligen vid industriområden, hamnar eller gruvor. De flesta av dem är inte akut giftiga utan bara skadliga vid upprepad förtäring. Många av ämnena kan renas bort genom kolfiltrering eller destillation. Trots det bör man nog helt undvika vatten med denna typ av föroreningar och hitta en annan vattenkälla.

Oorganiska ämnen

Arsenik.

Tungmetaller: kadmium, bly, kvicksilver, uran.

Andra metaller: järn, koppar, zink, aluminium. Är normalt inte farliga i mindre mängder.

Koksalt (natriumklorid).

Alla dessa ämnen är vanligen lösta i vattnet och försvinner inte vid kokning eller filtrering. De går heller inte att klorera bort. Destillation är däremot effektivt. Filter med omvänd osmos eller jonbytare fungerar också.

Olika typer av reningsmetoder

Filtrering

Förfiltrering eller grovfiltrering tar bort partiklar, men inte mikroorganismer. Det finns många kommersiella förfilter men det kan ibland räcka med en tygtrasa eller ett kaffefilter. Ett finmaskigt filter är effektivare, men vattnet rinner långsammare genom ett sådant.

Kolfilter kan ta bort smak, lukt, färg och vissa organiska ämnen men släpper normalt igenom mikroorganismer.

Keramiska filter, glasfiberfilter, polymerfilter, cellulosafilter renar bort mikroorganismer efter storlek. En vanlig porstorlek är 0,2 mikrometer, vilket tar bort bakterier, protozoer och större organismer. Däremot tar sig virus igenom porerna och kräver därför porstorlekar ner mot 0,02 mikrometer. Porstorleken räknas ofta som ett genomsnitt och därför kan en del av porerna vara större och ett litet antal av mikroorganismerna ta sig igenom filtret. Filter som LifeStraw eller Sawyer Mini lovar t.ex att ta bort 99.9999% av alla bakterier.

Kemisk rening

Kemisk rening av dricksvatten kallas i dagligt tal klorering, men många olika ämnen kan användas: Klorgas, klordioxid, hypoklorit, dikloroisocyanurat, jod eller kaliumpermanganat. Kemikalierna oxiderar sönder bakterier och virus, men protozoer och större organismer har ofta ett hölje som står emot sådan behandling.

UV-behandling

UV-ljus har hög energi och spränger sönder virus och bakterier och fungerar även på protozoer som kan vara motståndskraftiga mot kemiska reningsmetoder. I princip räcker det med starkt soljus och en PET-flaska, men har man lite mer bråttom finns produkter som SteriPen som har en UV-lampa.

Destillering

Vid destillation förångar man vattnet, samlar upp ångan och låter den kondensera. Det är det mest effektiva sättet att rena vatten och tar bort alla typer av föroreningar från vattnet (vissa organiska lösningsmedel går inte att rena bort på detta sätt). Men destillation kräver specialutrustning och är energikrävande.

Kokning

Kokning av vattnet dödar alla mikroorganismer. Det räcker egentligen att vattnet kokar upp, men det brukar rekommenderas att det ska koka i minst en minut. Däremot försvinner ingenting från vattnet vid kokning, vilket betyder att döda bakterier, partiklar, kemikalier och salter stannar kvar.

Fakta, Förberedelser i hemmet

Förvaring av dricksvatten

1 kommentar

Jag skrev om dagsbehovet av färskvatten förra veckan och tänkte utveckla det med några saker som ni bör känna till om lagring av vatten

Vatten har olika lång hållbarhetstid beroende på hur rent (dvs fritt från bakterier, alger och protozoer) det är från början. Om du har en brunn som är provtagen och har bra kvalitet så kan du lagra det längre. Är brunnsvattnet av okänd kvalitet kanske du till och med ska koka upp vattnet innan du använder det. Kommunalt dricksvatten som kommer ur kranen har bra hållbarhet. Cirka sex månader kan man förvara vatten om det står mörkt och svalare än rumstemperatur.

Förvara vatten i rena dunkar avsedda för dricksvatten eller i PET-flaskor. Undvik flaskor som det varit fruktjuice eller mjölk i eftersom det är svårt att får bort alla rester, hur mycket man än sköljer och då ger det näring till bakterier. Locket är den del som är svårast att rengöra och där bakterietillväxt vanligen startar.  Glasflaskor är tunga och kan gå sönder.

Använder du mindre dunkar eller PET-flaskor kan du stoppa några i frysen, men fyll då bara flaskorna till 3/4 och inte hela vägen upp. Hållbarheten på vattnet blir då mycket lång och de fungerar även som kylklampar som hjälper till att hålla låg temperatur i frysen under exempelvis längre strömavbrott.

Kranvatten av god kvalitet finns ingen anledning att koka innan det tappas på dunkar. Om du ändå kokar vattnet, låt det svalna först så minskar risken att dunken deformeras eller att skadliga ämnen lakas ut från plasten.

Att tillsätta någon typ av klor till vattnet förlänger antagligen hållbarheten, men ger en tråkig bismak.
Silverjoner hindrar bakterietillväxt i vattnet, men dödar inte de som redan finns där.
Har man bra vatten och möjlighet att byta vatten i dunkarna var sjätte månad är det nog en bättre strategi än att hälla i kemikalier.

När vattnet sedan ska användas kan man lufta det genom att hälla det mellan två behållare några gånger så är det mindre risk att det smakar unket.

Förberedelser i hemmet, Överlevnad i vildmarken

Naturliga vattenkällor i din närhet

1 kommentar

I en långvarig krissituation är tillgång på färskvatten antagligen det som kommer att ge störst problem för många svenskar.  Vi behöver ungefär 20 liter vatten per person och dag för att dricka, laga mat och sköta vår hygien (jämfört med de 180 liter vi idag använder i snitt). Under kortare perioder kan man dock klara sig med 3 liter per dag.  Att lagra stora mängder vatten är problematiskt även om du har en jättestor frysbox eller har ett schema för att rotera dina vattenförråd efter några månader.

Tur då att vi bor i Sverige med gott om vattendrag som ofta håller tillräcklig kvalitet för att det ska gå att dricka vattnet. Det finns även ett stort antal naturliga källor runt om i Sverige. Med hjälp av denna interaktiva karta från Sveriges Geologiska Undersökning kan du se exakt var dessa källor finns. De har även en karta över borrade brunnar.  Men detta är kanske mindre intressant ur prepperperspektiv eftersom det behövs en motordriven pump för att få upp vatten ur en sådan brunn.

källförteckning
Källor kring Botkyrka

 

Fakta, Förberedelser i hemmet, Överlevnad i vildmarken, Samhällets sårbarhet

Recension av Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen

Lämna en kommentar

zombieöverlevnad - din guide till apokalypsen

 

Herman Geijer har gjort sig ett namn som zombieexpert genom bloggen NejTackZombies och ABF-kurser om zombieöverlevnad. Nu har har samlat sina kunskaper i boken Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen. Denna bok handlar långt ifrån bara om zombier utan är antagligen den bästa boken om prepping som givits ut på svenska (låt vara att konkurrensen är ganska blygsam).

Boken berättar förstås om zombien som populärkulturellt fenomen, zombiers egenskaper och vad som kan hända vid ett zombieutbrott, med referenser till böcker TV-serier och filmer. Men egentligen används zombierna som en metafor för alla möjliga , mer sannolika katastrof- och apokalypsscenarier.

Herman Geijer går igenom människans grundläggande behov, vilka varor man behöver lägga upp lager av, utrustning, frågan om bug-in eller bug-out, överlevnad i vildmarken, och självhushållning. Men också ämnen som ofta förbises av (amerikanska) preppers, som att skapa bra relation till sina grannar, att komma i fysisk form samt psykologi och gruppdynamik i katastrofsituationer

Boken ger en översiktlig bild av av i stort sett alla ämnen man behöver fundera över som prepper. Den har en viss akademiska touch , med en stor mängd noter, men är samtidigt mycket lättläst med ett stort antal pedagogiska teckningar av Jimmy Wallin. Ska man hitta något att anmärka på är det möjligen att boken är för översiktlig och man behöver bärförleta mer information på många andra ställen ifall man vill fördjupa sig i något av temana. Detta är nog helt avsiktligt av författaren för att undvika att boken blir för tjock och tungläst och därigenom skrämma bort potentiella läsare.

Jag rekommenderar boken för alla som är intresserade av prepping, utom möjligen de som är allergiska mot allt som har med zombier att göra och de som till varje pris vill att författare ska använda uttrycket ”han/hon” istället för ”hen”.

Fakta, Förberedelser i hemmet, Överlevnad i vildmarken, Samhällets sårbarhet

Böcker om överlevnad och prepping på svenska

Lämna en kommentar

(2014-06-15)

Engelskspråkiga böcker på temat överlevnad finns det i mängder. Men utbudet av böcker översatta till svenska eller skrivna av svenskar är inte alls dåligt – så stort att det är värt att sätta ihop nedanstående översikt. Flera av dessa finns att köpa i Överlevnadsbutiken, men väldigt många är också slut hos förlaget. Ifall det blir nya upplagor eller ej beror på efterfrågan, så hör av er till förlagen och tjata. Annars går de ofta att hitta på bibliotek eller bokbörsen.

Böcker om överlevnad i vildmarken

Överlevnadshandboken. John ”Lofty” Wiseman, Bonnier fakta 2014.
Bibeln för överlevnadskunskaper även om många av tipsen är inte anpassade för svenska natur. Slut hos förlaget, men en ny upplaga kommer i mars 2015.

Uteliv med överlevnadskunskap. Lars Fält. Vildmarksbiblioteket 2014.
Ny bok (våren 2014), som nästan bara fokuserar på överlevnad. Pedagogisk och med färgbilder lär den ut det mesta du behöver veta om överlevnadskunskap, som kroppens behov, utrustning, bivackering, eld, vatten, föda i naturen och bushcraft.  Gott om färgfoton- och teckningar.

Handbok överlevnad Armén. Lars Fält, Stefan Källman, Almqvist & Wiksell Tryckeri, 1988. Slut hos förlaget, men det kan gå att hitta en pdf-version på nätet.
Bra bok som tar upp mycket om kroppens behov och begränsningar, utrustning, vatten, föda , orientering och bivackering. Pedagogisk med kontrollfrågor och färgteckningar.

Överleva på naturens villkor. Lars Fält, Stefan Källman, Harry Sepp. ICA bokförlag 1986. Slut hos förlaget.

Överleva på naturens villkor. Stefan Källman, Harry Sepp. ICA bokförlag 2001. Slut hos förlaget
Ny och ganska omarbetad upplaga av föregående bok, denna gång utan Lars Fält som medförfattare. Mycket bra bok om överlevnad året runt. Behandlar ämnen som verktyg, kläder, utrustning (inkl. nödask), eld, ätliga växter, v atten och näringsbehov, historiska exempel på överlevnad.  Gott om foton och teckningar, både svartvita och i färg.

Överlevnadsguiden – Allt du behöver veta för att klara dig i naturen.  Rob Beattie. Ordalaget Bokförlag 2006. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna

Handbok i överlevnad. Chris Grönlund. NordJem 1988.
Jag har inte läst denna

Vildmarksböcker som innehåller tips om överlevnad

Vinterfärden. Lars Fält. Wahlström & Widstrand 2001. Slut hos förlaget.
Äldre version av boken som nu heter ”Uteliv på vintern”.

Uteliv på vintern. Lars Fält. Vildmarksbiblioteket 2010.
Behandlar viktiga områden som utrustning (främst kläder ochskidor/snöskor/pulkor), sjukvård, vatten- och energibehov, planering, orientering och bivackering. Gott om färgfoton- och teckningar.

Friluftsboken: praktiska tips och goda råd om vandring, kanoting, orientering, lägerliv och utrustning. Lars Fält. Wahlström & Widstrand 2007. Slut hos förlaget.
Äldre version av boken som nu heter ”Uteliv på sommaren”.

Uteliv på sommaren. Lars Fält. Vildmarksbiblioteket 2013.
Behandlar alla delar av utrustningen, orientering, vatten- och energibehov, fiske, ätliga växter, kanotpaddling, lägerplats, göra eld, knopar och lite bushcraft. Kort kapitel om överlevnadskunskap ur ett teoretiskt perspektiv. Gott om färgfoton- och teckningar.

Skogsliv. Lars Fält & Bo Wesslien. Vildmarksbiblioteket 2010.
Handlar mer om saker som är kul attkänna till i naturenän sånt som är livsnödvändigt. Men den nämner lite om t.ex. kläder, utrustning, göra upp eld, sömnbehov, sjukvård. Färgfoton.

Uteliv. Med överlevnadsteknik. Lars Fält. Wahlström & Widstrand 1998. Slut hos förlaget.
Mycket bra bok som förutom överlevnadskunskaper ger allmänna tips om kläder och utrustning för svenska vildmarken. Stora delar av texten återfinns i de nyare böckerna Skogsliv, Uteliv på sommaren, Uteliv på vintern och Uteliv med överlevnadskunskap.

Stora vildmarksboken. Lars Monsen. Bokförlaget Forum 2006. Slut hos förlaget.
Innehåller ett kapitel om överlevnad i extrema situationer med exempel på verkliga händelser. I övrigt bra information med foton och teckningar om t.ex. eld, lägerplats, näringsbehov och kläder. Kapitel om jakt och fiske, men ingenting om ätliga växter. Författaren beskriver också sina tester av utrustning från olika märken. Det kan verka som produktplaceringar, men han tvekar inte att såga de produkter som inte håller måttet. Gott om färgfoton.

Vildmarksboken. Lars Monsen. ICA Bokförlag 2000. Innehåller ingenting om överlevnad, men många andra bra tips för den som befinner sig i vildmarken. Många foton, några teckningar.

Utfärd. Göran Olsson. Argasso 2011. Allmänt om utfärder i berg eller vildmark. Omotiverat mycket om klättring, men i övrigt många bra fakta om t.ex. utrustning , orientering, skydd & värme, väder, första hjälpen och vatten- & energibehov. Mycket pedagogiskt med tvåfärgsteckningar.

Första hjälpen i vildmarken. Stefan Källman, Jan Jäger. ICA bokförlag 2010. Förutom ren första hjälpen-kunskap så behandlar boken utrustning (t.ex. nödasken), kläder, väder, mat och dryck, risker, hygien och vissa medicinalväxter. Dessutom hur man improviserar t.ex. bårar och spjälor.

Böcker om ätliga växter i naturen

Kan man äta sånt? Inger Ingmanson. Prisma 2007. Slut hos förlaget.
Förteckning över svenska ätliga växter. Bra beskrivning av varje växt, men nästan inga bilder. De bilder som finns är svartvita.

Vilda växter som mat och medicin. Stefan Källman.  ICA bokförlag 1997. Slut hos förlaget.
Mycket fullständig förteckning över svenska ätliga växter med färgfoto, beskrivning och näringsanalys för varje växt.

Vanliga vilda växter till mat, krydda, hälso- och kroppsvård. Pelle Holmberg. Prisma 2007. Slut hos förlaget.
Mycket fullständig beskrivning av alla ätliga svenska växter. Färgfoto och beskrivning av varje  växt inklusive näringsinnehåll.

Nyttans växter. Kerstin Ljungqvist. Calluna 2011.
Tjock uppslagsbok över alla svenska nyttoväxter med en uppslagsdel indelad per användningsområde. För omfattande för att vara till nytta i kortsiktigt överlevnadsperspektev, men en guldgruva för den som som siktar på långsiktig självhushållning. Måste kompletteras med en flora, eftersom de flesta växter saknar bild och beskrivning.

Naturen som skafferi. Hans Blekastad. Wahlström & Widstrand 1988. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna.

Överlevnadsböcker för en yngre publik

91:an Handbok i överlevnad. Björn Ihrstedt. Egmont kärnan 2011.
Överlevnadshandbok i serieformat. Inte så heltäckande, men  rolig och mycket lättläst.

Smarta överlevnadsboken. Semic 2009.
Riktad till barn med tips om t.ex. hur man klarar en tromb, en tigerattack eller zombies. Svartvita teckningar.

Första överlevnadsboken. Stefan Källman, Jan Jäger. ICA bokförlag 2004. Slut hos förlaget.
Täcker in alla aspekter av överlevnad i vildmarken, men ur ett barnperspektiv. Pedagogisk med massor av färgteckningar.

Lilla överlevnadsboken. Jo van de Vijver. Bonnier Carlsen 1995. Slut hos förlaget.
Allmänt om friluftsliv och tips på vad man gör om man t.ex. går vilse. Pedagogisk med med bra 2-färgsteckningar. Baserad på holländska förhållanden, men relevant åtminstone för södra Sverige.

Lilla äventyrsboken – ut i skogen. Magnus Bolle. Pedagogisk Information 2006. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna

Överlevnadsboken. Thomas Eriksson. Rabén & Sjögren 2005. Slut hos förlaget.
Tips för situationer som hur man gör upp eld, klarar en snöstrom, tar sig upp ur en vak eller överlever nilkrokodiler. Pedagogisk med färgteckningar.

Första vildmarksboken.  Berndt Sundsten. ICA bokförlag 1999.
Handlar mest om hur det är att vara ute i skogen om vad man kan se och höra, men lite grann om överlevnad. Vackra fyrfärgsteckningar.

Världens farligaste faror. Anna Claybourne. Rabén & Sjögren 2009. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna

Böcker om prepping och samhällets sårbarhet

Varning! Om du inte läser denna bok kommer du aldrig att överleva. Neil Strauss. Lind & co förlag 2010.
Lättläst och underhållande skönlitterär (men verklighetsbaserad) historia. Bra inkörsport till preppertänkande.

Kollaps. David Jonstad. Ordfront förlag 2012.
Beskriver hur sårbart vårt komplexa samhälle är och drar paralleller till tidigare civilisationer som gått under. Innehåller några sidor om hur man förbereder sig  för hårdare tider: generella tips om ökad självhushållning, mental och ekonomisk beredskap, men få praktiska exempel.

Sverige är oslagbart: [om säkerhet, sårbarhet och överlevnad]. Håkan Wall. Utbildningsradion 1989. Slut hos förlaget.
Jag har inte läst denna.

Böcker om hur man klarar livshotande situationer

I värsta fall. Katastroffrågor och överlevnadssvar.Joshua Piven, David Borgenicht. ICA bokförlag 2008.
En salig blandning av fakta om olika farliga saker. Tips på hur man klarar livshotande situationer och kontrollfrågor där man kan testa sig själv. Rörigare och mindre pedagogisk än författarnas andra böcker.

I värsta fall. Överlevnadshandbok för extrema situationer. Joshua Piven, David Borgenicht. ICA bokförlag 2008. Slut hos förlaget.
Tips hur man klarar sig i en mängd extrema situationer. T.ex. sjunkande bil, skenande tåg, vilda djur, naturkatastrofer, olyckor och att vara vilse i skogen. Mycket underhållande och pedagogisk.

I värsta fall. En överlevnadshandbok för resor. Joshua Piven, David Borgenicht. Damm förlag 2003. Slut hos förlaget.
En blandning av tips för alla möjliga situationer – hur du överlever en flygkrasch, möten med dödliga djur eller kvicksand.

I värsta fall. En överlevnadshandbok för vardagen. Joshua Piven, David Borgenicht. ICA bokförlag 2008.
Hundratals tips för jobbiga situationer – både såna som är livshotande och såna som mest är irriterande.

Råd. Lennart Wallin. Larsons förlag 2000. Om hur man förebygger eller hanterar olika krissituationer från trafikolyckor till att vara vilse i skogen. Uppställt i alfabetisk ordning.

Överlevnad till sjöss

Handbok för överlevnad till sjöss. Stefan Nilsson. SSTC AB 2010. Oumbärlig för alla som ska ut på längre båtturer. Behandlar på ett pedagogisk sätt och med många foton alla delar av överlevnad till sjöss och hur man förbereder sig före färd.

Första hjälpen ombord. Sandra Roberts, Bokförlaget Sjöbris 2012. Allmänt om första hjälpen med bara ett kapitel om sjörelaterade skador/sjukvård. Mycket pedagogisk med en del färgfoton.

Första hjälpen ombord. Dan Edman, Rune Larson, Ingegerd Snöberg. Jure Förlag 2009. Mer teoretisk än boken ovan med samma namn. Liknar en skolbok, vilket den i princip är. Ganska pedagogisk. Några färgteckningar och färgfoton.

Har jag missat någon bok? Tipsa gärna om den. Vad som kanske borde finnas med är böcker om självhushållning och konservering av mat. Jag lovar att komma med en uppdatering av denna lista när jag fått tag på de böcker jag ännu inte läst.

Förberedelser i hemmet, Överlevnad i vildmarken

15 saker man kan göra med silvertejp i en katastrofsituation.

Lämna en kommentar

(2013-03-21)

duct-tape

Största problemet med silvertejp är att man aldrig har med sig tillräckligt mycket och därför måste snåla. Om man däremot råkar ha flera rullar så är möjligheterna nästan oändliga.

1.  Försluta öppnade matpåsar, vilket förlänger hållbarheten och hindrar innehållet från att rinna ut. Funkar även med burkar om du gör ett lock av tejpen.

2.  Tillverka skydd (armskydd, benskydd, hjälm).

3.  Säkra huset mot gas/smitta. Tejpa igen ventiler och runt fönster/dörrar.

4. Göra rep. Snurra tejpen för tunnare snören, fläta samman flera för att få kraftigare rep.

5.  Sätta snubbeltråd runt lägret. Om du inte vill få oväntat besök.

6.  Handfängsel. Efter apokalypsen ska man vara snäll mot andra människor, men i ett nödläge kan man behöva handfängsla eller binda någon. Silvertejpen är stark nog för att göra det svårt att rymma.

7.  Vattenkärl. Med silvertejp kan man tillverka en mugg, flaska eller hink.

8.  Reparera utrustning. Man kan tillverka en ny bärrem till en ryggsäck, laga en reva i byxorna eller göra ett skärp. Täta en vattensäck eller kanot. Spjäla en tältpinne eller ett fiskespö.

9.  Bygga läger. Betydligt enklare än att använda rötter för att surra pinnar till vindskyddet. Har man sopsäckar kan dessa lätt tejpas ihop till ett stort regnskydd.

10. Sjukvård: spjäla ett ben, linda en stukad fotgöra en mitella eller hålla ihop ett stort sår? Använd silvertejp!

11. Skrivyta. Med en permanent märkpenna kan man använda silvertejp istället för papper till att skriva ner viktiga anteckningar.

12. Göra en vägmarkering. Om du vill hitta tillbaka i skogen, undvika att gå i cirklar eller underlätta för andra att hitta dig.

13. Tillverka ett spjut. Tejpa fast din kniv längst fram på en pinne.

14. Göra kläder. Har du slarvat bort dina skor och glömt din solhatt? Tillverka nya av silvertejp.

15. Bygg nästan vad som helst. Silvertejp är som en analog version av en 3D-skrivare, Bl.a Mythbusters har visat att man kan bygga en segelbåt, en flotte, en kanon eller en bro om man bara har tillräckligt med silvertejp.

Förberedelser i hemmet

Tio billiga och bra livsmedel att lagra hemma

Lämna en kommentar

(2013-08-28)

Ett visst lager av mat bör alla ha i bostaden. För att inte behöva göra ett avancerat schema för att hela tiden rotera varor som närmar sig bäst före-datum bör huvuddelen av livsmedlen vara såna som klarar minst 5 års lagringstid.

Ris
Ris håller sig i 10 år eller mer om det förvaras på rätt sätt. Ris innehåller mycket kolhydrater, lite protein och en del mineraler.
Pasta
Pasta är bra lagringsbar mat med låg vikt som är också en viktig källa till kolhydrater. Pasta kommer inte att hålla lika länge som ris, men det kan lagras i ca 5 år under goda förhållanden. Pasta är också mycket billigt, men är mer utrymmeskrävande än ris, bönor och mjöl.
Bönor
Bönor, linser och ärtor är kända för att de är bland de bästa allround-överlevnadslivsmedlen. De innehåller mycket protein, mycket kolhydrater och mycket vitaminer. Om de förpackas i lufttäta hinkar med syreätare och förvaras på en sval, torr, mörk plats, kommer de att hålla i upp till 10 år. Alla torkade bönor, linser och ärtor går bra att lagra.
Mjöl
Vetemjöl är bra att använda till bakning, men innehåller lite mindre näringsämnen än andra sorters mjöl. I en situation utan elektricitet kan det också vara svårt att baka annat än t.ex. tunnbröd och tortillas, så se till att lagra olika sorters mjöl. Lagras i lufttäta hinkar med syreätare på en sval, torr, mörk plats i upp till 2 år.
Margarin
För våra hälsomedvetna läsare låter härdade fetter kanske inte så lockande, men i en överlevnadssituation kanske du inte har råd att vara kräsen. Ister eller margarin erbjuder välbehövliga kalorier under kristider, är oumbärligt vid matlagning och har längre hållbarthet än matoljor. Förvara på en sval, torr och mörk plats och det kommer att hålla i åtminstone 2-3 år.
Salt
Salt är den mest användbara kryddan i ett överlevnadsförråd och används både för att konservera mat och att smaksätta mat. Salt har oändlig hållbarhet och är väldigt billigt, så det kan man inte köpa för mycket av.
Konserverad frukt och grönsaker En uppenbar överlevnadsmat, men inte så praktisk som många skulle tro. De är tunga och ganska dyra i förållande till de kalorier de ger. Dessutom håller syrliga frukter och grönsaker inte så länge som de flesta tror. Den flesta burkar kan dock lagras i 5 år.
Konserverat kött
Burkar med skinka, corned beef, tonfisk och kyckling är utmärkt att lagra. De kommer vanligtvis att hålla i mer än 5 år och de är en utmärkt källa till protein. I ett apokalypsscenario kommer det i Sverige vara skapligt lätt att få tag på färskare kött genom jakt och fiske.
Socker
Brunt och vitt socker kan ge piffa upp smaken hos överlevnadskosten och ger välbehövlig energi till hjärnan.  Socker håller i minst 10 år om det förvaras på rätt sätt. Honung är också utmärkt och kan att sparas ännu längre.
Jordnötssmör
Jordnötssmör är en bra källa till protein, fett och kalorier. Dessutom kan det vara en stämningshöjare. Jordnötssmör kan hålla upp till 5 år.

Förberedelser i hemmet

Krishantering ur psykologisk synvinkel

Lämna en kommentar

(2013-08-23)

Dagens Nyheter har en artikelserie denna vecka om krishantering i samband med katastrofer. Även om serien framför allt handlar om hur samhället ska ge stöd till drabbade, så kan den kanske fundera som en tankeställare. Preppers har vanligen noga tänkt igenom hur de ska göra med mat, utrustning och transport i ett SHTF- eller TEOTWAWKI-scenario, men mindre på konsekvenserna av t.ex. att förlora en nära vän eller anhörig i början av ett sånt scenario. Om du blir förkrossad av sorg eller drabbas av posttraumatisk stressyndrom är risken stor att du inte klarar av genomföra de nödvändiga åtgärderna för att överleva. Att bearbeta denna typ av händelser är svårt nog även med stöd från vänner och från samhället, men om samhället dessutom har raserats så riskerar händelserna att få ännu allvarligare konsekvenser.
Denna blogg har inte lösningen och risken är att vi bara gett er ytterligare en sak att oroa er över. Men en viktig bit av survivalism är att fundera över hypotetiska problem för att vara bättre förberedd ifall de en dag skulle bli verklighet.

dawson-crying

http://www.dn.se/insidan/minnesbilder-som-tranger-sig-pa/
http://www.dn.se/insidan/vi-behover-ovning-for-att-ta-oss-igenom-kriser/
http://www.dn.se/insidan/tvinga-inte-till-samtal/
http://www.dn.se/insidan/vi-inom-varden-har-inte-ratt-kunskaper/
http://www.dn.se/insidan/ofta-racker-vanlig-medmansklighet/
http://www.dn.se/insidan/mitt-huvud-bestod-av-tva-tusen-pusselbitar/

Förberedelser i hemmet

Olika BoB:er För olika situationer

Lämna en kommentar

(2103-07-01)

En riktig prepper måste ha en Bug out bag, en färdigpackad väska som man plockar med sig när skiten träffar fläkten och man måste lämna sin bostad. Svenska namn är istället flyktväska, 72-timmarsväska eller skalväska (av skala – springa fort, ge sig iväg). Vad en sån väska ska innehålla har diskuterats i oändlighet på nätet (en Google-sökning på bug out bag ger 20 miljoner träffar). Tanken är att hur illa situationen än är så ska väskan innehålla allt du behöver för klara dig i några dagar medan du håller dig gömd eller tar dig till en säkrare plats.

En intressant tanke kring detta kommer från TheLordHumungus:

http://www.youtube.com/watch?v=kgN-hxBHyKE

Hans filosofi är att ha flera olika väskor, preparerade för tydligt definierade scenarier och sedan välja rätt väska beroende på vad som har hänt:

A. Essential Bag. Saker som alltid behövs oavsett vad som hänt. Lite vatten, några vattenreningstabletter, lite mat, toapapper, bok eller kortlek, något för självförsvar (killen i filmen är som många amerikaner väldigt fixerad vid skjutvapen. Själv har jag inställningen att man kommer att klara sig bättre om man inte drar vapen så fort man träffar en främling). Denna väska tas med tillsammans med en av nedanstående väskor.

B. Evacuation Bag. Vid en tillfällig och kontrollerad evakuering – t.ex. hotande naturkatatrof, gasutsläpp, bomblarm. Du kommer antagligen att få sova i en skola, idrottshall eller tältläger och behovet av tex verkyg för att bygga ett vidskydd i skogen är inte så stort. Däremot vill du kanske ha med vattenflaska, hygienartiklar, viktiga papper,tändstickor, något multiverktyg, pengar och några klädbyten.

C. Black Evacuation Bag. När du eller din familj behöver försvinna från radarn, trots att samhället inte kollapsat. Till exempel om man är jagad av myndigheter, av kriminella eller om landet invaderats av främmande makt och dessa har något emot dig. Du behöver då mycket kontanter, mobiltelefon med kontantkort, dyrkar, förklädnad.

D. Wilderness survival Bag. Den mer klassiska väskan, med allt som behövs för att överleva i skogen. Inte så mycket underkläder, inte så mycket pengar, men däremotmaterial för snaror och fällor, kniv, såg, eldstål, vattenrening, stormkök, värmeljus, tält, vevdriven lampa, sykit, fiskeset, kompass, varma kläder.