Känns det tommare i plånboken inför semestern i år än tidigare år? Du är inte ensam, många svenskar har ovanligt lite pengar på kontot just nu. Det är aldrig roligt att inte ha råd att ordna en minnesvärd semester för familjen, men det finns mycket du kan göra utan att ruinera dig.
Stanna i Sverige
Det kan kännas lockande att flyga eller bila till något annat land för att få nya perspektiv, men den svenska kronan har väldigt lågt värde just nu, så om ni inte måste lämna Sverige, gör inte det.
Bo på vandrarhem
Många vandrarhem i Sverige har bra standard och priset för en natt är ofta hälften av vad det kostar att bo på hotell. Ibland finns det rum med 6 eller 8 bäddar, så är ni många i familjen eller är beredda att dela rum med främlingar, så går det att få ner priset ännu mer.
Att tälta ger dig mycket natur för pengarna.
Tälta
Att sova åtminstone någon natt i tält sparar väldigt mycket pengar och gör att ni kommer väldig nära naturen. Att tälta är ett perfekt sätt att öva på sin krisberedskap, plötsligt har du inte tillgång till elektricitet, rinnande vatten eller toalett. Vill man ha lite mer bekvämlighet så kan man tälta på en campingplats där det finns dusch och toalett.
Åk buss
Det finns några bussbolag som har flera avgångar per dag mellan de större städerna i Sverige och biljetten brukar kosta 200-500 kr. Bussar är lite långsammare än tåg (när inte tågen krånglar) och det är svårt att gå omkring när man behöver sträcka på benen, men bussarna är oftast fräscha med bekväma säten.
Ta med dig mat
Om ni är ute och bilar är det lätt att lunchpausen blir på någon snabbmatsrestaurang eller vägkrog. Även om restaurangpriserna inte har stigit lika mycket (i procent) som priserna i matbutikerna så är det ganska dyrt att äta ute. Det finns många natursköna rastplatser där ni kan äta medhavd matsäck. Orkar ni inte stå och göra iordning mat på morgonen när ni har mycket att packa in i bilen? Köp självvärmande rätter till hela familjen och så har ni varm mat på mindre än 10 minuter när ni stannat vid rastplatsen.
På vandrarhem brukar det finnas spis och kylskåp att låna så att ni kan laga er egen mat. Om ni tältar tar ni med ett stormkök med gas eller sprit. Lita inte på att det går att göra en lägereld som ni kan laga mat på, det är ofta eldningsförbud i Sverige på somrarna. Frystorkad mat är inte så billigt per portion, men är väldigt smidigt att tillaga.
En bug out-location eller evakueringsplats är en plats dit en person eller en grupp människor kan fly till vid en kris eller en nödsituation när det inte längre är säkert att bo i sitt hem . Ofta är ens bug out-location en plats som är avlägsen från stora städer och befolkade områden, och som kan erbjuda skydd, mat och vatten under en längre period.
Det finns olika anledningar till varför man kan behöva fly till en bug out-location. En naturkatastrof, en terrorattack eller en ekonomisk kris är några exempel på situationer där man kan behöva ta tillflykt till en annan plats. Det kan också vara att infrastrukturen av någon anledning slagits ut, så att det inte längre finns elektricitet, vatten och/eller avlopp i bostaden. I dessa lägen kan det vara svårt att överleva i en stad eller i ett tätbebyggt område.
När man väljer en bug out-location är det viktigt att tänka på ett antal faktorer. För det första behöver platsen vara tillräckligt avlägsen från befolkade områden för att minimera risken för våldsamheter och konflikter med andra överlevande. Det är också viktigt att ha tillgång till rent vatten, mat och andra förnödenheter för att kunna överleva under en längre tid.
Andra faktorer att tänka på när man väljer en bug out-location inkluderar säkerheten på platsen, tillgången till sjukvård och eventuella naturkatastrofer som kan påverka området. Det är också viktigt att tänka på transportmöjligheter till och från platsen och att ha en plan för att skydda sig själv och eventuella medresenärer på vägen.
En bug out-location kan vara en egen bostad eller ett hus som man har hyrt eller köpt för ändamålet. Det är viktigt att ha en väl utrustad och förberedd plats för att kunna hantera eventuella nödsituationer på ett effektivt sätt. Det kan innebära att man har lager av mat och vatten, en generator för att kunna producera el och andra verktyg och utrustning som kan hjälpa till vid behov.
Att ha en bug out-location kan vara en del av en större överlevnadsstrategi som också inkluderar att ha en nödförråd i hemmet, att kunna försörja sig själv och sin familj genom jordbruk eller andra självhushållningsmetoder och att ha en kommunikationsplan för att hålla kontakt med andra överlevande.
Det är viktigt att ha en väl genomtänkt plan för hur man ska använda en bug out-location och vad man ska göra om man blir tvungen att fly dit. Det kan innebära att man tränar på att ta sig dit och att man har en checklista med all utrustning och förnödenheter som man behöver ta med sig. Det kan också vara en god idé att ha en back-up plan om man inte kan ta sig till sin bug out-location.
WHO förklarade 5 maj Covidpandemin över. Det innebär INTE att inga fler kommer att smittas och avlida av coronaviruset – det dör fortfarande hundratals människor varje dag runt om i världen. Däremot räknas det inte längre som ett globalt hälsonödläge. Anledningen är dels att vaccinationsgraden är tillräckligt hög i tillräckligt många länder, dels att viruset har muterat till varianter som är mindre dödliga.
Men vi kommer att får nya pandemier, det är något som är oundvikligt. Det kanske dröjer sextio år som det gjorde mellan Hong Kong-influensan och covid eller så kommer det en ny pandomi redan om några år. Det diskuteras fortfarande vilka länder som gjorde fel och vilka som gjorde rätt och jag försöker undvika att ge mig in i den debatten. Jag tänkte däremot lista några saker som vanligt folk, regeringar och i värsta fall smittskyddsmyndigheter i alla länder riskerar att ha fel om.
Pandemin kommer orsakas av ett coronavirus
Det finns flera olika familjer av virus som har potential att starta en pandemi. Innan covid trodde de flesta experter att nästa pandemi skulle orsakas av ett influensavirus. Influensavirus dödar redan ganska många äldre varje år, medan coronavirus tidigare mest orsakat lättare förkylningar. Vi kan bli tvungna att lära oss namn som rhinovirus, pneumovirus, filovirus, paramyxovirus
Att tvätta händerna löser alla problem
Virus smittar oftast genom man andas in små vätskedroppar som någon smittad nyligen har nyst eller hostat ut eller pratat häftigt (kalls droppsmitta). Dropparna brukar falla till marken efter ett par minuter, men för visa typer av virus, som mässling, kan virusen stanna länge i luften och även färdas i till andra rum och kallas därför luftburna. Att få virus på fingrarna och stoppa dem i ögonen, näsan eller munnen är inte en lika vanlig smittväg för virus.
Det är effektivt med handsprit
Coronaviruset har en yta som förstörs om det kommer i i kontakt med sprit. Även alla bakterier är känsliga för sprit. Däremot finns många virusfamiljer som inte påverkas av handsprit, till exempel calicivirus som orsakar vinterkräksjuka.
Det kommer utvecklas ett effektivt vaccin snabbt
Det gick väldigt mycket snabbare att utveckla ett vaccin mot covid än alla experter trodde. Delvis berodde det på att processen att godkänna de olika vaccinerna snabbades på väldigt mycket jämfört med vanliga läkemedel. Men en stor anledning var att vi hade tur. Jag har arbetat med utveckling av läkemedel och vet att det finns tusen saker som kan gå på tok. Att stänga ner ett samhälle helt under flera år i väntan på att det ska komma ett vaccin som man kan ge till befolkningen är väldigt svårt och ger också allvarliga biverkningar på saker som psykisk hälsa, utbildning och samhällsekonomi.
Det är bra att stänga ner samhället
Hur effektivt det var att införa lockdown i olika länder för att stoppa smittspridningen diskuteras fortfarande. Nyligen kom till exempel en gemensam rapport för Sverige, Norge, Danmark och Finland som pekar mot att nedstängning av skolor inte bidrog till någon minskad smittspridning, men däremot ledde till sämre utbildning för många elever.
Exempelvis Nya Zeeland lyckades ganska bra med att förhindra spridning i samhället, men hade stor hjälp av att landet ligger ute i havet, långt från alla andra länder. Kina som hade en extrem nedstängning av landet i nästan tre år lyckade jättedåligt och fick stora problem när de släppte på restriktionerna eftersom vaccinationsgraden var låg och nästan ingen hade fått immunitet genom tidigare infektion.
Om en ny pandemi skulle komma inom ett par år kan det bli svårt att övertyga befolkningen i många länder att acceptera en ny nedstängning.
Det är bra med ett starkt immunförsvar
Många sjukdomar slår hårt mot personer med dåligt immunförsvar, men det finns också exempel på sjukdomar där dödsorsaken varit att kroppens immunförsvar reagerar alltför kraftigt. Både Spanska sjukan och svininfluensan visade sådana tendenser där ungdomar och vuxna under 30 år var överrepresenterade bland de döda.
I ett infall av saknad av min tidigare karriär som först kemilärare och sedan forskare kom jag på att jag skulle förklara vetenskapen bakom några av våra överlevnadsprodukter som bygger på kemiska principer.
Handvärmare innehåller en påse som påminner om en stor tepåse. Påsen är oftast fylld med järnpulver, vatten, aktivt kol, träpulver, koksalt och vermikulit. Järnet är ger värme, övriga ämnen i påsen har som uppgift att katalysera reaktionen, fördela värmen och göra så att den släpps ut i lagom takt.
När det finkorniga järnpulvret kommer i kontakt med syret i luften oxideras det till en blandning av olika järnoxider. Precis som många redox-reaktioner är denna reaktion exoterm, dvs. den avger värme. Temperaturen kan bli upp till 70 grader och håller i 4-12 timmar, beroende på hur stor påsen är.
X Fe + Y/2 O2 → FeXOY [+ värme]
Engångshandvärmarna kan bara användas en gång, men det kan gå att stoppa uppvärmningen genom att stoppa ner den aktiverade påsen i en liten blixtlåspåse, så att den inte får mer syre. När den tas ut ur blixtlåspåsen börjar förhoppningsvis det kvarvarande järnpulvret reagera och påsen blir varm igen. När en engångshandvärmare är förbrukad kan den kastas i soporna, inget av innehållet är giftigt.
Återanvändningsbara handvärmare går däremot att använda många gånger. De utgörs av påsar av tjock plast som innehåller en väldigt koncentrerad vattenlösning av saltet natriumacetat. En så koncentrerad lösning kallas övermättad och i en sådan lösning borde egentligen kristaller börja bildas. Men för att kristallisationen ska kunna sätta igång behöver kristallerna något att växa på. Just natriumacetat är ett salt som klarar väldigt hög övermättnad innan det börjar kristallisera.
I handvärmaren finns en liten metallplatta som går att knäcka till med fingrarna. Då släpper den mikroskopiska metallflisor som natriumacetatet kan fastna på och börja bilda kristaller. Kristallisationen är väldigt snabb och den kemiska energin som finns lagrad släpps ut i form av värme. en återanvändningsbar handvärmare blir inte lika varm som en engångshandvärmare och håller heller inte värmen så länge.
NaOAc(aq) → NaOAc(s) [+ värme]
När handvärmaren svalnat kan man lägga den i kokande vatten och när påsen uppnår en viss temperatur kommer saltkristallerna att lösa sig igen. Handvärmaren kan då användas igen. Om man kokar den strax innan man ska gå ut så kan man värma sig på den två gånger utan att koka den emellan eftersom den håller värmen från kokningen i någon timme. När en återanvändningsbar handvärmare efter många användningar till slut slutar fungera, kan den kastas i soporna. Natriumacetat är inte giftigt.
I en värmepåse stoppar man ner en oöppnad mjukkonserv (eller en vanlig konservburk) och häller i en liten mängd vatten. Påsen blir då 70-80 grader varm under 15-20 minuter och värmer upp konservens innehåll på 5-10 minuter. Det är ett smidigt sätt att få en varm måltid, utan att bära med sig ett stormkök med bränsle.
Värmepåsar innehåller antingen kalciumhydroxid eller magnesiumpulver, järnpulver, kiseldioxid och koksalt. Varje värmepåse går bara att använda en gång. Förbrukade värmepåsar går att slänga i soporna, men innehållet är lite frätande, så var försiktig med hanteringen.
Syreabsorbenter används framför allt tillsammans med mylarpåsar, för att fånga upp syret som finns kvar i de förslutna påsarna så att man får en helt syrefri miljö, vilket förlänger hållbarheten på många livsmedel.
Syreabsorbenter har ungefär samma innehåll som engångshandvärmare (järn, kol och koksalt) och blir varma när syret reagerar med järnet. De fungerar därför inte så bra ihop med vissa livsmedel, till exempel strösocker som kan smälta och klumpa ihop. Syreabsorbenterna suger bara upp syret i luften, inte kvävet (som utgör 78%) så det blir inte vakuum i påsarna
Vattenreningstabletter innehåller någon typ av kemikalie som oxiderar sönder virus, bakterier och parasiter. Den vanligaste typen innehåller klor, men bundet i form av natriumdikloroisocyanurat (troclosen natrium). Tabletter med natriumdikloroisocyanurat är stabila och går att lagra i flera år. När man stoppar i en tablett i vatten frigörs kloret långsamt och i jämn takt. Klor är ett väldigt starkt oxidationsmedel och reagerar med ytan på virus, bakterier och protozoer så att de oskadliggörs.
Vattenreningstabletter är självklart skadliga för vattenlevande organismer, det är liksom tanken med dem. Natriumdikloroisocyanurat är frätande, så man ska hantera tabletterna försiktigt och förstås inte äta dem.
Kolfilter fungerar genom att de innehåller små kolpartiklar med extremt stor yta, det är det som kallas aktivt kol. På denna yta kan vissa kemikalier fastna när man leder en gas eller vattenlösning över den (kallas adsorbtion, inte att förväxla med absorption). I första hand är det organiska molekyler (ofta sådana som ger lukt, smak eller färg) och vissa metaller som fastnar, men reningen är långt ifrån hundraprocentig. Kolfilter blir mättade efter en tid och behöver bytas regelbundet. Även kolfilter som inte används blir dåliga om de inte ligger i lufttäta förpackningar.
Mikrobiologiska vattenreningsfilter fungerar som en sil, med noga kontrollerad storlek på hålen. Filtren är oftast gjorda av keramik eller textil och hur stora hålen är beror på vad men vill få bort från vattnet. Bakterier och parasiter är större än 1 mikrometer (miljondels meter) och vanliga vattenreningsfilter brukar ha porer som är 0,1-0,2 mikrometer.
Virus är däremot så små så de går igenom dessa filter (men det är normalt inga höga halter av virus i sjö- och flodvatten i Sverige om det inte går ut ett avlopp i närheten). Filter som klarar av att rena bort virus har porer som är så små som 0,02 mikrometer, vilket gör att vattnet rinner långsammare genom dessa filter än andra filter.
Vid frystorkning sänker man lufttrycket till nära vakuum och sänker samtidigt temperaturen långt under fryspunkten. Det gör att i stort sett allt vatten försvinner genom att det först fryser till is och sedan sublimerar (går direkt från fast till gasform, utan att passera flytande form). Livsmedlet behåller då både form, färg och näringsvärde och när man tillsätter varmt vatten återfår man något som ligger ganska nära den ursprungliga maten i smak och konsistens.
Mylar
Mylar är ett flerskiktsmaterial som består av polyeten, aluminium och PET och skyddar mot solljus, fukt och syre. Detta gör att livslängden på livsmedel som är förpackade i mylar förlängs. Det innersta lagret i mylar utgörs av polyeten (även kallat polyetylen eller PE) är godkänt för kontakt med livsmedel och gör mylaren seg och motståndskraftig. Polyeten smälter vid ca 120 grader och det är detta lager som smälter när man svetsar ihop mylar.
Nästa lager utgörs av en väldigt tunn aluminiumfolie som förhindrar att ljus tränger igenom. Den är också ogenomtränglig för gaser, vilket gör att t.ex syre och lukter inte kan tränga igenom. Genom många andra typer av plast kan gasmolekyler vandra långsamt även om plasten är lufttät, men inte genom mylar.
Det tredje och yttersta lagret utgörs av en variant av polyetylentereftalat (PET, dvs plasten i läskflaskor) som kallas BoPET. Denna plast både flexibel och stark och reagerar inte så lätt med olika kemikalier. BoPET-lagret kan variera i tjocklek och det är det som gör att det finns olika tjocklekar på mylar. BoPET smälter vid ca 260 grader och smälter normalt inte när man svetsar igen mylar, utan det är polyetenlagret som gör det.Eftersom innerskiket tål över 100 grader så går det bra att hälla kokande vatten i mylarpåsarna, vilket man exempelvis gör när man tillagar portionspåsar med frystorkad mat.
Nödfiltar och nödsovsäckar av ”silverfolie”, så kallade ”space blankets”, är också tillverkade av mylar. Förutom att de är vind och vattentäta så gör aluminiumlagret att en stor del av kroppsvärmen reflekteras tillbaka mot kroppen.
Eldstål
Eldstål är en metallstav som ger ifrån sig gnistor om du skrapar på den med ett hårdare material. Eldstål kallas ofta på engelska för ferrocerium steel, och är tillverkade av en legering mellan flera sällsynta jordartsmetaller (vanligen cerium, lantan, neodym) och järn. Järninnehållet brukar bara runt 5%.
Regeringen gick häromdagen ut med att det Nationella cybersäkerhetscentret som inrättades i december 2020 nu ska få Försvarets radioanstalt, FRA, som huvudman. Ansvaret för cybersäkerhetscentret har hittills varit delat mellan Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och FRA (även Post- och telestyrelsen, Försvarets materielverk och Polismyndigheten har varit inblandade i verksamheten). Detta har, enligt regeringen, lett till svårigheter med styrningen, uppföljningen och ansvarsutkrävandet.
Med anledning av detta ska vi här skriva lite om cybersäkerhet på nationell och på individuell nivå.
Cyberangrepp mot Sverige från främmande makt
Med tanke på att så mycket så stor del av samhället är uppkopplat mot internet så finns det risk för att skickliga hackare kan angripa viktiga delar av infrastrukturen i ett land såsom enskilda kraftverk, elnätet, dricksvattenförsörjningen, tågnätet, betaltjänster eller internet. En rysk hackargrupp tog exempelvis kontroll över en kraftstation i Ukraina 2016, vilket ledde till att 80 000 blev strömlösa.
I samband med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 väntade sig länder som tydligt kritiserade Ryssland att drabbas av ökade cyberangrepp, men detta har i stort sett uteblivit. Hackergruppen ”Anonymous Sudan” (med ryska kopplingar) har genomför att antal överbelastningsattacker mot regioner, sjukhus, mediehus och universitet. Även Vattenfall och Kivra har drabbats. Men överbelastningsattacker är en väldigt låg nivå av cyberangrepp – man tvingar i princip bara servrarna att starta om – och leder sällan till några allvarliga konsekvenser. Att det inte blivit värre kan bero på att Rysslands förmåga till cyberangrepp inte var så stor som man befarat. Sverige har förvisso experter som är väldigt bra på cybersäkerhet. (Ett svensk-isländskt lag vann förra veckan Locked Shields, världens största cybersäkerhetsövning.) Men jag kan inte hitta några nyheter om att andra länder drabbats allvarligt heller, bortsett från ett fåtal lyckade attacker mot Ukraina, exempelvis attacken mot ett Ukrainskt satelitnätverk strax före invasionen.
Iran och Kina har av SÄPO pekats ut för omfattande spionverksamhet i Sverige och skulle möjligen kunna ha intresse av cyberattacker mot vissa delar av det svenska samhället. Åtminstone Kina har antagligen den tekniska kompetensen för att genomföra något sådant. Även terroristgrupper skulle kunna använda cyberangrepp för att försöka skapa oro eller sprida skräck i Sverige.
Cyberangrepp från organiserad brottslighet
Brottslingars mål med cyberangrepp kan vara att komma över data som kontokortsuppgifter eller lösenord. Ett fenomen som ökat på senare år är ransomware. Ett virus i ett datasystem gör att all data krypteras så att systemägaren inte kommer åt den och då fungerar inte längre systemet. För att få systemet upplåst tvingas man betala en lösensumma (ransom på engelska). Kända exempel i Sverige på drabbade är Coop och Kalix kommun. Även många mindre företag och privatpersoner har drabbats genom åren.
Så skyddar du dig
Privatpersoner kan göra några saker för att skydda sig.
Använd inte samma lösenord för flera tjänster. Det är vanligt att större eller mindre nättjänster hackas och uppgifter om alla användare stjäls och säljs vidare. Om du har ett konto på denna tjänst med exempelvis username: lattlurad@gmail.com och password: snuttan23 kommer en bedragare prova att logga in på Gmail med de lösenordet. Om det lyckas ändrar bedragaren lösenord och har nu exklusiv tillgång till dina mejl och därmed kontroll över alla dina konton på olika tjänster. Hen kan gå in på Amazon, Klarna, Netflix och så vidare och om inte lösenordet snuttan23 fungerar där så begär hen en nollställning av lösenordet, så att det skickas en länk till Gmail-konton som hen har kontroll över.
På många webbplatser kan man välja tvåfaktorsautentisering vilket gör att man både behöver lösenord och tillgång till din mobiltelefon (du får ett sms med en kod eller öppnar en autentiseringsapp för att få en kod), vilket ger mycket högre säkerhet.
När du väljer olika lösenord till olika tjänster välj smarta lösenord, inte password, 123456, hejsan, mamma, qwerty. Lösenord som bdGH/-91 följer kravet på att innehålla både gemener, versaler, siffror och specialtecken, men är lättare att knäcka med hjälp av datorer än ett långt lösenord som kattcykelstolblomma. De flesta operativsystem och webbläsare för datorer, surfplattor och mobiltelefoner har nu möjlighet att föreslå starka lösenord till dig. Dessa lösenord är långa och krångliga, men du behöver aldrig komma ihåg dem, utan det görs automatiskt. Det kan innebära problem om du får din enhet stulen när den är olåst, men jämfört med att ha dåliga lösenord är detta en mindre risk.
Klicka inte på okända länkar. De flesta försök att stjäla inloggningsuppgifter eller installera virus på din enhet är ganska taffliga. Du får ett mejl som ser ut att komma från en myndighet, en mobiloperatör, ett e-handelsföretag eller ett transportföretag, med en länk som du uppmanas att klicka på, men om du tittar på avsändaren så står det mrsexy3487@gmail.com. Det går att få avsändaradressen att se ut som någon annan, så det räcker inte att titta på den, men det är åtminstone bra att kolla den först. På en dator kan man se vart en länk leder innan man klickar på den (jag tror att det även fungerar på mobiler och surfplattor om du trycker länge på länken).
Installera ett antivirusprogram och en brandvägg på datorn och se till att uppdatera dem. Det finns många bra säkerhetspaket som även innehåller VPN, identitetsskydd och lösenordshanterare. De är inte gratis, utan kostar ofta 50 – 200 kr/månad, men det kanske kan vara en bra investering.
Gör säkerhetskopior på viktiga dokument och bilder både på en extern hårddisk/USB-minne/DVD-skiva och i en molntjänst. Om du drabbas av ransomware på din dator, kan den i värsta fall sprida sig till hela nätverket du är uppkopplad mot. Däremot brukar molnlagringstjänster lova att ransomware från din dator inte ska kunna följa med filer som du laddar upp.
Se till att du har lösenordsskydd på alla prylar som är uppkopplade mot nätet: skrivare, smarta högtalare, robotdammsugare, TV, etc.
Och förstås ha en viss beredskap för den händelse att viktig infrastruktur slås ut av en cyberattack. Det är den vanliga listan för krisberedskap: Se till att du har något att äta, har rent vatten att dricka, håller dig varm (eller sval på sommaren), kan få information och kan sköta din hygien.
Att bäst före-datum har passerats betyder INTE att maten är oätlig, utan det betyder att tillverkaren lovar att smak och konsistens är helt oförändrad fram till detta datum.
Vid årsskiftet 1985/86 infördes krav på förpackningsdag och bäst-före-dag på färdigpackade kylvaror istället för ”sista förbrukningsdag” Senare anpassades reglerna till EU så att alla livsmedel idag märks med ett bäst före-datum. Sista förbrukningsdag används fortfarande på ett fåtal livsmedel som kan vara skadliga om de blir gamla (till exempel köttfärs).
Bäst före-datumet på mat är inte detsamma som ett utgångsdatum. Bäst före-datumet anger den tid då maten förväntas hålla högsta kvalitet, till exempel när smaken, doften och konsistensen är som bäst. Efter det datumet kan maten fortfarande vara ätbar, men kvaliteten kan ha försämrats.
Många livsmedel kan ändra konsistens, till exempel att de separerar så att vätska tränger ut, om de lagras länge. De kan mörkna eller ljusna, de kan bli torrare för att de släpper i från sig fukt och de kan tappa smak eftersom vissa smakämnen lätt bryts ner. Men det betyder inte att det inte går att äta dessa livsmedel. Du kan spara väldigt mycket pengar på att inte kasta mat som är fullt ätbar.
Konserver i plåtburkar håller länge
En tumregel kan vara att livsmedel som förvarats på rätt sätt håller dubbelt så länge som förpackningen anger. En vara som har två års hållbarhet kommer att gå bra att äta efter fyra år. Även mjölk som är ett väldigt känsligt livsmedel brukar hålla i upp till två veckor om paketet förvarats vid 4 grader, trots att det står en vecka på förpackningen.
Det är alltid viktigt att använda sunt förnuft när man bedömer om mat är säker att äta eller inte. Om maten har förvarats korrekt, till exempel vid rätt temperatur, är den oftast ätbar efter att bäst före-datumet har passerat. Däremot kan mat som förvarats felaktigt eller som har utsatts för höga temperaturer, insekter eller annan förorening bli farlig att äta, även om bäst före-datumet inte har passerat.
Det är också viktigt att läsa förvaringsanvisningarna på förpackningen. Vissa livsmedel behöver förvaras vid kyla eller i frysen för att hålla längre, medan andra kan hålla längre i rumstemperatur. Att förvara maten på rätt sätt kan förlänga dess hållbarhet.
För frystorkad mat, som inte innehåller någon fukt och som är förpackad i lufttäta mylarpåsar eller plåtburkar kan hållbarheten vara extremt lång. Anledningen är att man får bort de tre saker som gör att livsmedel blir förstörda: fukt som gör att skadliga mikroorganismer kan växa, sure som får fetter att härskna och solljus som bryter ner vissa ämnen i maten.
Det är dock viktigt att notera att vissa livsmedel, till exempel mjölkprodukter och kött, kan bli farliga att äta även om de har förvarats korrekt om de har blivit utsatta för bakterier eller andra föroreningar. Dessa livsmedel bör alltid hanteras noggrant och kastas om det finns tecken på att de har försämrats.
Således, medan man kan äta mat efter bäst före-datumet har passerat, är det alltid viktigt att använda sunt förnuft och bedöma matens kvalitet och förvaringssätt innan man bestämmer sig för att äta den. Om man är osäker på om maten är säker att äta eller inte, är det alltid bättre att vara försiktig och kasta den istället för att riskera att bli sjuk.
I en långvarig krissituation där du inte kan gå till affären och handla behöver du kanske äta mat som har passerat bäst före-datum och du kommer antagligen att njuta av denna mat.
En krislåda behöver inte vara en fysisk låda utan kan lika gärna vara ett skåp eller en hylla i förrådet. Det viktiga är att man vet var utrustningen finns utan att behöva leta efter den. Utrustningen behöver också vara någorlunda lättillgänglig så det går att få fram den snabbt när den behövs.
Med det sagt så vill en del människor vill ha en vattentät plastlåda med lock som krislåda. Det skyddar krislådan vid en översvämning (tips: ställ inte lådan där det kan bli översvämning.) och mot skadedjur. (tips: håll efter skadedjur, de kan orsaka mycket värre problem än att din krislåda bli förstörd.)
Om du gör i ordning en krislåda så rekommenderar vi att du inte stoppar i dessa saker:
Ficklampa
En ficklampa behöver du ha lättillgänglig och inte längst ner i en krislåda i garderoben. När du väl har hittat ficklampan, då kan du börja plocka fram övrig krisutrustning. Sedan kan det förstås vara bra att ha extra ficklampor i din krislåda så att alla i familjen kan ha varsin ficklampa.
Filtar
Filtar är jättebra ur krisberedskapssynpunkt för att kunna hålla värmen. Men de tar stor plats och du måste skaffa en onödigt stor låda om du vill få plats med filtar till hela familjen. Samma sak är det med sovsäckar. Skaffa istället vakuumpåsar för förvaring och lägg i filtarna/sovsäckarna Påsarna skyddar mot fukt och sparar plats på dina hyllor.
Vattendunk
Vattendunkar tar också omotiverat stor plats i krislådan. Möjligen kan du ha några hopvikbara dunkar i din krislåda, men sådana dunkar kan vara både svårare att fylla, svårare att bära och sämre för förvaring av vatten än vanliga, icke-hopfällbara, dunkar. Håll därför dina dunkarna utanför krislådan och håll dem fyllda med dricksvatten som du byter några gånger om året. Har du plats hemma bör du ha 20 liter per person i hushållet.
Powerbank
En powerbank är jättebra att ha för att kunna ladda mobiltelefoner och surfplattor när det är strömavbrott. Men om du stoppar ner den i krislådan istället för att använda den då och då, kommer den ligga och ladda ur tills den dagen du behöver den. En powerbank med solceller kan däremot vara något för din krislåda, eftersom du kan ladda den även under ett strömavbrott.
Mat
Mat har begränsad hållbarhet (även om den är ätbar mycket längre än vad bäst före-datumet anger) och det är därför bättre att du förvarar maten på ett ställe där det är lätt att rotera den (ta den förpackning som är äldst och fylla på med en ny). Vad som däremot är en bra idé att ha i krislådan är några burkar frystorkad mat med extremt lång hållbarhet (de håller i 15 eller 25 år och går med största sannolikhet att äta mycket längre än så).
Vattenreningstabletter
Vattenrening kan vara livsviktigt i ett krisläge. Problemet är att vattenreningstabletter har begränsad hållbar, oftast på 3 eller 5 år. Även om jag brukar betrakta bäst före-datum som en rekommendation och inte som en absolut gräns, så skulle jag vara försiktigt med att använda klorbaserade vattenreningstabletter långt efter deras utgångsdatum eftersom klorföreningar som bryts ner kan bilda nya föreningar som är ganska giftiga.
Vad som däremot aldrig ligger och blir dåligt i krislådan är ett vattenreningsfilter (om det inte innehåller ett kolfilter, de har begränsad livslängd).
Ända sedan vi startade 2013 har medias intresse för Överlevnadsbutiken varit stort. I början handlade det om det nya fenomenet prepping som hade börjat uppmärksammas i Sverige, men det fanns ingen prepper som ville ställa upp på en intervju. Jag, Fredrik, som aldrig har klassat mig som prepper, hade inget emot att synas i media och när man väl börjat förekomma där kommer andra journalister att höra av sig.
Redan fyra månader efter starten fick Aftonbladet upp ögonen för Överlevnadsbutiken och ville göra en telefonintervju, vilken resulterade i en en halvsida i tidningen.
Denna följdes upp några veckor senare av aftonbladet med en artikel och en webbtv-sändning om hur man förbereder sig inför de kommande vinterstormarna där jag medverkade och gav några tips.
Sommaren 2014 gjorde Svenska dagbladet en lång artikel om prepping och fotografen Pi Frisk tog ett antal bilder i Överlevnadsbutikens dåvarande förråd, vilka senare förekommit flera gånger i SVTs nyhetsprogram som bakgrundsbild när krisberedskap diskuterats.
I mars 2016 fick jag diskutera hur realistiska överlevnadsspel är i P3 Spel och samma månad gjorde P1 en dokumentär om svenska preppers.
7 april 2016 gjorde jag TV-debut i Malou efter 10 i TV4 och visade hur mycket nödmat man behöver ha hemma för att klara sig i två veckor.
Utanför TV4-studion
I maj 2017 medverkade jag första gången hos SVT i deras morgonstudio Godmorgon Sverige i samband med detta års Krisberedskapsvecka
I juli 2017 gick VMA (hesa Fredrik) igång av misstag i Stockholm vilket ledde till en diskussion om krisberedskap i medierna och att två intensiva mediaveckor för mig med medverkan i Studio 1 i P1, TV4s morgonprogram, Godmorgon Sverige i SVT och en artikel/webbtv-inslag i Dagens industri.
När försvarsberedningen i december 2017 kom med ett förslag att svenska folket skulle förväntas klara sig på egen hand i en vecka fick jag för första gången komma till Radiohuset i Stockholm för att vara med i Studio Ett. Tidigare radiomedverkan hade varit telefonintervjuer eller att en reporter kommit ut till Ekerö.
Stormen Alfrida som drabbade Sverige i början av januari 2019 ledde till ökat intresse för krisberedskap i Sverige och att jag fick dyka upp i Metro, Aftonbladet och Dagens Nyheter.
I samband med att vi öppnade vår butik på Ekerö i september 2019 gjorde lokaltidningen Mälarö Direkt ett reportage.
När första chocken i samband med coronapandemin lagt sig under våren 2020 gjorde Svenska Dagbladet en artikelserie med namnet Hamstra, bunkra och preppa, där jag medverkade i en artikel och ett tv-inslag. Ett citat från intervjun (”Vi har haft ansiktsmasker i vårt sortiment hela tiden, men de har inte sålt mycket. Nu sålde vi flera tusen på några dagar.”) blev även Dagens citat i DN Kultur.
Bortsett från en artikel i Expressen och möjligen någon radiointervju som jag inte minns var 2021 lugnt på mediefronten.
Genom Rysslands anfall på Ukraina blev däremot 2022 mer hektiskt, både på antalet beställningar i webbutiken och förfrågningar från media. Intervjuer med den danska tidningenoch TT innan kriget startade följdes av intervjuer i Ehandel, Nyheter24 och SvD och slutligen ett reportage i SVTs lokalnyheter om våra tomma hyllor.
SVT-programmet samhällskollaps spelades in redan under november 2021, men det första avsnittet sändes 20 april 2022. I avsnittet besökte Camilla Kvartoft och Felix Herngren Överlevnadsbutiken.
Att svenskarna börjat intressera sig för krisberedskap har väckt intresse hos utländska medier: Ett australiensiskt filmteam kom till Sverige för att göra reportage med en prepper, hemvärnet, försvarsministern och Överlevnadsbutiken. Efter att ha tillbringat en hel eftermiddag hos oss klipptes allt bort innan programmet sändes. Danska tidningarna Berlingske Tidender och Information.dk kom båda på besök under 2022, vilket även ett filmteam från det amerikanska nyhetsprogrammet PBS Newshour gjorde.
2022 avslutades med en artikel i lokaltidningen Mitti Mälarö.
Även den som inte tål vissa livsmedel behöver ha ett lager med mat hemma ifall det av någon anledning inte går att gå ut och handla. Det kan vara att det är strömavbrott i din butik eller att kassasystemet utsatts för en hackerattack, det kan vara problem med transporterna så att det inte kommer in några varor eller att du inte kan gå ut för att du är sjuk eller för att det är farlig rök, kemikalier eller radioaktivitet i luften. Det är inget problem att komma på scenarier där du har stor nytta att ha ett matförråd hemma och det är oftast ingen stor ansträngning att bygga upp ett sådant.
Otur för den som inte tål baljväxter
Bönor, ärter och linser hör till de livsmedel som är bäst att ha i sitt nödförråd. De innehåller kolhydrater, fett och massor av protein och har väldigt lång hållbarhet, både i torkad form och som blötlagda konserver.
Laktosintoleranta kanske har en fördel
Mjölkprodukter hör till de livsmedel som har kortast hållbarhet och är svåra att lagra om kylskåpet inte längre fungerar på grund av strömavbrott. Det går förvisso bra att frysa de flesta mjölkprodukter och en fylld frys håller kylan längre i händelse av strömavbrott, vilket kan vara ett tips för den som inte klarar sig utan mjölk i kaffet. Laktosfria produkter har fördelen att de har längre hållbarhet och går att förvara skapligt länge om du kan hålla dem något under normal rumstemperatur. Havredryck, mandeldryck och dylikt (som inte längre får kallas mjölk) har jättelång hållbarhet, även i rumstemperatur.
Torrvaror utan gluten
En vanlig utgångspunkt i en nödlager är att ha stora mängder av lättlagade torrvaror med lång hållbarhet. Typiska exempel är pasta och couscous, men den som är glutenintolerant behöver hitta andra alternativ. Havregryn, potatismospulver och olika sorters ris kan vara en idé, de kräver varken mycket vatten eller lång koktid. Även potatis och andra rotfrukter är bra källor till kolhydrater, som går att lagra länge om man förvarar dem svalt, mörkt och ganska fuktigt
Frystorkad mat som är allergianpassad
Att ha ett antal portioner frystorkad mat i sitt nödlager har många fördelar. -De är lättlagade – du behöver inte ens kokande vatten, det räcker att vattnet är hett. -De har väldigt lång hållbarhet – de som är packade i konservburkar har nästan oändlig hållbarhet, även om de är märkta med 15 eller 25 år. -De kan vara en trevlig variation om det är en långvarig kris och övriga matförrådet framför allt består av torrvaror, bönor och krossade tomater.
P4 rapporterade förra veckan siffror från Giftinformationscentralen om att rekordmånga (105 st) behövt sjukhusvård efter att ha drabbats av kolmonoxidförgiftning. Den troliga anledningen till ökningen är att många har försökt värma upp sin bostad på nya sätt med anledning av de höga elpriserna.
Koldioxid
Vid förbränning av alla vanliga bränslen (ved, kol, gasol, fotogen, bensin, diesel, etc.) bildas koldioxid, CO2. Koldioxid kan vara dödligt, men inte förrän i väldigt höga halter. Koldioxidhalten i atmosfären ligger på drygt 400 ppm = 0,04%, men i ett rum med dålig ventilation är det inte ovanligt att halten överstiger 1000 ppm bara genom människors utandning. Koldioxiden är luktlös och vid höga koldioxidhalter blir du trött och kan få huvudvärk, men inte förrän nivåerna närmar sig 100 000 ppm = 10% är de dödliga.
Kolmonoxid
Kolmonoxid (kallas även koloxid), CO, är däremot dödligt vid så låga halter som 800 ppm. Kolmonoxiden binder väldigt hårt till hemoglobinet i blodet, som normalt används för att transportera syre. Kroppen kan då inte ta upp syre vilket snabbt leder till döden. Kolmonoxid bildas vid förbränning när det är brist på syre, exempelvis i ett stängt rum och gasen har ingen lukt, så du märker inte när den bildas. Tecken på kolmonoxidförgiftning är huvudvärk, illamående, yrsel, trötthet eller hjärtklappning.
Fel som kan ge kolmonoxidförgiftning
Det brukar varje år förekomma något dödsfall i Sverige på grund av kolmonoxidförgiftning i husvagn. Andra misstag som kan leda till kolmonoxidförgiftning är att att inte öppna spjället i en öppen spis eller kamin, att elda i en kolgrill inomhus eller att använda en fotogenkamin eller gasolkamin i ett sovrum med stängd dörr. Även defekta gasolkylskåp och gasolspisar i husvagn, båt eller en liten stuga kan leda till kolmonoxidförgiftning.
Detektorer
Det finns olika typer av detektorer för att upptäcka problem med förbränningen.
Oxygen depletion sensors, ODS, mäter syrehalten som normalt är 21% i luft och reagerar om den sjunker under 18,5%. Gasolkaminer har ofta en sådan funktion som mekaniskt stänger av förbränningen när syrehalten blir för låg.
Kolmonoxiddetektorer mäter istället halten av kolmonoxid i luften. För konsumenter finns lättanvända larm att köpa för cirka 500 kr.
Så slipper du förgiftning
Använd bara utrustning som är gjord för inomhusbruk, använd inte kolgrill eller gör en lägereld inne. Det finns spritkök, gasolkök, spritkaminer, gasolkaminer och fotogenkaminer som går att använda inomhus.
Se till all skorstenen är sotad och provtryckt och att spjället är öppet om du ska elda i kamin, kakelugn eller öppen spis.
Ha dörren öppen eller ett fönster på glänt när du använder en fotogen- eller gasolkamin. Stäng av den innan du går och lägger dig.
Om överlevnad, krisberedskap och samhällets sårbarhet
