Självvärmande mat

Nej, det är inte riktigt så fantastiskt att självvärmande mat värmer sig själv. Istället innehåller varje portion en mjukkonserv (Som en konservburk, fast mjukare. Inget vatten behöver tillsättas till den.) och en värmepåse. Dessutom får ni med en plastsked.

I värmepåsen finns en mindre påse (typ tepåse) som blir varm när man häller på en lite vatten. Stoppa i mjukkorserven och vänta i ca 10 minuter. Öppna mjukkonserven och njut av en varm måltid.

Den lilla påsen inne i värmepåsen innehåller aluminiumpulver och natriumhydroxid vilka reagerar med varandra och bildar värme, natriumaluminat och vätgas.
2 NaOH + 2 Al +2 H2O => 2 NaAlO2 + 3 H2.

På värmepåsen finns en varningstext om att det bildas brandfarliga gaser och att man inte ska släcka med vatten. Detta gäller för aluminium och natriumhydroxid i stora mängder. Påsens innehåll är bara 30 gram och den lilla mängd vätgas som bildas är inget problem. Påsen blir inte varmare än 80 grader och skulle man ändå lyckas få eld på den så går den att släcka med vatten. Det går också bra att använda värmepåsarna inomhus.

För att aktivera värmepåsen behöver man en halv deciliter vatten. Det behöver inte vara drickbart vatten utan kan vara salt eller smutsigt. Det borde till och med gå att kissa i påsen.

Våra påsar är tillverkade av Orifo, men det finns även andra tillverkare som Barocook och TrekMates ,som kan innehålla andra ämnen.

Så kan du förbereda dig för höststormarna

Oktober till februari är den tid på året då det är vanligast att Sverige drabbas av kraftiga stormar. Även om antalet stormar med orkanstyrka verkar ha minskat jämfört med för 20 år sedan så brukar någon del av Sverige drabbas av en ordentlig storm i snitt en gång per år.

En vanlig effekt av stormväder, framförallt om det kombineras med kraftigt snöfall är att det blir strömavbrott. Om man inte bor i en tätort eller om ovädret varit ovanligt kraftigt kan det dröja ganska lång tid innan strömmen kommer tillbaka.

Första kvällen kan det vara lite mysigt att vara utan ström. Man kanske äter en improviserad middag och får sedan en chans att umgås med familjen och prata eller spela sällskapsspel.

Andra dagen börjar några tröttna på att spela spel. Alla saknar tv:n och internetuppkopplingen. Det är tröttsamt att läsa böcker i stearinljussken och de flesta går och lägger sig tidigare än vanligt.

Tredje dagen börjar  det bli mer av ett överlevnadsscenario.Inte så att det handlar om liv och död, men huset börjar bli ordentligt kallt. Ingen har kunnat duscha på flera dagar och toaletten går inte att spola. Alla längtar efter varm mat och all dryck är slut. Om man inte kan skaffa dricksvatten någonstans så kan det bli farligt på riktigt.

I vårt exempel ovan har vi en familj som inte funderat över krisberedskap, men som har saker hemma som genomsnittsvensken brukar ha: mat för några dagar, några flaskor läsk eller juice, en ficklampa, värmeljus och tändstickor. Med bara några enkla förberedelser skulle de kunna göra livet mer uthärdligt i en liknande situation.

Tips för att förbereda sig för en storm:

FÖRE STORMEN

Plocka undan eller förankra lösa föremål i trädgården som utemöbler, studsmattor, byggnadsställningar osv.
Rensa dagvattenbrunnar från löv och skräp

Ha följande utrustning lättillgängligt:
ficklampor (gärna en per familjemedlem) med färska batterier
stearinljus och tändstickor
batteriradio/vevradio och din lokala P4-frekvens nedskriven
extra säkringar
stormkök med bränsle
filtar och sovsäckar

Se till att mobiltelefonen är fulladdad.
Kontrollera att brandvarnare fungerar.
Tappa upp dricksvatten i flaskor. Ett par pet-flaskor i frysen gör att den håller kylan längre.
Fyll badkaret eller ett par hinkar med vatten.
Köp hem mat som inte behöver förvaras i kylskåp.
Stäng av disk- och tvättmaskin och vrid av vattenkranarna till maskinerna.

UNDER STORMEN

Använd inte mobiltelefonen i onödan. Om du måste tillkalla hjälp behöver du en fungerande telefon.
Ha koll på levande ljus och spritkök/gasolkök.
Öppna kyl och frys så kort tid som möjligt. En välfylld frys kan hålla kylan i flera dygn om du inte öppnar dörren. Är det kallt ute kan du förvara maten utomhus.
Om det blir kallt i huset samla familjen i ett enda rum. Välj ett rum utan fönster eller i söderläge och helst på på övervåningen. Glöm inte att vädra ibland för att släppa in syre. Stäng dörrarna till de rum du inte behöver vara i. Täck för fönstren med filtar för att isolera mot kylan.
Håll kontakt med dina grannar för att se om de behöver hjälp .

EFTER STORMEN

Gå inte i närheten av lutande träd eller nedfallna elledningar.
Kontrollera eventuella skador på ditt hus och andra byggnader.

Bästa bränslet i en krissituation?

Vill man förbereda sig inför krissituationer så behöver man bl.a. skaffa utrustning för att hålla sig varm och för att kunna laga mat och koka vatten. För att hålla sig varm kan det räcka med filtar och kläder, men för att värma mat behövs utrustning som använder någon typ av bränsle . Vi ska här ranka olika bränslen och ge tips på utrustning.

Scenariot vi utgår ifrån är en längre bug-in, där man är hemma och det går att gå ut. Vägarna kan vara framkomliga, men man kan inte räkna med att kunna köpa utrustning i några affärer. Vi har därför inte fokuserat på att bränslet ska kunna driva fordon. Rankingen bygger istället på bränslets användning i första hand för att värma mat/koka vatten och för att ge värme. Vi har också tagit hänsyn till pris, hur lätt det är att lagra och hälsoaspekter.

1. Ved

Den kanske bästa utrustningen man kan ha som krisberedskap är en vedspis eller en kamin som går att ställa en kastrull på. På så sätt kan du alltid få varm mat och dryck och kan rena dricksvatten genom att koka det.

Ved är billigt (möjligen inte om man köper små säckar på en bensinstation) och någorlunda enkelt att få tag i på de flesta ställen i Sverige, även i en krissituation. Har man svårt att hitta riktig ved fungerar även pinnar, kottar och annat trä, som inte är tryckimpregnerat. Nyhuggen ved bör få torka i minst 6 månader.

Exempel på kök som eldas med ved: Biolite Campstove

2. Gasol

Gasol är ganska dyrt, men dess höga energiinnehåll gör det prisvärt. Även köken är dyra och kostar ofta uppemot 1000 kr. Men det är väldigt lätthanterligt och det går snabbt att koka vatten. Det går dessutom att lagra gasol i evigheter utan att det blir dåligt. Det finns också lyktor och kylskåp som drivs med gasol om man har väldigt gott om gas.

Exempel på kök som använder gasol: Trangia 25 med gasolbrännare , Optimus Crux Lite, Primus Frigg

3. Fotogen

Fotogen kan användas i vissa typer av stormkök och kaminer. Dess största fördel är att det kan lagras i 10 år i rätt typ av behållare. Lysfotogen, tändvätska och lampolja är i princip samma sak som fotogen, men något renare (=luktar mindre) och dyrare.

Exempel på kök som använder fotogen: Optimus Hiker+

4. Diesel

Det finns både stormkök och kaminer som går att driva med diesel. Elverk som drivs med diesel har ofta högre effekt än bensindrivna elverk och är dyrare att köpa in, men billigare i drift. Har du ett elverk så vill du nog använda det i en krissituation och då får du flytta upp diesel några steg på prioritetslistan. Diesel har högt energiinnehåll och är billigt, så kostnaden per kWh är den lägsta av alla bränslen på denna lista.

Hållbarhet på diesel kan antas vara ungefär 12 månader, men det beror väldigt mycket på lagringsbetingelser och temperatur. Diesel dunstar inte lika lätt som bensin, men det finns vissa bakterier som kan äta ren diesel under förutsättning att det finns små mängder vatten i dieseln. Detta leder till bakterietillväxt i bränsletankar och bränslesystem som får stå en längre period. Bakterierna kan sedan sätta igen bränslesystemen och orsaka skador på motorerna. Om det blandats i metylestrar från förnyelsebar råvara växer bakterierna snabbare. Precis som för bensin finns tillsatsämnen man kan blanda i sin diesel för att förlänga hållbarheten.

Exempel på kök som använder diesel: Optimus Hiker+

5. Bensin

Bensin är inte optimalt som bränsle till stormkök i hemmet. Det har högt energivärde, men det är extremt brandfarligt och luktar illa. Men har man ett elverk som drivs med bensin så vill du nog använda det i en krissituation och då får du flytta upp bensin några steg på prioritetslistan. Då kan det också vara värt att skaffa ett bensinkök.

Hållbarheten på bensin är normalt inte mer än 2-3 månader, men den kan kan förlängas upp till 18 månader genom att använda en trycktät behållare som är helt fylld och förvaras svalt. Det finns också tillsatsämnen man kan blanda i sin bensin för att förlänga hållbarheten.

Alkylatbensin är dyrare och renare bränsle som kan förvaras i 3-5 år.

Exempel på kök som drivs med bensin: Optimus Svea

6. Sprit

Spritbränslen finns i många varianter och består av etanol med inblandning av metanol, 2-propanol och/eller vatten. Går att lagra väldigt länge om det inte dunstar från dunken. Spritkök är ofta billiga, men etanolens låga energiinnehåll gör det till det dyraste bränslet per kWh och att man behöver lagra större volymer än av andra bränslen. Spritkök fungerar dåligt i minusgrader och på de flesta är det svårt att justera lågan.

Exempel på kök som använder sprit: olika Trangiavarianter

7. Gelbränsle

Gelbränsle är normalt baserad på etanol, ofta från förnybara råvaror, vilket är bra för miljön. Det är lätthanterligt, men man får vara noga med att lågan är släckt innan man häller på nytt bränsle. Nackdelarna är att det är ganska lågt energiinnehåll per kg och dyrt.

Exempel på kök som kan använda bränslegel: Fire Dragon Nödspis

8. Hexamin

Hexamin eller hexametylentetramin är ett fast ämne som säljs i tablettform, t.ex. under varumärket Esbit. Inte detsamma som metatabletter som var tillverkade av metaldehyd, vilket är mycket giftigt. Hexamin är inte giftigt och används som läkemedel och konserveringsmedel (E239), däremot bildas giftiga ämnen vid förbränning.

Exempel på kök som kan använda hexamintabletter: Nödspis, hopfällbar

Pris och energiinnehåll

Priserna är ungefärliga och gäller vanliga konsumentförpackningar (ved 40 liter, gasol 11 kg, fotogen/etanol 5 liter, gel 1 liter)

ved 1,5 kr/liter 0,9 kWh/liter 1,7 kr/kwh
gasol 32 kr/kg 12,8kWh/kg 2,5kr/kWh
fotogen 29 kr/l 9,5 kWh/l 3,1 kr/kWh
diesel 16 kr/l 9,9 kWh/l 1,6 kr/kWh
bensin 16 kr/l 8,7 kWh/l 1,8 kr/kWh
etanol 35 kr/l 5,9 kWh/l 5,9 kr/kWh
gel 90 kr/l 6,5 kWh/l 13,8 kr/kWh

Böcker om prepping och överlevnad

För fem år sedan gjorde vi i Överlevnadsbloggen en grundlig genomgång av ”alla” (möjligen kunde vi hittat fler om självhushållning) böcker som fanns på svenska om prepping, krisberedskap och överlevnad i naturen och fick ihop en ganska lång lista, även om många av dessa redan då var slut hos förlagen. Sedan dess har det kommit ut många nya böcker på svenska marknaden, framförallt om prepping där det tidigare inte fanns någon riktig bra bok, utan bara fanns ett fåtal titlar som berörde ämnet lite grann. Dessutom har det kommit ett antal romaner av Lars Wilderäng som lär ut mycket om krisberedskap, även till den som inte gillar att läsa faktaböcker.

Överlevnadsbutiken har nu ett sortiment på närmare 50 titlar, både skönlitteratur och faktaböcker. De flesta är på svenska, men ett fåtal av böckerna är på engelska och gemensamt för alla är att de handlar om prepping, krisberedskap, överlevnad i naturen eller självhushållning.

Se Överlevnadsbutikens böcker

Ett urval av författarna:

Lars Fält är Sveriges kanske främsta expert på överlevnad i vildmarken med bl.a. ett förflutet som chef för Försvarets överlevnadsskola.

Lars Wilderäng slog igenom med bloggen Cornucopia som nu har 50 000 unika besökare per vecka. Han har sedan skrivit ett 10-tal bästsäljande thrillers varav flera tangerar temat prepping.

Herman Geijer började med att ge ABF-kurser om överlevnad i händelse av en zombieinvasion. Han har hittills givit ut tre böcker om prepping (och lite zombier). Sommarpratade i P1 2015.

Bear grylls har ett förflutet i brittiska försvarets specialstyrka SAS och har gjort ett stort antal tv-program där han överlever i extrema situationer.

Ray Mears är en brittisk överlevnads- och bushcraftexpert som gjort ett stort antal tv-program om vildmark och överlevnad

Att hålla sig varm

I Sverige blir det riktigt kallt lång perioder av året och trots att vi kanske har världens mest välisolerade hus, så kan temperaturen i dem sjunka ganska snabbt om uppvärmningen slås ut. 

De flesta bostader är beroende av el för uppvärmningen. Även om du har en egen panna för olja eller pellets, så finns det oftast en eldriven pump som får ut värmen i huset. Fjärrvärme är också beroende av eldrivna pumpar. Kakelugnar och öppna spisar ger ett värmetillskott, men är oftast inte tillräckligt för att hålla uppe normal temperatur i hela bostaden vintertid.

Samtidigt är det viktigt att hålla uppe kroppstemperaturen. I överlevnadssammanhang är värme den kanske viktigaste faktorn. Om det är kallt ute och du har för lite kläder eller är kall så kan du frysa ihjäl på några timmar.

Vi kan man då göra för att slippa frysa hemma under ett längre strömavbrott?

Klä på dig. Ta på en jacka, mössa, skor  – trots att du är inomhus. Även om bostaden kommer att kylas ner från rekommenderade 20-23 grader, kommer det antagligen inte att bli minusgrader inne.
Använd ett fåtal rum. Människor värmer upp rum, bara genom att vara där. En människa avger mellan 100 och 500 watt beroende på hur mycket hon rör sig. Välj rum som saknar fönster eller bara har fönster åt söder. Stäng dörrarna till övriga rum.
Täck över fönstren med filtar när inte solen skiner. Rulla ut mattor på golven.
Bygg kojor med filtar över stora bord och sov i kojorna.
Skaffa en portabel kamin som drivs med fotogen, gasol eller sprit.

Att värma mat och vatten när det är strömavbrott

I en krissituation kan det vara viktigt att få varm mat eller en kopp kaffe åtminstone någon gång per dag. Här listar vi några sätt att värma mat eller vatten utan el, om du inte råkar ha en vedspis eller gjutjärnskamin.

Stormkök. Finns i många olika utföranden, men du använder dem ungefär som en vanlig spis och ställer en kastrull eller stekpanna ovanpå. Kan drivas med en mängd olika bränslen: sprit, gasol, fotogen, bensin, gel, tabletter. Nedan pratar vi om för- och nackdelar med olika bränslen.

Grill. Om du har tillgång till en gasol- eller kolgrill kan du använda den för att värma kastruller och stekpannor. Se bara till att handtagen tål värmen eftersom de blir mycket varmare på utsidan än de blir på en vanlig spis.

Värmepåsar. Påsar som blir varma när man häller en liten mängd vatten på dem. De innehåller vanligen antingen kalciumhydroxid eller en blandning av magnesium, järn, natriumklorid och kisel. Finns i form av påsar man trär runt en konservburk eller en softcan och som påsarsom man lägger i en särskild värmningsbehållare.

Elda på stenar. Ett knep som använts av naturfolk i tusentals år är att värma upp stenar i en eldstad och släppa ner dem i kokkärlet för att koka upp vatten. Det är särskilt användbart när man har ett kokkärl som inte tål eld.

Solkokare. Anordning där speglar fångar solljuset och riktar ljuset mot det som ska värmas. Det finns modeller som fungerar även om det är kallt eller lätt mulet.

Värma mat under bilens motorhuv. Det är ingen bra ekonomi i att starta bilen bara för att värma mat, men om du ändå måste åka en längre tur, passa på att laga en varm lunch. Slå in maten i dubbla lager aluminiumfolie eller värm en hel konservburk på motorns varma delar.

För- och nackdelar med olika bränslen till stormkök

fördelarnackdelar
gasol Sotar inte, luktar inte, ingen förvärmning, lätt att justera lågan, går att lagra i evigheter. Dyra kök och ganska dyrt bränsle, kräver olika gasblandningar för olika temperaturer, kan vara svårt att få tag på i en krissituation.
bensin Billigt, lätt att få tag på, fungerar i minusgrader, spill dunstar lätt. Brandfarligt, sotar, svårt att reglera lågan
fotogen Billigt, lätt att få tag på, inte så brandfarligt, går att lagra i upp till 10 år. Sotar, luktar, spill dunstar inte, måste förvärmas och pumpas upp i tryck, svårt att reglera lågan.
diesel Billigt, lätt att få tag på. Sotar, luktar, spill dunstar inte, måste förvärmas och pumpas upp i tryck, svårt att reglera lågan, begränsad lagringstid. 
sprit Miljövänligare (förnybar råvara), billiga kök, kök utan rörliga delar = mer robust. Låg effekt per kg bränsle, fungerar dåligt i minusgrader, svårt att justera lågan.
gelbränsle/spisbränsle Miljövänligare, lätthanterligt, mycket billiga kök. Låg effekt .
esbit-tabletter (hexamin) Lätthanterliga, låg vikt, mycket billiga kök, går att lagra länge. Giftigt, luktar.
vedLätt att hitta bränsle.Bränslet måste vara torrt.

Sammanfattning:

För krisberedskap i hemmet är gasolkök antagligen den bästa investeringen. Det är lätt att använde och det går bra att elda inomhus. Engångsbehållare med gasol kan man lagra hur länge som helst, påfyllningsbara behållare kan behöva kontrolleras innan de fylls på. Beräkna minst en 220 g behållare per person och vecka.

Spritkök eller kök med bränsletabletter kan vara ett bra alternativ för ett mindre hushåll som inte vill göra någon stor investering. Det går åt en flaska sprit per person och vecka, tabletter borde behövas två förpackningar per person och vecka.

Tänk på:

Tänd inte stormköket under spisfläkten, lågorna kan tända eld på fettet som samlats i filtret.
Vädra en kort stund efteråt.
Du får bara förvara 100 liter brandfarlig vätska hemma. I bostaden får varje behållare vara max 10 liter.
Gasol får man förvara 2 x 5 liter i flerbostadshus eller 2 x 30 liter i fristående hus/radhus. Du får inte förvara brandfarliga ämnen i källaren eller på vinden i flerbostadshus.

Mat

Hur lägger man upp ett nödlager utan att det kostar tiotusentals kronor?

Det bästa med att lagra mat är det kostar ganska lite om man har tålamod och inte förväntar sig att ha ett färdigt lager efter en vecka. Fokusera på livsmedel med lång hållbarhet, men se till att köpa sådant som du faktiskt äter regelbundet. Har du aldrig blötlagt och kokat torkade bönor, så kommer du nog inte att börja med det i en jobbig situation. Tycker du inte om fisk, så är kanske inte fiskkonserver det du ska fokusera på.

När du handlar din vanliga mat, köp ett paket extra av något som håller länge. Passa på när det är extrapris, eller när du har pengar över. Handlar du för en hundralapp extra varje vecka, så har du på ett år fått ihop ett lager värt 5000 kronor. Tanken är sedan att du hela tiden använder ditt matförråd. Varje gång en förpackning tar slut så köper du en ny. Öppna hela tiden den äldsta i förrådet, på så vis blir inget gammalt. Att köpa storpack håller nere kostnaderna, men oftast så sjunker hållbarhetstiden när förpackningen öppnats. Köp därför inte större förpackningar än du gör av med inom rimlig tid. Eller för över innehållet till en lufttät behållare för att förlänga hållbarheten.

Bra mat som passar att ha ett lager av.

Alla varor i denna lista håller i minst ett år i oöppnade förpackningar. 

I skafferiet

Ris
Pasta
Bulgur/couscous
Matvete/matkorn
Pulvermos
Mjöl
Bönor/linser
Havregryn
Konserverad frukt, t.ex, persika, ananas, päron
Konserverade grönsaker, t.ex. bönor, majs, sparris, krossade tomater
Konserverat kött, t.ex. dillkött, skinka, Salta biten
Konserverad fisk/skaldjur, t.ex. ansjovis, musslor, krabba
Mörk choklad/karameller
Matolja
Snabbkaffe
Te
Socker
Salt

I kylen

Mjölk med lång hållbarhet
Ghee (smörolja)
Oskalade nötter
Sylt/marmelad

I frysen

Nötkött eller viltkött
Mager fisk
Bär
Matbröd
Margarin
Vatten, i pet-flaskor fyllda till tre fjärdedelar

Är du extra ambitiös kan du köpa mylarpåsar och stoppa ner livsmedlen i tillsammans med några syreabsorbenter. Detta skyddar mot ljus och syre och förlänger hållbarhetstiden ordentligt i rumstemperatur. Om du frystorkar egen mat är det mylarpåsar du ska förvara den i.

Om ditt matlager är till för att hålla dig mätt i någon vecka innan du kan åka till affären och handla mer så spelar det inte så stor roll vad du äter. Du kommer inte att hinna få vitaminbrist och inte heller gå upp eller ned i vikt orimligt mycket. I en mer långvarig krissituation, måste du däremot fundera lite mer på vad du får i dig.
Kolhydrater i form av pasta, ris, mjöl är saker man kan lagra extremt länge och kommer knappast att bli ett problem oavsett hur länge du behöver leva på ditt matlager.
Proteiner är lite knepigare. Kött och fiskkonserver kan vara ganska dyra och håller ofta inte mer än 2 år. Bönor och linser är ett komplement som innehåller bra proteiner. Å andra sidan behöver vi inte så mycket protein som vi idag äter i Sverige, det räcker egentligen med ett gram per kilo kroppsvikt.
Fett behöver vi ett gram per kilo kroppsvik och dag. I en situation där du äter mindre kött och mindre halv-/helfabrikat än normalt kan du behöva komplettera med extra fett i form av matolja eller margarin.
Vitaminer. C-vitaminbrist kan uppstå ganska snabbt om man inte har tillgång till färsk frukt och färska grönsaker. Frukt- och grönsakskonserver är dock en acceptabelt alternativ. B12-brist kan man få om man inte äter fisk, mjölk- eller äggprodukter.
Mineraler. Kalcium får vi normalt från mjölkprodukter, men de flesta mjölkprodukterhar ganska kort hållbarhet. Vissa typer av ost kan man lagra i upp till ett år. Järn finns framför allt i kött, men även i bönor och vissa gröna grönsaker.

Om dricksvatten

Drickbart vatten direkt ur kranen är något vi tar för givet.

Utan vatten (eller annan vätska) överlever vi max en vecka, beroende på temperatur och hur hårt vi anstränger kroppen. Men redan vid måttlig vätskebrist (när du förlorat mer än 2 % av din kroppsvikt) kan du få försämrad arbetsförmåga och huvudvärk. Vi behöver dessutom vatten för att laga mat och sköta vår hygien. I Sverige använder vi ungefär 165 liter vatten per person och dag. Under en tillfällig krissituation behöver du ca 3 liter vatten per dag. Under längre perioder rekommenderas istället 20 liter per dag.

Vad kan du då göra för att förbereda dig för den händelse att du en dag står utan vatten?

Tappa upp vatten i förväg. En dunk eller flaska med kranvatten (en ny dunk eller en begagnad som inte använts till mjölk, juice, saft eller lösningmedel) håller i upp till 6 månader om den förvaras mörkt och svalt. PET-flaskor fyllda till ¾ håller flera år i frysen och hjälper dessutom till att hålla kylan i frysen om strömmen går. Om du inte har plats för långtidsförvaring av dunkar och flaskor kan du åtminstone fylla upp alla kärl du har, när du misstänker att det kan bli strömavbrott. Ett badkar kan rymma ca 200 liter, men det är svårt att göra badkaret ordentligt rent innan, så vattnet du lagrar där kanske inte ska användas som dricksvatten.

Skaffa dunkar för att bära hem vatten om din kommun har satt ut tankvagnar med dricksvatten eller från närmaste vattendrag. Och hinkar för att samla regn eller snö.

Ta reda på om det finns naturliga vattenkällor i närheten. Kolla upp närmaste vägen till en lämplig sjö eller å där du kan fylla dunkar. Ta inte vatten i närheten av industriområden eller avlopp. Drick heller inte saltvatten.

Förbered vattenreningsutrustning. Allt vatten som du inte fyllt upp från kranen bör du överväga att rena innan du dricker det eftersom det kan innehålla parasiter eller bakterier. (Det finns även vattenburna virus, men i Sverige ska virus inte vara något problem om du inte tar vatten nära ett avlopp.) Att laga mat eller tvätta sig med orenat vatten går däremot oftast bra.
Kokning av vattnet i en minut är ett effektivt reningssätt, men det går åt ganska mycket bränsle om du ska koka allt vatten du ska dricka.
Kemisk vattenrening finns i form av tabletter, pulver och lösningar och de flesta bygger på någon form av klor eller jod. Ger en tråkig bismak och är inte så effektivt mot parasiter som cryptosporidium.
UV-rening dödar alla typer av mikroorganismer med hjälp av ultraviolett ljus. Finns både som stora filter som installeras på vattenledningen för kontinuerlig användning och som små, portabla UV-lampor.
Vattenfilter finns i hundratals modeller och storlekar med varierande porstorlek. De kan vara mobila eller stationära. För katastrofförberedelse i hemmet är antagligen någon typ av gravitationsfilter smidigast. I ett sådant ingår en hink eller säck, som man placerar högt och sedan rinner vattnet av sig själv genom en slang med filter och kommer ut drickbart i nedre änden. För att kunna filtrera bort alla typer av mikroorganismer, även virus, behövs ett filter med mycket små porer, 0,02 mikrometer. Om vattnet däremot kommer från ett ganska pålitligt ställe, dvs ett som inte ligger bredvid ett avloppsutsläpp, är risken inte så stor att det innehåller höga mängder virus. Då räcker det med en porstorlek på 0,1 mikrometer, vilket de flesta vanliga filter har.

Medvind för preppers

Medierna har på sista tiden på allvar börjat uppmärksamma behovet av att vara krisberedd i Sverige. Bara senaste månaden har ämnet avhandlats i t.ex. Aktuellt, Malou efter tio, P1 dokumentärSvDDN och Sydsvenskan. Till skillnad från tidigare börjar preppers och andra som förbereder sig för kriser att framställas som om de gör något vettigt och inte längre som några konstiga kufar som man bör hålla sig borta ifrån. Man sprider också budskapet att alla svenskar bör vara förberedda på att klara sig på igen hand i 72 timmar (en kampanj som ursprungligen kommer från MSB).
Så vi drar vårt strå till stacken och passar på att påminna om saker som alla familjer borde ha hemma:
mat för en vecka (inkl. mellanmål)
pet-flaskor med kranvatten i frysen
värmeljus
våtservetter
sjukvårdskit inkl. nödvändiga mediciner
kontanter