Medvind för preppers

Medierna har på sista tiden på allvar börjat uppmärksamma behovet av att vara krisberedd i Sverige. Bara senaste månaden har ämnet avhandlats i t.ex. Aktuellt, Malou efter tio, P1 dokumentärSvDDN och Sydsvenskan. Till skillnad från tidigare börjar preppers och andra som förbereder sig för kriser att framställas som om de gör något vettigt och inte längre som några konstiga kufar som man bör hålla sig borta ifrån. Man sprider också budskapet att alla svenskar bör vara förberedda på att klara sig på igen hand i 72 timmar (en kampanj som ursprungligen kommer från MSB).
Så vi drar vårt strå till stacken och passar på att påminna om saker som alla familjer borde ha hemma:
mat för en vecka (inkl. mellanmål)
pet-flaskor med kranvatten i frysen
värmeljus
våtservetter
sjukvårdskit inkl. nödvändiga mediciner
kontanter

3-årskalas

18 mars 2013 startade jag nätbutiken Överlevnadsbutiken eftersom det inte fanns någon butik i Sverige som inriktade sig på utrustning till preppers.

Trots många uppskattande kommentarer i stil med
”Har länge längtat efter en liknade butik i Sverige”
”Äntligen en butik för oss med överlevnadsintresse”
”Gillar utbudet eftersom jag slipper beställa från utlandet.”
gick det lite trögt det första halvåret, ända tills medierna upptäckte butiken i slutet av hösten 2013. Det stora medieintresset för subkulturen preppers i kombination med preppers ovilja att synas offentligt gjorde att Överlevnadsbutiken snabbt blev till något av preppingrörelsens ansikte utåt. Detta har gett mycket uppmärksamhet och gjort att många nya kunder har hittat till webbutiken.

Det har säkert också hjälpt till att det senaste året har varit sällsynt oroväckande ur både nationell och personlig säkerhetssynpunkt med tex. storkrig i Syrien, massiva flyktingströmmar, terrordåd i Västeuropa, rysk aggression i närområdet och lokala naturkatastrofer i form av översvämningar och stormar. Allt detta har lett till att många ”vanliga” människor börjat inse att det där med att preppa kanske inte är så dumt ändå.

Vi vill passa på att tacka alla kunder och ett extra tack till er som kommit med förslag på varor att ha i sortimentet. Några saker har vi inte lyckats hitta nån leverantör av som vill sälja till Sverige, andra har vi tagit in utan att de sålt speciellt bra. Men några av förslagen har blivit riktiga storsäljare, som Sawyer Mini, LifeStraw och PowerPlus.

/Fredrik Qvarnström

IMG_2847

Undvik översvämning i källaren

Hösten är en tid då det ofta kommer stora regnmängder. Om ditt hus ligger lågt eller nära en sjö eller å är risken större att du drabbas av översvämning i källaren. Om källaren är inredd eller om du förvarar viktig utrustning där kan det bli en dyr och tidskrävande historia. Och även om källaren är tom kan översvämning leda till fuktskador och mögelangrepp på huset

hus vid sjö

Huset på bilden har ingen koppling till denna artikel.

Förebygg översvämning

  1. Följ väderleksrapporterna noga så att du är förberedd om det blir översvämningsvarning i ditt område.
  2. Kontrollera att takplåtar och takpannor är hela och sitter på plats. Rensa hängrännor och stuprör.
  3. Se till att marken lutar ut från huset och inte in mot huset. Med rätt lutning, minskar man risken att vattnet rinner in mot husgrunden.
  4. Säkerställ att dräneringen runt huset fungerar och att grunden är välisolerad, så att inte vatten riskerar att rinna in genom grunden.
  5. Undvik att förvara fuktkänslig egendom i källare och andra utsatta utrymmen.
  6. Möbler och liknande som inte går att flytta upp ur källaren kan pallras upp med brädlappar eller klossar för att undvika att de står i vatten.
  7. Om området inte har separata system för avloppsvatten och dagvatten och du inte har en fungerande backventil i huset, kan avloppsvatten tränga upp ur golvbrunnarna i källaren vid kraftiga skyfall. En tidning eller handduk ovanpå gallret och sedan något tungt ovanpå den kan hindra att vatten trycks upp, men försäkerhets skull kan man bygga vallar runt golvbrunnen med handdukar eller plastsäckar.

Vid översvämning

  1. Bryt strömmen, men se till så att en eventuell dräneringspump inte stannar.
  2. Behöver du länspumpning, kontakta Räddningstjänsten.
  3. Var noga med hygienen efter kontakt med avloppsvatten eftersom det innehåller bakterier och virus.
  4. Anmäl översvämningsskadorna till ditt försäkringsbolag och VA-bolaget. Försäkringsbolaget hjälper till med uttorkning.
  5. Fotografera skadorna. Rädda egendom om du kan göra detta utan att riskera din egen säkerhet.
  6. Släng inte förstörd egendom innan försäkringsbolaget har fått möjlighet att besöka dig och kunnat konstatera vad som har förstörts.
  7. Beror skadan på att VA-bolagets ledningar inte klarar lagkraven, begär ersättning för självrisk och andra kostnader som du inte får ersättning för från försäkringsbolaget.

Har du förberett din BoL för vintern?

stugaiskogen

Många svenskar har ett fritidshus i fjällen, i skärgården, i skogen eller på landsbygden som kan användas som  en bug out location. I händelse av en långvarig katastrofsituation kan de åka dit för att rida ut stormen under en begränsad tid. En optimal BoL ska vara så off-grid som möjligt, dvs det ska inte behövas el och kommunalt vatten och det ska finnas tillräckligt med utrustning, mat och bränsle för att man inte ska vara beroende av att den lokala butiken är öppen.

Men oavsett graden av självförsörjning i huset finns det några saker man behöver tänka på när man lämnar det för säsongen:

Förvara mat i slutna förvaringskärl. Täta hål och springor så att inte möss kan ta sig in i huset. Rensa hängrännor. Sätt avledningsrännor från mynningarna på stuprören. Se till att fönster och dörrar är stängda och låsta.

Om det finns el: Stäng av kyl och frys, dra ut sladdar. Om huset är välisolerat och det finns eluppvärmning, sätt elementen så att värmen är ca. 10 grader. Men förbered dig på att det kan ha varit strömavbrott innan du kommer dit nästa gång.

Om det finns rinnande vatten: Stäng av vattnet med huvudkranen, töm alla ledningar, pumpar och varmvattenberedare. Rensa vattenlås i diskho, tvättställ och golvbrunnar och häll i frostskyddsvätska. Töm WC-stolens cistern genom att spola efter att vattnet stängts av. Häll sedan i frostskyddsvätska.

Romantisk komedi om prepping

På bio just nu går en film som handlar om preppers. Lite oväntat är det inte en amerikansk actionfilm, utan en fransk, romantisk komedi, Kärlek vid första slaget (Les combattants). Vi får lära känna Arnaud, som arbetar som snickare i famljeföretaget. Han vet inte vad han vill göra med sitt liv och tar dagen lite som den kommer.
En dag möter han Madeleine, en tjej i övre tonåren som är pessimistisk inför framtiden och därför förbereder sig för diverse katastrofscenarier. Hon tränar hårt, äter rå fisk och vill bli militär för att få en gedigen överlevnadsutbildning.
*Spoiler* Trots olikheterna blir de förälskade i varandra.*Spoiler*
Som vanligt i populärkultur framställs en prepper som något av en knäppgök och trots att hon är väl påläst och förberedd i många avseenden så har Madeleine noll koll på vissa andra saker.
Filmen har vunnit många priser, även om jag inte inte SÅ bra. Men ur ett prepperperspektiv tycker jag det är en sevärd film men bl.a. en del scener i slutet om överlevnad i vildmarken som är bra och lite tänkvärda.
Filmen har inte fått så mycket spridning i Sverige och i Stockholm verkar den bara gå på en enda biograf, så det är inte helt enkelt att få se den om ni är intresserade.

Les-combattants

Rapport från Överlevnadsdagen

13 september var Överlevnadsbutiken inbjuden till Vaxholms fästnings museum för en temadag om överlevnad.IMG_3382

Medverkade gjorde även Civilförsvarsförbundet, Missing people, Röda korset, Amfibieregementet, Kustjägarveteranerna, Brandkåren, Sjöpolisen, Sjöräddningen,   Krisinformation.se och Täby sändaramatörer. Allmänheten kunde lyssna på föredrag om t.ex. hur man överlever i skogen och vad man bör ha hemma om det inträffar en naturkatastrof.

IMG_3385

Det fanns även en minimässa där de medverkande berättade om sin verksamhet, visade upp utrustning och delade ut broschyrer. På den mässan var det första gången Överlevnadsbutiken  visade upp en fysisk butik. Bl.a. såldes den nya Strömavbrottslådan, med allt du behöver ha i garderoben när det blir strömavbrott hemma.

IMG_3391

 

Jag uppskattar att det var mellan 100 och 200 besökare plus ett 20-tal människor från de olika utställarna. Summa summarum var det en mycket bra dag med gott om intressant information. Det är tänkt att den ska återkomma nästa höst och har ni vägarna förbi norra Stockholm då är den väl värd ett besök

Överlevnadsdagen 13 september på Vaxholms fästning

fac71fba-00c8-4588-a6df-8ada5b11827f

Vaxholms fästnings museum ordnar söndag 13 september en temadag kring överlevnad. Lär dig mer om överlevnad i kris, miljökatastrofer och krig, och överlevnad i skog och mark samt på sjön. Medverkar gör bl.a. Försvaret, Brandförsvaret, MSB,
Missing People, Röda korset, Polisen, Sjöräddningssällskapet och
Civilförsvarsförbundet.

Överlevnadsbutiken kommer att finnas på plats och sälja utrustning till rabatterade priser (endast kontantförsäljning).

Bäst före-datum på bränsle

Förra veckan handlade bloggen om hållbarhet på mat. Denna vecka ska vi tala om hållbarhet på olika bränslen för fordon, maskiner, kaminer, kök och lampor.

Kemiskt ren bensin

Gasol

Gasol i sig har inget bäst före-datum, men flaskorna behöver kontrolleras med 10 års mellanrum om de ska fyllas på nytt.

Bensin

Bensin är en blandning av olika kolväten med 5-10 kolatomer och kokpunkt  mellan 30-190 ˚C. De lättflyktiga kolväten dunstar efter en tid, vilket gör motorn svårstartad.  Utfällningar kan förekomma vid mycket lång lagring när alla flyktiga ämnen dunstat och bara lämnat kvar tillsatsämnen. Hållbarheten är normalt 2-3 månader, men den kan kan förlängas upp till 18 månader genom att använda en trycktät behållare som är helt fylld och förvaras svalt. Det finns också tillsatsämnen man kan blanda i sin bensin för att förlänga hållbarheten.

Alkylatbensin

Dyrare och renare bensin som kan förvaras i 3-5 år.

Fotogen

Fotogen är en blandning av olika kolväten med 10-16 kolatomer och kokpunkt mellan 150-300 ˚C. I rätt behållare kan det lagras i 10 år.

Lampolja, lysfotogen, tändvätska

Är oftast samma sak, en blandning av olika kolväten med 10-13 kolatomer (dvs en delfraktion från fotogen). Även lacknafta från vissa tillverkare kan ha precis samma innehåll. Lampolja har ibland ett snävare intervall av kolväten med bara raka kedjor och har därmed troligen genomgått något extra reningssteg och skulle därför kunna innehålla lägre andel av skadliga föroreningar. Tändvätska är vanligen det billigaste av dessa bränslen. Precis som fotogen går dessa bränslen att lagra mycket lång tid.

Diesel

Diesel är precis som bensin en blandning av olika kolväten, men  med 10-22 kolatomer och kokpunkt mellan 180-320 ˚C. Hållbarhet på diesel är ungefär 12 månader, men det beror väldigt mycket på lagringstemperatur och lagringsbetingelser.

Diesel dunstar inte lika lätt som bensin, men det finns vissa bakterier som kan äta ren diesel under förutsättning att det finns små mängder vatten i dieseln. Detta leder till bakterietillväxt i bränsletankar och bränslesystem som får stå en längre period. Bakterierna kan sedan sätta igen bränslesystemen och orsaka skador på motorerna.

Idag får man blanda in upp till 5% fettsyrametylester (FAME), till exempel rapsmetylester (RME) i diesel. Metylestrarna kan tillverkas från förnyelsebara råvaror och är därför bra ur klimatsynpunkt, men de ökar på problemet med dieselbakterier, dels genom att fler typer av bakterier kan äta metylestrar och dels genom att de gör att dieseln tar upp mer vatten. Precis som för bensin finns tillsatsämnen man kan blanda i sin diesel för att förlänga hållbarheten.

Villaolja

Villaolja eller eldningsolja är en ganska odefinierad blandning av kolväten. Det finns t.ex. olika varianter beroende på om den ska kunna förvaras vid låga temperaturer eller inte och med begränsat svavelinnehåll. I princip kan det kemiskt ses som en smutsigare variant av diesel och precis som med diesel kan det börja växa bakterier i tankarna om det finns vatten närvarande.

Bioolja

Bioolja är ett samlingsnamn för olika restprodukter framställd ur biomassa från raps, majs, solros eller soja. Den används uteslutande till uppvärmning och inte som fordonsbränsle. Tester har visat att det olljan går att lagra i två år under idealiska förhållanden.

Tallolja

Tallolja och tallbeckolja är olika fraktioner från råtallolja. Oljan är svårlagrad efter som den kan sedimentera i förvaringstanken och den är också korrosiv och reagerar med metalltankar. Dessutom luktar den väldigt starkt av sulfat.

Pellets

Pellets och pellets är gjorda av sågspån och kan lagras i väldigt många år om de lagras torrt och inte i allt för stora och kompakta högar (eftersom högarna kan alstra värme av sig själv genom nedbrytningsprocesser).

Ved

Ved kan lagras i princip hur länge som helst om den lagras på rätt sätt, men ved som legat i flera år blir väldigt torr och brinner fortare och häftigare än normal ved.

Slutligen:
Kom ihåg att du inte får förvara mer än 100 liter brandfarlig vätska hemma även om du har det i godkända dunkar. Gasol får man förvara två st 5-liters flaskor i flerfamiljshus (på balkong/terass) eller två st 30-liters flaskor i radhus/fristående hus.

Bäst före-datum på mat

Mat för minst en vecka bör alla ha hemma. Det behöver inte inträffa en naturkatastrof för att maten ska komma till användning, det räcker att du blir sjuk och inte kan ta dig till matbutiken på några dagar. Att ha ett större matlager än så, som räcker i en månad eller två, är en bra idé för alla, utom möjligen den som är extremt trångbodd. Även den med riktigt dålig ekonomi kan se matlagret som en investering, eftersom det är billigare att köpa storpack eller att handla mycket av vissa varor när de är tillfälligt nedsatta. Maten får man sedan se till att använda innan den hinner bli dålig, annars är det väldigt oekonomiskt.

food_waste

För att underlätta för sig själv är det bra att ha koll på hur länge olika matvaror egentligen kan lagras – ofta är de ätbara långt efter bäst före-datum. Dessa  siffror är samlade från ett antal webbplatser och gäller i de flesta fall för oöppnade förpackningar. Har du öppnat en förpackning är det bra att föra över innehållet till en ny, lufttät förpackning som inte är för stor.

I många fall går det att lagra mat ännu längre än vad som anges här utan att det är farligt att äta, men smak eller konsistens kan försämras. Skadade förpackningar kan däremot göra att du inte längre kan lite på bäst före-datumet. Om en konservburk är bucklig kan det betyda att det kommit in luft eller att det skyddande skiktet på insidan skadats så att maten kan reagera med metallen i burken.

I frysen (max -18 grader)

Använd väl tillslutna, kraftiga plastpåsar med så lite luft i som möjligt. Portionsförpackningar gör att infrysningen går snabbare och är mer praktiskt vid upptining och tillagning. Nackdelen är att maten håller kylan sämre vid ett strömavbrott.  Ju kallare i frysen desto längre hållbarhet (men det drar mycket mer el).

Griskött: feta delar: 3 månader, magra delar: 6 månader 1)
Nötkött: 8-12 månader 1)
Lammkött: 6-12 månader beroende på fetthalt 1)
Inälvsmat: 3 månader 1)
Köttfärs: 3-4 månader 2)
Charkuterier: 1-2 månader 1)
Kyckling (rå): 9 månader 2)
När köttet tinas, gör det  i kallt vatten. Om det tinas i kylen bildas stora iskristaller under tiningen och ger torrare kött. Upptining i rumstemperatur leder till att mer bakterier hinner växa till på ytan 1).

Fisk håller sig bättre om man fryser in den i lite vatten.
Feta fiskar: 2-3 månader 2)
Magra fiskar: 6-12 månader 2)
Räkor (kokta): 10-12 månader 2)

Yoghurt: 2 månader 2)
Mjölk: 3 månader 2)
Grädde: 4 månader 2)
Ost: 3 månader (men den kan bli grynig när den tinas,
så riven ost är bäst) 5)
Kokt ris: 6 månader 2)
Bär och frukt med socker: 1 år 3)
Förvällda grönsaker: 1 år 3)
Nötter: 1 år 2)
Svamp: 12 månader 4)
Bröd: 3-12 månader 2)
Vetebröd: 6 månader 4)
Bakverk & kakor: 3 månader 4)

Kranvatten i PET-flaska: flera år 6)
Vissa flaskor av andra plastmaterial kan bli sköra och spricka om de förvaras länge i frysen 7). Frysta vattenflaskor hjälper till att hålla frysen kall om det blir strömavbrott.

I kylskåpet (max 4 grader)

Mjölk med lång hållbarhet: 1 år 6)
Vanlig mjölk: 14 dagar (7 dagar mer än bäst före-datumet hävdar) 8)
Ägg: 2-3 månader (med spetsiga sidan nedåt) 9)
Ost: 1-12 månader (beroende på sort) 2)
Sylt: 2 år 2)
(Oskalade) nötter: 6-24 månader (beroende på sort) 2)
Bacon: 1-2 månader 2)
Köttfärs: 1-2 dagar 2)
Kyckling (rå): 1-2 dagar 2)
Korv (rökt): 1 vecka efter bäst före-datum 2)
Soja (öppnad flaska): 2 år 2)
Ghee/smörolja: 2 år 6)
Senap i tub: 3 år  6)
(Senaps)sill: 1 år efter bäst före-datum  6)

Grönsaker och frukt mår normalt inte så bra av för låga temperaturer och ska därför förvaras på ett lite varmare ställe i kylen eller i svalen.

I kylskåpet (4-6 grader) 8)

Potatis: 2-3 månader 2)
Äpple: 3-4 veckor 2)
Apelsin: 2-3 veckor 2)
Andra frukter och bär: 2-7 dagar 2)
Rotfrukter: 3-4 veckor 2)
Lök: 2-3 månader 2)
Vitlök: 3-5 månader 2)
Isbergssallad: 1 vecka 2)

I svalen (+6 till +11 grader) 8)

Mandarin: 1-2 veckor 2)
Citron: 2-3 veckor 2)
Ananas: 3-5 dagar 2)
Avokado: 3-5 dagar när den mognat 2)
Paprika: 1-2 veckor 2)

I svalen (+12 till +14 grader) 8)

Banan: 5-7 dagar när den mognat 2)
Grape: 2-3 veckor 2)
Melon: 5-10 dagar när den mognat 2)
Aubergine: 5-7 dagar 2)
Gurka: 1 vecka (förvara med plasten på) 2)
Tomat: 2-3 dagar när den mognat 2)

I skafferiet

Se till att det är torrt i skafferiet. Fuktiga förhållanden gör att hållbarhetstiden förkortas.
Salt: oändlig hållbarhet 2)
Ris: oändlig hållbarhet 2)
Råris: 3-6 månader 2)
Pasta: 3 år 2)
Havregryn: 1 år 2)
Musli och flingor: 1 år 2)
Mjöl: 1 år 2)
Potatismospulver: 12-18 månader 2)
Torrjäst: 3-4 månader 2)
Soja: 3 år 2)
Vinäger: oändlig hållbarhet 2)
Torrmjölk (utan fett): 1 år 2)
Knäckebröd: 5 år 6)
Pulverkaffe: 1 år 2)
Bönor, ärtor (torkade): 1 år 2)
Bönor, ärtor, majs (i konservburk): 2-5 år 2)
Ansjovis (i konservburk): 18 månader 2)
Fisk & skaldjur (i konservburk): 2-5 år 2)
Tomatsoppa (i konservburk): 12- 18 månader 2)
Andra soppor (i konservburk): 2-5 år 2)
Konserverad frukt: 12- 18 månader 2)
Torkad frukt: 6-12 månader 2)
Honung: oändlig hållbarhet 2)
Socker: oändlig hållbarhet 2)
Mörk choklad: 2 år 2)
Mjölkchoklad: 1 år 2)
Matolja: 2 år 2)
Kryddor (hela): 4 år 2)
Kryddor (torkade blad): 1-3 år 2)
Kryddor (malda):  3-4 år 2)
Popcorn (opoppade): 2 år 2)
Sylt: 2 år efter bäst före-datum  6)
Krossade tomater i tetra: 3 år efter bäst före-datum 6)
Surströmming: 4 år efter bäst före-datum 6)
Kranvatten: 6 månader 6)

Källor

1) svensktkott.se
2) stilltasty.com
3) kristianstad.se
4) matskafferiet.se
5) kockarnasvardag.se
6) swedishsurvivalist.egetforum.se
7) survivalistboards.com
8) slangintematen.se
9) svenskaagg.se

Ordlista för nybörjarpreppers

 ordlista

Om man börjar läsa om preppers och survivalister på forum och bloggar kommer man att stöta på ett antal begrepp och förkortningar som man kanske inte hört förut. Många av begreppen är på engelska eftersom prepperrörelsen har växt fram i USA och den höga förekomsten av  förkortningar beror på påverkan av militär överlevnadsteori och terminologi. Vi ska gå igenom några uttryck som kan vara bra att känna till.

Apokalypsen

Inte samma sak som Jordens undergång, men en global katastrof som innebär att en stor del av befolkningen dör, infrastrukturen kollapsar  och traditionella strukturer som länder och företag försvinner.

Bug in

En överlevnadsstrategi som går ut på att man planerar att vid en katastrofsituation stänga in sig i sin vanliga bostad, överleva på sina förråd och vänta tills världen utanför har stabiliserat sig igen.

Bug out

En överlevnadsstrategi som går ut på att man lämnar bostaden och förflyttar sig till en plats där man bedömer att det  finns bättre resurser och mindre risker.

BOB – Bug out bag

En förberedd ryggsäck eller väska som man tar med sig när man hastigt tvingas lämna hemmet. Innehåller sådant man behöver för några dagars överlevnad . Kallas även 72-timmars kit.

BOL – Bug out location (på svenska: Tillflykt)

En mer eller mindre förberedd plats där man tror att man har en större chans att klara sig när TSHTF. Det kan vara din sommarstuga, någon väns eller släktings hus eller bara en plats i en avlägsen skog som du rekognocerat noga.

BOV – Bug out vehicle

Det fordon man planerar att använda för att ta sig till sin BOL. Det kan var nån extra robust och terränggånde bil, lastbil eller bandvagn, men det skulle också kunna vara en vanlig bil, motorcykel, cykel, båt eller kanot.

EDC – Everyday carry

Sådant man bär med sig i byxfickorna, i jackfickorna, i bältet och som man kan ha nytta av i en katastrofsituation. Kan vara allt från fickknivar och första förband till kondomer och karameller.

GHB – Get home bag

En väska som du alltid har med dig och som innehåller utrustning som underlättar för dig att ta dig hem  (från t.ex jobbet), om något skulle hända som rubbar dina ordinare färdplaner.

OpSec – Operational security

Säkerhetsarrangemang som innebär att hålla en låg profil i sitt preppande och inte skylta med att ”här finns det mat och utrustning att plundra i en katastofsituation”.

Postapokalyps

Tiden efter Apokalypsen, där de överlevande människorna på jorden får försöka bygga en ny civilisation utifrån de resurser som finns tillgängliga.

Prepper

Person som tagit sin oro för katastrofer ett steg extra och har gjort katastrofförberedelser  till en livsstil. Används ofta som synonym till Survivalist men vissa menar att det finns en skillnad och att en prepper snarare förbereder sig för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt efter SHTF.

Rotera

Använda sina förråd innan bäst före-datumet passeras. Man använder den äldsta burken och fyller på med en ny.

Sheeple – En hybrid av sheep och people (på svenska: Fårket)

Allmänheten, som är okritiska, omedvetna och oförberedda på kriser och är SD. En grupp som kommer att drabbas hårt i händelse av TEOTWAWKI.

SHTF – Shit hits the fan eller TSHTF eller WTSHTF (på svenska: När det börjar osa bränt)

Katastrofsituation som t.ex. kraftigt oväder, naturkatastrof, terroristdåd, miljöolycka och som får följdeffekter. En serie av SHTF skulle kunna leda till TEOTWAWKI.

Survivalist

Person som är förberedd på att klara sig på egen hand i varje situation. Används ofta som synonym till Prepper men vissa menar att det finns en skillnad och att en survivalist är mer fokuserad på att klara sig själv till varje pris. Att leva under primitiva förhållanden och t.ex. jaga sin egen mat och de kanske även ser fram emot TEOTWAWKI att få användning för sina kunskaper.

SD – System dependent (på svenska: Systemberoende)

En icke-prepper, dvs person som förlitar sig på och är beroende av samhället för att överleva. Har inte något att äta om affären håller stängt och saknar ljus och värme om elen försvinner.

TEOTWAWKI – The end of the world as we know it (på svenska: SPVSVKDI – Slutet på världen som vi känner den idag)

Det stora sammanbrottet då infrastruktur bryter samman och samhället inte längre har resurser för att bistå medborgare med hjälp. Mer lokal än Apokalypsen och kanske begränsad till ett enda land. Händer regelbundet i världen redan idag till följd av exempelvis ekonomisk kris, krig eller naturkatastrofer.

VMA – viktigt meddelande till allmänheten

Varningssignal via strategiskt utplacerade högtalare i tätorter och via radio, tv och sms.Kan varna för flyganfall, kemikalieutsläpp, stor brand eller liknande. Testas var tredje månad.

WROL – Without rule of law

När lag och ordning brutit samman och anarki råder – tillfälligt eller mer permanent