Det är ovanligt kallt och mycket snö i stora delar av Sverige. Vi tänkte i tre blogginlägg ge några tips på hur du klarar av kyla. Denna gång om pratar vi om hur du håller dig varm i bostaden, nästa gång om att åka bil i kallt väder och tredje gången om att klara kyla när du är utomhus.

Svenska hus är vanligen ganska välisolerade, men om värmen stängs av så är kyls huset ner inom något dygn, beroende på hustyp och utomhustemperatur. Även ett modernt och välisolerat småhus kyls ner från 20 grader till 5 grader inom 3 dygn vid 10 minusgrader. Flerfamiljshus är bättre ur denna synvinkel: För ett modernt hus av betong dröjer det 2 veckor innan inomhustemperaturen är nere i 5 grader.

Om vi först pratar om normalsituationer, när el och värme fungerar som det ska så behöver kallt väder inte vara något stort problem. Om du vrider upp elementen (jag vet att det låter proffsigare att säga radiatorerna) eller eldar mer i kaminen, så kan du få det varmt och skönt även vintertid. Men om man ser till miljön och sin egen ekonomi så finns det anledning att inte ha det allt för varmt inomhus. Varje grad du sänker temperaturen, minskar uppvärmningskostnaden med ungefär 5 %. Det hjälper även till att minska belastningen på Sveriges elnät, som vissa timmar vissa kalla dagar ligger nära sin maxkapacitet.  Det är visserligen inte så kul att frysa hemma för att man är snål eller för att man är altruist, men det finns några knep för att slippa det.

Bara genom att ha tofflor eller raggsockor på sig inne så håller du sig mycket varmare, eftersom det oftast är ett par grader kallare vid golvet än vid huvudhöjd. Med en tjock tröja håller du sig varm och får på köpet ökad mysfaktor. Ta bort möbler och gardiner från elementen så de inte hindrar värmen från att sprida sig i rummen. Byt packningar kring dörrar och fönster. Ventiler mot utsidan kan du stänga under de kallaste dagarna. Men glöm inte att öppna dem igen, de behövs för att ventilationen i bostaden ska fungera på rätt sätt. Alla dessa knep fungerar förstås också bra om du har en bostad där du själv inte kan bestämma hur hög maxtemperaturen i elementen ska vara.

Om vi istället tittar på en krissituation (som den här bloggen brukar handla om) där elen inte fungerar så blir temperaturen inte längre en fråga om komfort och mysighet, utan kan handla om liv och död. Om du inte har en vedeldad kamin så har du antagligen ingen fungerande uppvärmning av bostaden, åtminstone om det är ett större strömavbrott som påverkar det omgivande samhället. Varken fjärrvärme, bergvärme eller oljepannor fungerar utan ström. Tyvärr är strömavbrott vanligare under vinterhalvåret än sommarhalvåret eftersom både stormar och kraftigt snöfall är ett problem för elledningar i luften. I ett sådant läge är det därför extra viktig att värma upp bostaden så gott det går och att minimera värmeförlusterna till utsidan.

Förutom att täta runt dörrar och fönster, stäng av så många rum som möjligt. Samla familjen i ett eller två rum, helst på övervåningen, i rum utan fönster eller med fönster åt söder. Varje människa avger ganska mycket värme och bidrar till uppvärmning av rummet om du lyckas hindra värmen från att försvinna genom fönster eller ventiler. Samtidigt bör alla ha extra kläder på sig för att minimera mängden värme som försvinner från kroppen. Leta fram sovsäckar, slå upp tält inomhus och sov där för att slippa frysa under natten. Har du inget tält, går det kanske att lägga filtar över ett bord och göra en koja. Eller sov ovanpå bordet för att komma upp en bit från golvet. Här är det läge att plocka fram lite kreativitet.

Värmeljus och andra ljus lyser inte bara upp utan hjälper till att få upp temperaturen. Det gör även gasolkök och spritkök som du plockar fram för att värma mat och koka kaffe. Men var ännu mer försiktig än vanligt med eld eftersom det kanske inte går att ringa till brandkåren på grund av strömavbrottet. Och du vill absolut inte springa ut ur bostaden dåligt klädd om det är 15 minusgrader ute.

Som en förberedelse för att kunna värma upp bostaden under ett strömavbrott så kan det vara bra att investera i en gasolkamin eller fotogenkamin. När du eldar gasol eller fotogen inomhus måste du tänka på att släppa in syre ibland, men syret tar inte slut riktigt så snabbt som det ibland varnas för. En gasolkamin som drar 300 g gasol per timme förbrukar syret i ett rum på 13 kvadratmeter inom ca 8 timmar. (Se uträkning nedan.) Stäng därför av kaminen under natten, det minskar även risken för brand.

Sammanfattning

• Det finns några fördelar med att INTE vrida upp innetemperaturen när det är kallt ute.
• Det går att slippa frysa inomhus även om uppvärmningen skulle slås ut.
• För att bli mer förberedd för strömavbrott när det är kallt ute är det bra att köpa hem några saker: värmeljus, stormkök, sovsäckar och eventuellt en kamin.
• Var försiktig med eld inomhus.

Räknestuga

Hur mycket luft förbrukas när du förbränner 300 gram gasol?
Gasol är en blandning av propan och butan. Vi räknar på propan, med summaformeln C3H8.
Propan reagerar med syret i luften och bildar koldioxid och vatten:

Molmassan för propan är 44, vilket ger att 300 g propan är 6,8 mol.
6,8 mol propan förbrukar 5 gånger så mycket syre, d.v.s. 34 mol.
Molvolymen för syrgas, vid 20 grader Celsius och normalt lufttryck, är ungefär 24 liter/mol, så 34 mol är 818 liter syre.
Men luften innehåller bara 21 % syre, så det går åt 3914 liter luft, d.v.s. 3,9 kubikmeter. Genomsnittlig takhöjd i svenska hem är 2,5 meter, så 3,9 kubikmeter motsvarar 1,57 kvadratmeter golvyta.
Så på 8 timmar förbrukar du allt syre i ett rum på 12,5 kvadratmeter.
Sedan får du lägga till att människor förbrukar syre när de andas. Men det är inte mer än ca 3,5 milliliter per minut, d.v.s. varje människa förbrukar 1,7 liter på 8 timmar.
Slutligen kan du inte räkna med att cirkulationen i rummet är perfekt, så även ett rum som är mycket större än 12,5 kvadratmeter skulle kunna få lokalt syreunderskott så att det bildas kolmonoxid, mycket är giftigt även i ganska små mängder.

Nu har till slut Folkhälsomyndigheten gått ut med rekommendationer om att använda munskydd i kollektivtrafiken under vissa tidpunkter (rusningstrafik?). Vi på Överlevnadsbutiken har under året inte velat ta ställning för eller emot i munskyddsfrågan, men däremot i flera inlägg på denna blogg och Facebook talat om att det finns olika typer av munskydd/ansiktsmasker som skiljer sig åt i hur effektivt de skulle kunna skydda mot smittspridning. Vi har dessutom tagit upp att felaktig användning skulle kunna leda till ökad smittspridning.

Rekommendationerna kommer inte att börja gälla förrän 7 januari, men det finns inget som hindrar att den som vill använda munskydd redan nu gör det. Framför allt som det nu troligen kommer att vara ännu mer socialt accepterat att bära munskydd.

Men för alla som gör det, snälla tänk på följande saker:
– Ett munskydd är för engångsbruk – du ska inte ta av och sätta på det igen. Även de som är tvättbara ska stoppas i en påse när du kommer fram till jobbet. När du åker hem tar du fram ett annat munskydd och sedan tvättar du båda på kvällen.
– Peta inte på munskyddet när du har det på dig. Utgå hela tiden från att det finns virus från dig på insidan och virus från omgivningen på utsidan. Att t.ex. sätta på ett munskydd när du går på café eller restaurang och sedan dra ned det varje gång du stoppar något i munnen är en dålig idé.
– Släng inte munskydd (eller engångshandskar) på marken. Även om detta antagligen inte är någon stor källa till smittspridning så ser det väldigt tråkigt ut på gatorna. Stoppa dem i en plastpåse och lägg i fickan tills du kommer hem eller till en icke-överfull papperskorg. (Att det är dåligt för miljön att använda plastpåsar kanske vi kan vänta några månader med att ta tag i.)

Och till sist några ytterligare tips i en video från Institutet för hälsa och välfärd i Finland

En bug out bag är en väska eller ryggsäck som är packad med viktiga saker, som står lätt åtkomligt och som man plockar med sig om man hastigt måste lämna sin bostad. Det påminner lite om en BB-väska, som många blivande föräldrar packar när det närmar sig förlossning. Skillnaden är att en bug out bag oftast innehåller utrusning för att klara ännu tuffare miljöer än en förlossningssal. En svensk översättning av bug out bag skulle kunna vara överlevnadsväska, evakueringsväska, flyktväska eller 72-timmarsväska. Som namnet antyder så innehåller de utrustning för att överleva tre dygn, även ute i naturen. De kan till exempel innehålla mat, vatten, tält, sovsäck, verktyg, stormkök och varma kläder. I princip ska de uppfylla människors grundläggande behov för överlevnad: mat, vatten, värme, sömn, trygghet och hygien.

Olika scenarier där man kan bli tvungen att lämna bostaden kan vara att huset brinner, en svår översvämning riskerar att ske, en skogsbrand närmar sig, att el/vatten/värme/avlopp inte fungerar eller att man känner att området är farligt att stanna i pga krig, terrordåd eller kravaller. Men dessa scenarier skiljer sig mycket åt både beträffande hur snabbt man måste ut och hur mycket hjälp man kan väntas få av samhälle och grannar. Därför bör det första steget för den som vill bli bättre förberedd vara att tänka igenom ”Vad kan hända där jag bor och vad kan inte hända?” Och ”Om det händer, vad gör jag då?” Utifrån det kan man börja fundera på vad man ska packa sin väska med.

Brand kan hända i alla bostäder och i värsta fall har man bara någon minut på att ta sig ut. Då handlar det bokstavligen om att rycka med en väska från hallen och springa. Fördelen med ett sådant scenario är att man kommer att få ganska mycket hjälp. Är du inte osams med grannarna får du säkert sova där första natten och sedan hjälper förhoppningsvis ditt försäkringsbolag till med kostnaden för att bo på hotell och köpa nya kläder. Det man vill ha med sig då är i första hand ett klädombyte, försäkringspapper och saker med högt affektionsvärde.

Vid en annalkande naturkatastrof (tänk skogsbrand, översvämning, svår storm) har man troligen några timmar på sig. Man kanske inte har tid att leta igenom källaren efter utrustning, men man behöver inte ha väskan stående precis vid dörren. Vid denna typ av händelser kommer många hushåll att bli drabbade och kommunen kommer att ordna ett tillfälligt boende i någon skola eller idrottshall. Och då vill man kanske ha med klädombyte, snacks, något att roa sig med och en skön kudde.

En tredje typ av scenario är där man långsamt känner att det är en dålig idé att vara kvar i bostaden (pga yttre hot eller att infrastrukturen inte fungerar) och man förbereder sig för att ta sig till sin bug out-location (som kan vara ett sommarhus, släktingar i en annan del av landet eller ett vindskydd som man förberett i skogen). I ett sådant läge är det viktigaste att man har utrustning för att ta sig fram till den platsen. Man kan då inte räkna med att kollektiva färdmedel fungerar, vissa vägar kan vara blockerade och det är inte säkert att det går att tanka på bensinstationerna. Här gäller det en helt annan nivå av förberedelser som vi får utveckla mer i ett kommande blogginlägg.

Man bör för alla typer av evakueringsväskor ha inställningen att alla i familjen har en egen väska som de bär, sedan kan man ordna dem så att den starkast bär de tunga sakerna. Men tänk på att i vissa scenarier skulle familjemedlemmarna kunna bli separerade från varandra i kortare eller längre perioder.   

Mer om olika typer av bug-out-bag kan ni läsa i ett gammalt inlägg på Överlevnadsbloggen.

Trots att smarta telefoner har väldigt mycket bättre batterier än de hade för 10 år sedan så räcker batteriet knappast längre idag eftersom strömförbrukningen också har i ungefär samma takt. Använder man funktioner som bluetooth eller om det är dålig mottagning, så att telefonen måste leta efter basstationer, räcker batteriet oftast inte en hel dag.

Fenomenet powerbank började bli vanligt i Sverige 2014, men det riktiga genombrottet kom hösten 2016, när ett stort antal svenskar hade laddat ner Pokemon Go och insåg att batteriet i mobilen inte räcker speciellt länge när man är ute och spelar. Det finns ingen bra svensk term för powerbank, men vanligen används uttrycken reservbatteri eller portabel laddare.  En powerbank innehåller ett liknande batteri som i en mobiltelefon, vanligen ett litiumjonbatteri eller litiumpolymerbatteri och det laddas upp på några timmar från ett vägguttag med en microUSB-sladd.

Kapaciteten hos batterier mäts i milliampèretimmar, mAh. Smarta telefoner har vanligen batterier på 2000-4000 mAh, surfplattor har 5000-10000 mAh. Från powerbankens kapacitet kan man räkna ut hur många gånger det går att ladda sin enhet. Om du har en en smart telefon med ett batteri på 2500 mAh och en powerbank på 10000 mAh, så borde du i teorin kunna du ladda telefonen fullt 4 gånger. Men i praktiken tappar man en del av energin (ofta 20-30 %) vid varje laddning, så räkna snarare med 3 laddningar i detta exempel. Powerbanks brukar ha en kapacitet på mellan 2000 mAh och 20000 mAh och man kan tycka att ”ju större dess bättre”, men då är de samtidigt mycket dyrare och tyngre.

Hur snabbt powerbanken laddar en mobil beror på hur modernt mobilbatteriet är och på vad det är för strömstyrka på powerbankens USB-utgång. Vanligen är den på 2 A eller 2,1 A, men billigare eller äldre modeller kan ha 1 A. Vissa powerbanks har uttag för snabbladdning med upp till 3 A. Precis som mobiltelefoner har powerbanks ett överladdningsskydd som gör att laddningen slås av när batteriet är fulladdat.

Köp powerbanks och solpaneler hos Överlevnadsbutiken.

Tips för att förlänga mobilens batteritid

Stäng av Bluetooth

Stäng av Wi-Fi

Stäng appar som du inte ska använda på länge.

Sänk ljusstyrkan

Stäng av aviseringar

Stäng av platstjänster

Sätt mobilen i strömsparläge

Jag gjorde ett besök till centrala Stockholm och översköljdes av budskap från MSB, först en reklamfilm innan bion och sedan affischer i tunnelbanan. https://www.krisinformation.se/nyheter/2019/december2/krisinformation.se-gor-reklamkampanj

Om bara 25 % av befolkningen känner till sidan krisinformation.se är det nog en bra idé att marknadsföra den, även om de flesta antagligen inte kommer att gå in och titta på den i förväg. Och när det väl händer något ska man inte räkna med att det går att koppla upp sig mot nätet (som i scenariot på bilden där det härjar en kraftig storm och tunnelbanan inte går).