Som vi tidigare nämnt kan vatten bli ett problem om det blir ett stort strömavbrott. Har du egen brunn behöver pumpen ström för att du ska få upp något vatten. Ett kommunalt vattenledningssystem behöver också ström till sina pumpar för att hålla uppe trycket i systemet.
Utan vatten (eller annan vätska) överlever vi bara i ungefär 3 dagar. Men redan vid måttlig vätskebrist (när du förlorat mer än 2 % av din kroppsvikt) kan du få försämrad arbetsförmåga och huvudvärk. Vi behöver dessutom vatten för att laga mat och sköta vår hygien. Under en tillfällig katastrofsituation behöver du ca 3 liter vatten per dag. Under längre perioder rekommenderas istället 20 liter per dag.
Vad kan du då göra för att förbereda dig för den händelse att du en dag står utan vatten?
Tappa upp vatten i förväg. En dunk med vatten (en ny dunk som inte använts till mjölk, juice, saft eller lösningmedel) håller i upp till 6 månader om den förvaras mörkt och svalt. Mot slutet av lagringen kan det börja smaka lite unket, men det brukar försvinna om man luftar vattnet innan man dricker. PET-flaskor fyllda till ¾ håller flera år i frysen och hjälper dessutom till att hålla kylan i frysen om strömmen går. Om du inte har plats för långtidsförvaring av dunkar och flaskor kan du åtminstone fylla upp alla kärl du har, när det är oväder på gång. Ett badkar kan rymma ca 200 liter, men det är svårt att göra badkaret ordentligt rent innan, så vattnet du lagrar där kanske inte ska användas som dricksvatten.
Skaffa hinkar för att samla regn eller snö.
Ta reda på om det finns naturliga vattenkällor i närheten. Kolla upp närmaste vägen till lämplig sjö eller å där du kan fylla dunkar.
Förbered vattenreningsutrustning. Allt vatten som du inte fyllt upp från kranen bör du överväga att rena innan du dricker det. Att laga mat eller tvätta sig med sånt vatten är däremot inte något problem.
Kokning av vattnet i en minut är ett effektivt reningssätt, men det går åt ganska mycket bränsle om du ska koka allt vatten du ska dricka.
Kemisk vattenrening finns i många former och de flesta bygger på någon form av klor eller jod. Ger en tråkig bismak och är inte så effektivt mot parasiter som cryptosporidium.
UV-rening dödar alla typer av mikroorganismer med hjälp av ultraviolett ljus. Finns både som stora filter som installeras på vattenledningen för kontinuerlig användning och som små, portabla UV-lampor.
Vattenfilter finns i hundratals modeller och storlekar med varierande porstorlek. De kan vara mobila eller stationära. För katastrofförberedelse i hemmet är antagligen någon typ av gravitationsfilter smidigast. I ett sådant ingår en hink eller säck, som man placerar högt och sedan rinner vattnet av sig själv genom en slang med filter och kommer ut drickbart i nedre änden. För att kunna filtrera bort alla typer av mikroorganismer, även virus, behövs ett filter med mycket små porer, 0,02 mikrometer. Om vattnet däremot kommer från ett ganska pålitligt ställe, dvs ett som inte ligger bredvid ett avloppsutsläpp, är risken inte så stor att det innehåller höga mängder virus. Då räcker det med en porstorlek på 0,2 mikrometer, vilket de flesta vanliga filter har