Kategoriarkiv: Uncategorized

Att hålla bostaden varm när det är kallt ute

Det är ovanligt kallt och mycket snö i stora delar av Sverige. Vi tänkte i tre blogginlägg ge några tips på hur du klarar av kyla. Denna gång om pratar vi om hur du håller dig varm i bostaden, nästa gång om att åka bil i kallt väder och tredje gången om att klara kyla när du är utomhus.

Svenska hus är vanligen ganska välisolerade, men om värmen stängs av så är kyls huset ner inom något dygn, beroende på hustyp och utomhustemperatur. Även ett modernt och välisolerat småhus kyls ner från 20 grader till 5 grader inom 3 dygn vid 10 minusgrader. Flerfamiljshus är bättre ur denna synvinkel: För ett modernt hus av betong dröjer det 2 veckor innan inomhustemperaturen är nere i 5 grader.

Om vi först pratar om normalsituationer, när el och värme fungerar som det ska så behöver kallt väder inte vara något stort problem. Om du vrider upp elementen (jag vet att det låter proffsigare att säga radiatorerna) eller eldar mer i kaminen, så kan du få det varmt och skönt även vintertid. Men om man ser till miljön och sin egen ekonomi så finns det anledning att inte ha det allt för varmt inomhus. Varje grad du sänker temperaturen, minskar uppvärmningskostnaden med ungefär 5 %. Det hjälper även till att minska belastningen på Sveriges elnät, som vissa timmar vissa kalla dagar ligger nära sin maxkapacitet.  Det är visserligen inte så kul att frysa hemma för att man är snål eller för att man är altruist, men det finns några knep för att slippa det.

Bara genom att ha tofflor eller raggsockor på sig inne så håller du sig mycket varmare, eftersom det oftast är ett par grader kallare vid golvet än vid huvudhöjd. Med en tjock tröja håller du sig varm och får på köpet ökad mysfaktor. Ta bort möbler och gardiner från elementen så de inte hindrar värmen från att sprida sig i rummen. Byt packningar kring dörrar och fönster. Ventiler mot utsidan kan du stänga under de kallaste dagarna. Men glöm inte att öppna dem igen, de behövs för att ventilationen i bostaden ska fungera på rätt sätt. Alla dessa knep fungerar förstås också bra om du har en bostad där du själv inte kan bestämma hur hög maxtemperaturen i elementen ska vara.

Om vi istället tittar på en krissituation (som den här bloggen brukar handla om) där elen inte fungerar så blir temperaturen inte längre en fråga om komfort och mysighet, utan kan handla om liv och död. Om du inte har en vedeldad kamin så har du antagligen ingen fungerande uppvärmning av bostaden, åtminstone om det är ett större strömavbrott som påverkar det omgivande samhället. Varken fjärrvärme, bergvärme eller oljepannor fungerar utan ström. Tyvärr är strömavbrott vanligare under vinterhalvåret än sommarhalvåret eftersom både stormar och kraftigt snöfall är ett problem för elledningar i luften. I ett sådant läge är det därför extra viktig att värma upp bostaden så gott det går och att minimera värmeförlusterna till utsidan.

Förutom att täta runt dörrar och fönster, stäng av så många rum som möjligt. Samla familjen i ett eller två rum, helst på övervåningen, i rum utan fönster eller med fönster åt söder. Varje människa avger ganska mycket värme och bidrar till uppvärmning av rummet om du lyckas hindra värmen från att försvinna genom fönster eller ventiler. Samtidigt bör alla ha extra kläder på sig för att minimera mängden värme som försvinner från kroppen. Leta fram sovsäckar, slå upp tält inomhus och sov där för att slippa frysa under natten. Har du inget tält, går det kanske att lägga filtar över ett bord och göra en koja. Eller sov ovanpå bordet för att komma upp en bit från golvet. Här är det läge att plocka fram lite kreativitet.

Värmeljus och andra ljus lyser inte bara upp utan hjälper till att få upp temperaturen. Det gör även gasolkök och spritkök som du plockar fram för att värma mat och koka kaffe. Men var ännu mer försiktig än vanligt med eld eftersom det kanske inte går att ringa till brandkåren på grund av strömavbrottet. Och du vill absolut inte springa ut ur bostaden dåligt klädd om det är 15 minusgrader ute.

Gasolkamin

Som en förberedelse för att kunna värma upp bostaden under ett strömavbrott så kan det vara bra att investera i en gasolkamin eller fotogenkamin. När du eldar gasol eller fotogen inomhus måste du tänka på att släppa in syre ibland, men syret tar inte slut riktigt så snabbt som det ibland varnas för. En gasolkamin som drar 300 g gasol per timme förbrukar syret i ett rum på 13 kvadratmeter inom ca 8 timmar. (Se uträkning nedan.) Stäng därför av kaminen under natten, det minskar även risken för brand.

Sammanfattning

  • Det finns några fördelar med att INTE vrida upp innetemperaturen när det är kallt ute.
  • Det går att slippa frysa inomhus även om uppvärmningen skulle slås ut.
  • För att bli mer förberedd för strömavbrott när det är kallt ute är det bra att köpa hem några saker: värmeljus, stormkök, sovsäckar och eventuellt en kamin.
  • Var försiktig med eld inomhus.

Räknestuga

Hur mycket luft förbrukas när du förbränner 300 gram gasol?
Gasol är en blandning av propan och butan. Vi räknar på propan, med summaformeln C3H8.
Propan reagerar med syret i luften och bildar koldioxid och vatten:

Molmassan för propan är 44, vilket ger att 300 g propan är 6,8 mol.
6,8 mol propan förbrukar 5 gånger så mycket syre, d.v.s. 34 mol.
Molvolymen för syrgas, vid 20 grader Celsius och normalt lufttryck, är ungefär 24 liter/mol, så 34 mol är 818 liter syre.
Men luften innehåller bara 21 % syre, så det går åt 3914 liter luft, d.v.s. 3,9 kubikmeter. Genomsnittlig takhöjd i svenska hem är 2,5 meter, så 3,9 kubikmeter motsvarar 1,57 kvadratmeter golvyta.
Så på 8 timmar förbrukar du allt syre i ett rum på 12,5 kvadratmeter.
Sedan får du lägga till att människor förbrukar syre när de andas. Men det är inte mer än ca 3,5 milliliter per minut, d.v.s. varje människa förbrukar 1,7 liter på 8 timmar.
Slutligen kan du inte räkna med att cirkulationen i rummet är perfekt, så även ett rum som är mycket större än 12,5 kvadratmeter skulle kunna få lokalt syreunderskott så att det bildas kolmonoxid, mycket är giftigt även i ganska små mängder.

Om du ska använda munskydd…

Nu har till slut Folkhälsomyndigheten gått ut med rekommendationer om att använda munskydd i kollektivtrafiken under vissa tidpunkter (rusningstrafik?). Vi på Överlevnadsbutiken har under året inte velat ta ställning för eller emot i munskyddsfrågan, men däremot i flera inlägg på denna blogg och Facebook talat om att det finns olika typer av munskydd/ansiktsmasker som skiljer sig åt i hur effektivt de skulle kunna skydda mot smittspridning. Vi har dessutom tagit upp att felaktig användning skulle kunna leda till ökad smittspridning.

Rekommendationerna kommer inte att börja gälla förrän 7 januari, men det finns inget som hindrar att den som vill använda munskydd redan nu gör det. Framför allt som det nu troligen kommer att vara ännu mer socialt accepterat att bära munskydd.

Men för alla som gör det, snälla tänk på följande saker:
– Ett munskydd är för engångsbruk – du ska inte ta av och sätta på det igen. Även de som är tvättbara ska stoppas i en påse när du kommer fram till jobbet. När du åker hem tar du fram ett annat munskydd och sedan tvättar du båda på kvällen.
– Peta inte på munskyddet när du har det på dig. Utgå hela tiden från att det finns virus från dig på insidan och virus från omgivningen på utsidan. Att t.ex. sätta på ett munskydd när du går på café eller restaurang och sedan dra ned det varje gång du stoppar något i munnen är en dålig idé.
– Släng inte munskydd (eller engångshandskar) på marken. Även om detta antagligen inte är någon stor källa till smittspridning så ser det väldigt tråkigt ut på gatorna. Stoppa dem i en plastpåse och lägg i fickan tills du kommer hem eller till en icke-överfull papperskorg. (Att det är dåligt för miljön att använda plastpåsar kanske vi kan vänta några månader med att ta tag i.)

Och till sist några ytterligare tips i en video från Institutet för hälsa och välfärd i Finland

ALLT Om bug out bags

En bug out bag är en väska eller ryggsäck som är packad med viktiga saker, som står lätt åtkomligt och som man plockar med sig om man hastigt måste lämna sin bostad. Det påminner lite om en BB-väska, som många blivande föräldrar packar när det närmar sig förlossning. Skillnaden är att en bug out bag oftast innehåller utrusning för att klara ännu tuffare miljöer än en förlossningssal. En svensk översättning av bug out bag skulle kunna vara överlevnadsväska, evakueringsväska, flyktväska eller 72-timmarsväska. Som namnet antyder så innehåller de utrustning för att överleva tre dygn, även ute i naturen. De kan till exempel innehålla mat, vatten, tält, sovsäck, verktyg, stormkök och varma kläder. I princip ska de uppfylla människors grundläggande behov för överlevnad: mat, vatten, värme, sömn, trygghet och hygien.

Olika scenarier där man kan bli tvungen att lämna bostaden kan vara att huset brinner, en svår översvämning riskerar att ske, en skogsbrand närmar sig, att el/vatten/värme/avlopp inte fungerar eller att man känner att området är farligt att stanna i pga krig, terrordåd eller kravaller. Men dessa scenarier skiljer sig mycket åt både beträffande hur snabbt man måste ut och hur mycket hjälp man kan väntas få av samhälle och grannar. Därför bör det första steget för den som vill bli bättre förberedd vara att tänka igenom ”Vad kan hända där jag bor och vad kan inte hända?” Och ”Om det händer, vad gör jag då?” Utifrån det kan man börja fundera på vad man ska packa sin väska med.

Brand kan hända i alla bostäder och i värsta fall har man bara någon minut på att ta sig ut. Då handlar det bokstavligen om att rycka med en väska från hallen och springa. Fördelen med ett sådant scenario är att man kommer att få ganska mycket hjälp. Är du inte osams med grannarna får du säkert sova där första natten och sedan hjälper förhoppningsvis ditt försäkringsbolag till med kostnaden för att bo på hotell och köpa nya kläder. Det man vill ha med sig då är i första hand ett klädombyte, försäkringspapper och saker med högt affektionsvärde.

Vid en annalkande naturkatastrof (tänk skogsbrand, översvämning, svår storm) har man troligen några timmar på sig. Man kanske inte har tid att leta igenom källaren efter utrustning, men man behöver inte ha väskan stående precis vid dörren. Vid denna typ av händelser kommer många hushåll att bli drabbade och kommunen kommer att ordna ett tillfälligt boende i någon skola eller idrottshall. Och då vill man kanske ha med klädombyte, snacks, något att roa sig med och en skön kudde.

En tredje typ av scenario är där man långsamt känner att det är en dålig idé att vara kvar i bostaden (pga yttre hot eller att infrastrukturen inte fungerar) och man förbereder sig för att ta sig till sin bug out-location (som kan vara ett sommarhus, släktingar i en annan del av landet eller ett vindskydd som man förberett i skogen). I ett sådant läge är det viktigaste att man har utrustning för att ta sig fram till den platsen. Man kan då inte räkna med att kollektiva färdmedel fungerar, vissa vägar kan vara blockerade och det är inte säkert att det går att tanka på bensinstationerna. Här gäller det en helt annan nivå av förberedelser som vi får utveckla mer i ett kommande blogginlägg.

Man bör för alla typer av evakueringsväskor ha inställningen att alla i familjen har en egen väska som de bär, sedan kan man ordna dem så att den starkast bär de tunga sakerna. Men tänk på att i vissa scenarier skulle familjemedlemmarna kunna bli separerade från varandra i kortare eller längre perioder.   

Mer om olika typer av bug-out-bag kan ni läsa i ett gammalt inlägg på Överlevnadsbloggen.

Powerbanks och mobilbatterier

Trots att smarta telefoner har väldigt mycket bättre batterier än de hade för 10 år sedan så räcker batteriet knappast längre idag eftersom strömförbrukningen också har i ungefär samma takt. Använder man funktioner som bluetooth eller om det är dålig mottagning, så att telefonen måste leta efter basstationer, räcker batteriet oftast inte en hel dag.

Fenomenet powerbank började bli vanligt i Sverige 2014, men det riktiga genombrottet kom hösten 2016, när ett stort antal svenskar hade laddat ner Pokemon Go och insåg att batteriet i mobilen inte räcker speciellt länge när man är ute och spelar. Det finns ingen bra svensk term för powerbank, men vanligen används uttrycken reservbatteri eller portabel laddare.  En powerbank innehåller ett liknande batteri som i en mobiltelefon, vanligen ett litiumjonbatteri eller litiumpolymerbatteri och det laddas upp på några timmar från ett vägguttag med en microUSB-sladd.

Kapaciteten hos batterier mäts i milliampèretimmar, mAh. Smarta telefoner har vanligen batterier på 2000-4000 mAh, surfplattor har 5000-10000 mAh. Från powerbankens kapacitet kan man räkna ut hur många gånger det går att ladda sin enhet. Om du har en en smart telefon med ett batteri på 2500 mAh och en powerbank på 10000 mAh, så borde du i teorin kunna du ladda telefonen fullt 4 gånger. Men i praktiken tappar man en del av energin (ofta 20-30 %) vid varje laddning, så räkna snarare med 3 laddningar i detta exempel. Powerbanks brukar ha en kapacitet på mellan 2000 mAh och 20000 mAh och man kan tycka att ”ju större dess bättre”, men då är de samtidigt mycket dyrare och tyngre.

Hur snabbt powerbanken laddar en mobil beror på hur modernt mobilbatteriet är och på vad det är för strömstyrka på powerbankens USB-utgång. Vanligen är den på 2 A eller 2,1 A, men billigare eller äldre modeller kan ha 1 A. Vissa powerbanks har uttag för snabbladdning med upp till 3 A. Precis som mobiltelefoner har powerbanks ett överladdningsskydd som gör att laddningen slås av när batteriet är fulladdat.

Köp powerbanks och solpaneler hos Överlevnadsbutiken.

Tips för att förlänga mobilens batteritid

Stäng av Bluetooth

Stäng av Wi-Fi

Stäng appar som du inte ska använda på länge.

Sänk ljusstyrkan

Stäng av aviseringar

Stäng av platstjänster

Sätt mobilen i strömsparläge

För och emot användning av munskydd

Jag har sålt skyddsutrustning i drygt sju år och jag tänkte nu (några månader för sent) komma med ett inlägg i munskyddsfrågan. Man kan tycka att frågan har diskuterats tillräckligt, men förespråkarna och motståndarna har en tendens att se allting som svart eller vitt och det finns två saker som jag inte tycker har nämnts tillräckligt och som skulle kunna nyansera debatten:

-Det finns olika typer av munskydd och de har olika skyddseffekt.

-Hur länge man har på munskyddet och hur många gånger man petar på det avgör om skyddet leder till minskad smittspridning eller istället ökad smittspridning.

Typer av munskydd

Hemgjorda munskydd av tyg. Normalt är de tillverkade av bomull, t.ex från en gammal t-shirt. WHO rekommenderar att de ska ha tre eller fyra lager. En nackdel med denna typ av mask är att de ganska snabbt blir fuktiga av utandningsluften, vilket är en bra miljö för coronavirus att överleva i. Såna munskydd ökar antagligen smittspridningen

Munskydd av bomull

Något bättre munskydd får man om man syr det av tre olika sorters textil: ljus bomull i innersta lagret, polypropylen i mellanlagret som fungerar som filter och ett yttre lager av polyester, som inte tar upp fukt.

Kommersiella filter

Tandläkarskydd

Ljusblå munskydd av (tand)läkarmodell. Finns i klasserna I, II och IIR. De laboratoriestudier som gjorts på munskydd och COVID-19 har gjort på klass IIR-skydd. Klass IIR är vätskeresistenta , vilket klass II inte är. Skydd som inte är vätskeresistenta skyddar sämre mot stänk och kan ta upp fukt från utandningsluften. Klass I har högre genomsläpplighet av partiklar än II och IIR. Denna typ av munskydd (framför allt IIR) är designade för att skydda mot droppsmitta, men skyddar inte mot luftburen smitta eftersom det läcker in luft vid kanterna. Under våren har det varit brist på denna typ av skydd i hela världen, men nu börjar tillgången bli god.

Ansiktsmask FFP2

Ansiktsmasker/andningsskydd/filtrerande halvmasker är designade för att filtrera bort saker från inandningsluften Finns i klasserna FFP1, FFP2 och FFP3, där FFP2 ungefär motsvarar amerikanska N95 och kinesiska KN95. FFP1. FFP1-filter räcker bara för att filtrera bort damm, men FFP2/N95 och FFP3 har innan coronapandemin rekommenderats för att skydda bäraren mot luftburen smitta. Finns som vikbara eller fasta och med eller utan ventil (som underlättar utandning).

Halvmask med filter

Halvmasker med filter och skyddsmasker har utbytbara filter. Det finns ett 10-tal olika filtermodeller beroende på vad man vil filtrera bort: damm, radioaktivitet, organiska lösningsmedel, sura gaser, ammoniak. De flesta av dessa kan antagligen fånga upp droppsmitta. skyddsmasker har även fördelen att de skyddar ögonen.

Hur man använder munskyddet.

Om vi förutsätter att du eller någon i din omgivning har odiagnostiserad COVID-19 och du använder munskydd så måste du utgå från att munskyddet, om du haft på det länge, är kontaminerat med coronavirus. Om du petar på det, rättar till det, drar ner det eller tar av det får du alltså virus på händerna och måste tvätta dem noga. Det gör att de tillfällen då det går att använda dem på ett säkert sätt är begränsade. Du kan inte äta, inte ha några längre samtal. Därför är användning i skolor och vid restaurangbesök antagligen kontraproduktivt, medan i kollektivtrafiken och i butiker kan de göra nytta.

Sammanfattning:

Munskydd av rätt typ kan antagligen minska smittspridning om de används på rätt sätt. Man måste till varje pris undvika att peta på dem. Det är därför inte lämpligt att bära munskydd i situationer där man måste dra upp och ner dem för att äta eller prata.

Jag hoppas att detta gav er lite mer underlag för att ta beslut om ni vill använda munskydd eller ej. För kom ihåg: Folkhälsomyndigheten förbjuder ingen att använda munskydd, utan den är upp till var och en att välja. Men om ni använder munskydd , var snälla och gör det på ett sätt som inte leder till ökad smittspridning.

/Fredrik Qvarnström

Krisinformation

Jag gjorde ett besök till centrala Stockholm och översköljdes av budskap från MSB, först en reklamfilm innan bion och sedan affischer i tunnelbanan. https://www.krisinformation.se/nyheter/2019/december2/krisinformation.se-gor-reklamkampanj

Om bara 25 % av befolkningen känner till sidan krisinformation.se är det nog en bra idé att marknadsföra den, även om de flesta antagligen inte kommer att gå in och titta på den i förväg. Och när det väl händer något ska man inte räkna med att det går att koppla upp sig mot nätet (som i scenariot på bilden där det härjar en kraftig storm och tunnelbanan inte går).

Så kan du förbereda dig för höststormarna

Oktober till februari är den tid på året då det är vanligast att Sverige drabbas av kraftiga stormar. Även om antalet stormar med orkanstyrka verkar ha minskat jämfört med för 20 år sedan så brukar någon del av Sverige drabbas av en ordentlig storm i snitt en gång per år.

En vanlig effekt av stormväder, framförallt om det kombineras med kraftigt snöfall är att det blir strömavbrott. Om man inte bor i en tätort eller om ovädret varit ovanligt kraftigt kan det dröja ganska lång tid innan strömmen kommer tillbaka.

Första kvällen kan det vara lite mysigt att vara utan ström. Man kanske äter en improviserad middag och får sedan en chans att umgås med familjen och prata eller spela sällskapsspel.

Andra dagen börjar några tröttna på att spela spel. Alla saknar tv:n och internetuppkopplingen. Det är tröttsamt att läsa böcker i stearinljussken och de flesta går och lägger sig tidigare än vanligt.

Tredje dagen börjar  det bli mer av ett överlevnadsscenario.Inte så att det handlar om liv och död, men huset börjar bli ordentligt kallt. Ingen har kunnat duscha på flera dagar och toaletten går inte att spola. Alla längtar efter varm mat och all dryck är slut. Om man inte kan skaffa dricksvatten någonstans så kan det bli farligt på riktigt.

I vårt exempel ovan har vi en familj som inte funderat över krisberedskap, men som har saker hemma som genomsnittsvensken brukar ha: mat för några dagar, några flaskor läsk eller juice, en ficklampa, värmeljus och tändstickor. Med bara några enkla förberedelser skulle de kunna göra livet mer uthärdligt i en liknande situation.

Tips för att förbereda sig för en storm:

FÖRE STORMEN

Plocka undan eller förankra lösa föremål i trädgården som utemöbler, studsmattor, byggnadsställningar osv.
Rensa dagvattenbrunnar från löv och skräp

Ha följande utrustning lättillgängligt:
ficklampor (gärna en per familjemedlem) med färska batterier
stearinljus och tändstickor
batteriradio/vevradio och din lokala P4-frekvens nedskriven
extra säkringar
stormkök med bränsle
filtar och sovsäckar

Se till att mobiltelefonen är fulladdad.
Kontrollera att brandvarnare fungerar.
Tappa upp dricksvatten i flaskor. Ett par pet-flaskor i frysen gör att den håller kylan längre.
Fyll badkaret eller ett par hinkar med vatten.
Köp hem mat som inte behöver förvaras i kylskåp.
Stäng av disk- och tvättmaskin och vrid av vattenkranarna till maskinerna.

UNDER STORMEN

Använd inte mobiltelefonen i onödan. Om du måste tillkalla hjälp behöver du en fungerande telefon.
Ha koll på levande ljus och spritkök/gasolkök.
Öppna kyl och frys så kort tid som möjligt. En välfylld frys kan hålla kylan i flera dygn om du inte öppnar dörren. Är det kallt ute kan du förvara maten utomhus.
Om det blir kallt i huset samla familjen i ett enda rum. Välj ett rum utan fönster eller i söderläge och helst på på övervåningen. Glöm inte att vädra ibland för att släppa in syre. Stäng dörrarna till de rum du inte behöver vara i. Täck för fönstren med filtar för att isolera mot kylan.
Håll kontakt med dina grannar för att se om de behöver hjälp .

EFTER STORMEN

Gå inte i närheten av lutande träd eller nedfallna elledningar.
Kontrollera eventuella skador på ditt hus och andra byggnader.

Bästa bränslet i en krissituation?

Vill man förbereda sig inför krissituationer så behöver man bl.a. skaffa utrustning för att hålla sig varm och för att kunna laga mat och koka vatten. För att hålla sig varm kan det räcka med filtar och kläder, men för att värma mat behövs utrustning som använder någon typ av bränsle . Vi ska här ranka olika bränslen och ge tips på utrustning.

Scenariot vi utgår ifrån är en längre bug-in, där man är hemma och det går att gå ut. Vägarna kan vara framkomliga, men man kan inte räkna med att kunna köpa utrustning i några affärer. Vi har därför inte fokuserat på att bränslet ska kunna driva fordon. Rankingen bygger istället på bränslets användning i första hand för att värma mat/koka vatten och för att ge värme. Vi har också tagit hänsyn till pris, hur lätt det är att lagra och hälsoaspekter.

1. Ved

Den kanske bästa utrustningen man kan ha som krisberedskap är en vedspis eller en kamin som går att ställa en kastrull på. På så sätt kan du alltid få varm mat och dryck och kan rena dricksvatten genom att koka det.

Ved är billigt (möjligen inte om man köper små säckar på en bensinstation) och någorlunda enkelt att få tag i på de flesta ställen i Sverige, även i en krissituation. Har man svårt att hitta riktig ved fungerar även pinnar, kottar och annat trä, som inte är tryckimpregnerat. Nyhuggen ved bör få torka i minst 6 månader.

Exempel på kök som eldas med ved: Biolite Campstove

2. Gasol

Gasol är ganska dyrt, men dess höga energiinnehåll gör det prisvärt. Även köken är dyra och kostar ofta uppemot 1000 kr. Men det är väldigt lätthanterligt och det går snabbt att koka vatten. Det går dessutom att lagra gasol i evigheter utan att det blir dåligt. Det finns också lyktor och kylskåp som drivs med gasol om man har väldigt gott om gas.

Exempel på kök som använder gasol: Trangia 25 med gasolbrännare , Optimus Crux Lite, Primus Frigg

3. Fotogen

Fotogen kan användas i vissa typer av stormkök och kaminer. Dess största fördel är att det kan lagras i 10 år i rätt typ av behållare. Lysfotogen, tändvätska och lampolja är i princip samma sak som fotogen, men något renare (=luktar mindre) och dyrare.

Exempel på kök som använder fotogen: Optimus Hiker+

4. Diesel

Det finns både stormkök och kaminer som går att driva med diesel. Elverk som drivs med diesel har ofta högre effekt än bensindrivna elverk och är dyrare att köpa in, men billigare i drift. Har du ett elverk så vill du nog använda det i en krissituation och då får du flytta upp diesel några steg på prioritetslistan. Diesel har högt energiinnehåll och är billigt, så kostnaden per kWh är den lägsta av alla bränslen på denna lista.

Hållbarhet på diesel kan antas vara ungefär 12 månader, men det beror väldigt mycket på lagringsbetingelser och temperatur. Diesel dunstar inte lika lätt som bensin, men det finns vissa bakterier som kan äta ren diesel under förutsättning att det finns små mängder vatten i dieseln. Detta leder till bakterietillväxt i bränsletankar och bränslesystem som får stå en längre period. Bakterierna kan sedan sätta igen bränslesystemen och orsaka skador på motorerna. Om det blandats i metylestrar från förnyelsebar råvara växer bakterierna snabbare. Precis som för bensin finns tillsatsämnen man kan blanda i sin diesel för att förlänga hållbarheten.

Exempel på kök som använder diesel: Optimus Hiker+

5. Bensin

Bensin är inte optimalt som bränsle till stormkök i hemmet. Det har högt energivärde, men det är extremt brandfarligt och luktar illa. Men har man ett elverk som drivs med bensin så vill du nog använda det i en krissituation och då får du flytta upp bensin några steg på prioritetslistan. Då kan det också vara värt att skaffa ett bensinkök.

Hållbarheten på bensin är normalt inte mer än 2-3 månader, men den kan kan förlängas upp till 18 månader genom att använda en trycktät behållare som är helt fylld och förvaras svalt. Det finns också tillsatsämnen man kan blanda i sin bensin för att förlänga hållbarheten.

Alkylatbensin är dyrare och renare bränsle som kan förvaras i 3-5 år.

Exempel på kök som drivs med bensin: Optimus Svea

6. Sprit

Spritbränslen finns i många varianter och består av etanol med inblandning av metanol, 2-propanol och/eller vatten. Går att lagra väldigt länge om det inte dunstar från dunken. Spritkök är ofta billiga, men etanolens låga energiinnehåll gör det till det dyraste bränslet per kWh och att man behöver lagra större volymer än av andra bränslen. Spritkök fungerar dåligt i minusgrader och på de flesta är det svårt att justera lågan.

Exempel på kök som använder sprit: olika Trangiavarianter

7. Gelbränsle

Gelbränsle är normalt baserad på etanol, ofta från förnybara råvaror, vilket är bra för miljön. Det är lätthanterligt, men man får vara noga med att lågan är släckt innan man häller på nytt bränsle. Nackdelarna är att det är ganska lågt energiinnehåll per kg och dyrt.

Exempel på kök som kan använda bränslegel: Fire Dragon Nödspis

8. Hexamin

Hexamin eller hexametylentetramin är ett fast ämne som säljs i tablettform, t.ex. under varumärket Esbit. Inte detsamma som metatabletter som var tillverkade av metaldehyd, vilket är mycket giftigt. Hexamin är inte giftigt och används som läkemedel och konserveringsmedel (E239), däremot bildas giftiga ämnen vid förbränning.

Exempel på kök som kan använda hexamintabletter: Nödspis, hopfällbar

Pris och energiinnehåll

Priserna är ungefärliga och gäller vanliga konsumentförpackningar (ved 40 liter, gasol 11 kg, fotogen/etanol 5 liter, gel 1 liter)

ved 1,5 kr/liter 0,9 kWh/liter 1,7 kr/kwh
gasol 32 kr/kg 12,8kWh/kg 2,5kr/kWh
fotogen 29 kr/l 9,5 kWh/l 3,1 kr/kWh
diesel 16 kr/l 9,9 kWh/l 1,6 kr/kWh
bensin 16 kr/l 8,7 kWh/l 1,8 kr/kWh
etanol 35 kr/l 5,9 kWh/l 5,9 kr/kWh
gel 90 kr/l 6,5 kWh/l 13,8 kr/kWh

Böcker om prepping och överlevnad

För fem år sedan gjorde vi i Överlevnadsbloggen en grundlig genomgång av ”alla” (möjligen kunde vi hittat fler om självhushållning) böcker som fanns på svenska om prepping, krisberedskap och överlevnad i naturen och fick ihop en ganska lång lista, även om många av dessa redan då var slut hos förlagen. Sedan dess har det kommit ut många nya böcker på svenska marknaden, framförallt om prepping där det tidigare inte fanns någon riktig bra bok, utan bara fanns ett fåtal titlar som berörde ämnet lite grann. Dessutom har det kommit ett antal romaner av Lars Wilderäng som lär ut mycket om krisberedskap, även till den som inte gillar att läsa faktaböcker.

Överlevnadsbutiken har nu ett sortiment på närmare 50 titlar, både skönlitteratur och faktaböcker. De flesta är på svenska, men ett fåtal av böckerna är på engelska och gemensamt för alla är att de handlar om prepping, krisberedskap, överlevnad i naturen eller självhushållning.

Se Överlevnadsbutikens böcker

Ett urval av författarna:

Lars Fält är Sveriges kanske främsta expert på överlevnad i vildmarken med bl.a. ett förflutet som chef för Försvarets överlevnadsskola.

Lars Wilderäng slog igenom med bloggen Cornucopia som nu har 50 000 unika besökare per vecka. Han har sedan skrivit ett 10-tal bästsäljande thrillers varav flera tangerar temat prepping.

Herman Geijer började med att ge ABF-kurser om överlevnad i händelse av en zombieinvasion. Han har hittills givit ut tre böcker om prepping (och lite zombier). Sommarpratade i P1 2015.

Bear grylls har ett förflutet i brittiska försvarets specialstyrka SAS och har gjort ett stort antal tv-program där han överlever i extrema situationer.

Ray Mears är en brittisk överlevnads- och bushcraftexpert som gjort ett stort antal tv-program om vildmark och överlevnad

Att värma mat och vatten när det är strömavbrott

I en krissituation kan det vara viktigt att få varm mat eller en kopp kaffe åtminstone någon gång per dag. Här listar vi några sätt att värma mat eller vatten utan el, om du inte råkar ha en vedspis eller gjutjärnskamin.

Stormkök. Finns i många olika utföranden, men du använder dem ungefär som en vanlig spis och ställer en kastrull eller stekpanna ovanpå. Kan drivas med en mängd olika bränslen: sprit, gasol, fotogen, bensin, gel, tabletter. Nedan pratar vi om för- och nackdelar med olika bränslen.

Grill. Om du har tillgång till en gasol- eller kolgrill kan du använda den för att värma kastruller och stekpannor. Se bara till att handtagen tål värmen eftersom de blir mycket varmare på utsidan än de blir på en vanlig spis.

Värmepåsar. Påsar som blir varma när man häller en liten mängd vatten på dem. De innehåller vanligen antingen kalciumhydroxid eller en blandning av magnesium, järn, natriumklorid och kisel. Finns i form av påsar man trär runt en konservburk eller en softcan och som påsarsom man lägger i en särskild värmningsbehållare.

Elda på stenar. Ett knep som använts av naturfolk i tusentals år är att värma upp stenar i en eldstad och släppa ner dem i kokkärlet för att koka upp vatten. Det är särskilt användbart när man har ett kokkärl som inte tål eld.

Solkokare. Anordning där speglar fångar solljuset och riktar ljuset mot det som ska värmas. Det finns modeller som fungerar även om det är kallt eller lätt mulet.

Värma mat under bilens motorhuv. Det är ingen bra ekonomi i att starta bilen bara för att värma mat, men om du ändå måste åka en längre tur, passa på att laga en varm lunch. Slå in maten i dubbla lager aluminiumfolie eller värm en hel konservburk på motorns varma delar.

För- och nackdelar med olika bränslen till stormkök

fördelarnackdelar
gasol Sotar inte, luktar inte, ingen förvärmning, lätt att justera lågan, går att lagra i evigheter. Dyra kök och ganska dyrt bränsle, kräver olika gasblandningar för olika temperaturer, kan vara svårt att få tag på i en krissituation.
bensin Billigt, lätt att få tag på, fungerar i minusgrader, spill dunstar lätt. Brandfarligt, sotar, svårt att reglera lågan
fotogen Billigt, lätt att få tag på, inte så brandfarligt, går att lagra i upp till 10 år. Sotar, luktar, spill dunstar inte, måste förvärmas och pumpas upp i tryck, svårt att reglera lågan.
diesel Billigt, lätt att få tag på. Sotar, luktar, spill dunstar inte, måste förvärmas och pumpas upp i tryck, svårt att reglera lågan, begränsad lagringstid. 
sprit Miljövänligare (förnybar råvara), billiga kök, kök utan rörliga delar = mer robust. Låg effekt per kg bränsle, fungerar dåligt i minusgrader, svårt att justera lågan.
gelbränsle/spisbränsle Miljövänligare, lätthanterligt, mycket billiga kök. Låg effekt .
esbit-tabletter (hexamin) Lätthanterliga, låg vikt, mycket billiga kök, går att lagra länge. Giftigt, luktar.
vedLätt att hitta bränsle.Bränslet måste vara torrt.

Sammanfattning:

För krisberedskap i hemmet är gasolkök antagligen den bästa investeringen. Det är lätt att använde och det går bra att elda inomhus. Engångsbehållare med gasol kan man lagra hur länge som helst, påfyllningsbara behållare kan behöva kontrolleras innan de fylls på. Beräkna minst en 220 g behållare per person och vecka.

Spritkök eller kök med bränsletabletter kan vara ett bra alternativ för ett mindre hushåll som inte vill göra någon stor investering. Det går åt en flaska sprit per person och vecka, tabletter borde behövas två förpackningar per person och vecka.

Tänk på:

Tänd inte stormköket under spisfläkten, lågorna kan tända eld på fettet som samlats i filtret.
Vädra en kort stund efteråt.
Du får bara förvara 100 liter brandfarlig vätska hemma. I bostaden får varje behållare vara max 10 liter.
Gasol får man förvara 2 x 5 liter i flerbostadshus eller 2 x 30 liter i fristående hus/radhus. Du får inte förvara brandfarliga ämnen i källaren eller på vinden i flerbostadshus.