P4 rapporterade förra veckan siffror från Giftinformationscentralen om att rekordmånga (105 st) behövt sjukhusvård efter att ha drabbats av kolmonoxidförgiftning. Den troliga anledningen till ökningen är att många har försökt värma upp sin bostad på nya sätt med anledning av de höga elpriserna.

Koldioxid

Vid förbränning av alla vanliga bränslen (ved, kol, gasol, fotogen, bensin, diesel, etc.) bildas koldioxid, CO2. Koldioxid kan vara dödligt, men inte förrän i väldigt höga halter. Koldioxidhalten i atmosfären ligger på drygt 400 ppm = 0,04%, men i ett rum med dålig ventilation är det inte ovanligt att halten överstiger 1000 ppm bara genom människors utandning. Koldioxiden är luktlös och vid höga koldioxidhalter blir du trött och kan få huvudvärk, men inte förrän nivåerna närmar sig 100 000 ppm = 10% är de dödliga.

Kolmonoxid

Kolmonoxid (kallas även koloxid), CO, är däremot dödligt vid så låga halter som 800 ppm. Kolmonoxiden binder väldigt hårt till hemoglobinet i blodet, som normalt används för att transportera syre. Kroppen kan då inte ta upp syre vilket snabbt leder till döden. Kolmonoxid bildas vid förbränning när det är brist på syre, exempelvis i ett stängt rum och gasen har ingen lukt, så du märker inte när den bildas. Tecken på kolmonoxidförgiftning är huvudvärk, illamående, yrsel, trötthet eller hjärtklappning.

Fel som kan ge kolmonoxidförgiftning

Det brukar varje år förekomma något dödsfall i Sverige på grund av kolmonoxidförgiftning i husvagn. Andra misstag som kan leda till kolmonoxidförgiftning är att att inte öppna spjället i en öppen spis eller kamin, att elda i en kolgrill inomhus eller att använda en fotogenkamin eller gasolkamin i ett sovrum med stängd dörr. Även defekta gasolkylskåp och gasolspisar i husvagn, båt eller en liten stuga kan leda till kolmonoxidförgiftning.

Detektorer

Det finns olika typer av detektorer för att upptäcka problem med förbränningen.

Oxygen depletion sensors, ODS, mäter syrehalten som normalt är 21% i luft och reagerar om den sjunker under 18,5%. Gasolkaminer har ofta en sådan funktion som mekaniskt stänger av förbränningen när syrehalten blir för låg.

Kolmonoxiddetektorer mäter istället halten av kolmonoxid i luften. För konsumenter finns lättanvända larm att köpa för cirka 500 kr.

Så slipper du förgiftning

Använd bara utrustning som är gjord för inomhusbruk, använd inte kolgrill eller gör en lägereld inne. Det finns spritkök, gasolkök, spritkaminer, gasolkaminer och fotogenkaminer som går att använda inomhus.

Se till all skorstenen är sotad och provtryckt och att spjället är öppet om du ska elda i kamin, kakelugn eller öppen spis.

Ha dörren öppen eller ett fönster på glänt när du använder en fotogen- eller gasolkamin. Stäng av den innan du går och lägger dig.

Konservburkens historia

Konservburkar har använts för att förvara mat sedan början av 1800-talet. Tidiga burkar var hoplödda med en bly/tennblandning, men denna kan leda till förgiftning så den metoden övergavs. På 1920-talet hade tillverkningsprocesserna förbättrats så mycket att mat i konservburk var något som alla hade råd med. Konservburkar är ofta tillverkade av förtennad plåt och ibland kan de ha ett plastlager på insidan för att inte innehållet ska reagera med metallen.

Tillverkning av konservburkar

Vissa konservburkar har inget separat bottenstycke och heller ingen sidosöm utan pressas ur ett enda stycke, på samma sätt som de flesta ölburkar. Fiskkonserver är ofta tillverkade på detta sätt. Burkar som istället har en separat bottenplatta och en fog på sidan tillverkas genom att en plåt böjs till ett rör och svetsas ihop för att få en helt tät sidosöm. Burkens botten svetsas vanligen inte fast utan fästs genom att bottenplåten och sidoplåten böjs och kläms ihop. På samma sätt fästs locket när burken är fylld. Tidigare har det alltid krävts någon typ av konservöppnare för att öppna burken , men nu har många burkar en öppningsfunktion där man bara drar i en ring.

Vad kan göra maten dålig?

Mikroorganismer som bakterier och mögelsvampar kan göra maten otjänlig. Traditionellt har man använt syra, salt eller socker för att skapa en miljö där skadliga bakterier och svampar inte kan växa. Fettet i mat härsknar med tiden om det kommer i kontakt med luftens syre. Solljus kan bryta ner livsmedel eller åtminstone vitaminerna i det. Konservburkar som inte har ett plastlager på insidan kan läcka tenn om syre kommer in. Tenn är inte giftigt men kan ge magproblem vid höga halter.

Våtkonserver

Innehållet i konservburkar är vanligen vått, exempelvis krossade tomater, frukt i sockerlag, fiskbullar, ärtsoppa. Vid tillverkningen fylls burken ända upp så att det inte finns plats för någon luft, försluts och värms upp till någonstans mellan 110 och 135 grader en kort tid. Uppvärmningen dödar alla bakterier och sporer som kan finnas i maten. Bäst före-datum är ofta satt till 2 år från tillverkningsdatumet, men de flesta konserver håller nog betydligt längre. Vad som kan hända är att konsistensen ändras, exempelvis genom att innehållet separerar, men det är inget som gör maten oätlig.

Torrkonserver

Konservburkar kan också användas för att förvara frystorkad mat, både enskilda råvaror och färdiga rätter. Burkarna fylls då vanligen inte ända upp till kanten utan istället stoppas en syreabsorbent i burken för att ta hand om syret som blir kvar när burken förseglats. Eftersom den frystorkade maten inte innehåller någon fukt, syret har tagits bort och burken varken släpper in syre, fukt eller ljus, så får maten extremt lång hållbarhet. Bäst före-datum brukar vara satt till 15 eller 25 år beroende på tillverkare, men det handlar nog mest om hur långa tester som har körts. Det finns inget som talar för att maten inte skulle vara fullt ätbar efter dubbelt så lång tid.

Buckliga burkar

Innehållet i en konservburk påverkas vanligen inte av att det blir en buckla på sidan. En rundad buckla är inte nog för att bryta förseglingen så att luft kommer in. Om burken har en plastbeläggning på insidan är den flexibel så att den fortfarande håller tätt även om burkens sida får en buckla. Vad man däremot ska vara mer försiktig med är om bucklan är skarp så att det bildas ett veck eller om bucklan är i vid en skarv, framför allt vid toppen och botten, men sidosömmen skulle också kunna påverkas av en buckla. Då kan det uppstå små hål som kan göra att syre tar sig in till innehållet. Inte heller rostiga burkar kan betraktas som helt säkra.

Sammanfattning

– Både torrvaror och våtkonserver i konservburkar har mycket lång hållbarhet. Du kan antagligen dubbla hållbarhetstiden som står på burken.
-Konserver blir oftast inte påverkade av små bucklor utan är fortfarande säkra att äta.

Sawyer Mini mot LifeStraw Flex

I den första duellen ska vi jämföra Sawyer Mini, som är det överlägset mest sålda filtret i Överlevnadsbutiken, med LifeStraw Flex Bottle.

Båda filtren är väldigt lätta och behändiga. (17 cm, 52 g för LifeStraw Flex och 14 cm, 48 g för Sawyer Mini – utan flaskor). Båda filtren använder sig av hålfibertextil med noga kontrollerad porstorlek (0,1 mikrometer för Mini och 0,2 mikrometer för Flex) som tar bort parasiter, bakterier och mikroplaster. Inget av dem klarar att ta bort virus ur vattnet. Flex har däremot ett kolfilter, som delvis tar bort lukt, smak och vissa kemikalier.

LifeStraw Flex kan rena ca. 2000 liter innan det sätter igen, vilket är i samma storleksordning som de flesta filter på marknaden. Sawer Mini klarar däremot sanslösa 378 541 liter (100 000 gallons). Anledningen är att deras fibrer har kraftigare väggar och tål att backspolas med rent vatten för att skölja bort partiklar som annars med tiden täpper till filtrets porer. Kolfilter går inte att använd alls lika många gånger och kolfiltret i Flex klarar ca. 100 liter, men det finns utbytesfilter att köpa och filtret är fortfarande effektivt mot mikroorganismer även när kolfiltret är förbruket.

Flödeshastigheten beror på hur hårt man pressar på flaskan för att trycka vattnet genom filtret och det förekommer olika siffror för de båda filtren. För Mini anges upp till 1 liter per minut och för Flex ca. en halv liter per minut, vilket är något långsammare än andra filter på marknaden

Med båda filtren medföljer en hopvikbar flaska som går att skruva fast på filtret. Ett enkelt sätt att använda filtren är att fylla flaskan med sjövatten, skruva fast filtret och klämma på flaskan för att hälla upp dricksvatten i ett glas. Flaskan som följer med Flex är av högre kvalitet, rymmer mer och har större öppning, vilket gör den lättare att fylla. Men när man monterar filter sticker det in i flaskan , vilket gör det svårt att få ut allt vatten i flaskan. När man använder Flex med en PET-flaska monteras det på utsidan, precis som Sawyer Mini.

Sawyer Mini kostar 469 kr hos Överlevnadsbutiken och LifeStraw Flex bottle kostar 529 kr.

Sammanfattning:
Pris, storlek och vikt är ungefär samma för båda filtren.
Flaskan till LifeStraw Flex är större och av bättre material, men är svår att tömma helt.
Flex har ett kolfilter.
Sawyer Mini räcker mycket, mycket längre

LifeStraw Mission mot Katadyn BeFree

I duell nummer två möts två gravitationsfilter som båda är relativt nya på marknaden.

LifeStraw Mission är ersättningsprodukt för LifeStraw Family som hade en mer hinkliknande vattenbehållare. Katadyn BeFree ersätter Katadyn Gravity Camp och Base Camp, vilka i sin tur ersatte Katadyn Camp.

Både LifeStraw Mission och Katadyn BeFree använder gravitation för att pressa vattnet genom ett filter av hålfibertextil. Men där porstorleken på BeFree är 0,1 mikrometer så är porstorleken i Mission 0,02 mikrometer, vilket är tillräckligt för att även filtrera bort virus ur vattnet. Den mindre porstorleken betyder att flödeshastigheten hos Mission bara är 0,2 liter per minut mot 2 liter/minut för BeFree.

BeFree finns med vattensäck på 6 eller 10 liter där den mindre varianten kostar 1299 kr. Mission finns med 5- och 12-liters vattensäck och 5-litersvarianten kostar 1599 kr.

Mission är ett riktigt lättviktsfilter (370 g för 5-litersversionen), men får ändå stryk av BeFree, som väger smått otroliga 177 g (6 liter). Mission klarar 18 000 liter, medan BeFrees filter behöver bytas efter 1 000 liter. Utbytesfilter till de båda filtren kostar 500 – 1000 kr.

Sammanfattning:
Storlek och vikt är ungefär samma för båda filtren.
Katadyn BeFree är några hundralappar billigare.
LifeStraw Mission tar bort virus och räcker mycket längre.
BeFree filtrerar mycket snabbare.

Moderna vattenreningsfilter bygger på att vatten pressas genom filtrets små hål, medan bakterier och parasiter är så pass stora att de inte går igenom hålen. För att pressa igenom vattnet behöver man bygga upp ett tryck, vilket man kan göra på några olika sätt
-Pumpa upp trycket. Exempel: Katadyn Pocket, Combi, Vario och Hiker; Lifesaver Jerrycan, Cube och Liberty.
-Använda jordens gravitation. Exempel: Callidus DCSS, LifeStraw Mission, LifeStraw Flex Gravity, Sawyer Gravitationsfilter, Katadyn BeFree.
-Pressa på en flaska som är fastskruvat på filtret. Exempel: LifeStraw Flex Bottle, Sawyer Mini, Sawyer Squeeze, Sawyer Micro Squeeze.
-Suga upp vatten med munnen. Exempel: LifeStraw Personal, LifeStraw Go.

Fördelen med gravitationsfilter är att de sköter sig själv under filtreringen och kan därmed få stå och droppa ner i en dunk. På detta sätt kan du filtrera stora mängder dricksvatten , även om det tar lite tid. Ett gravitationsfilter är mycket bra tillskott till din utrustning för krisberedskap eftersom du kan tillgodose hela familjens behov av dricksvatten om du bara har en sjö eller flod i närheten.

Faktaruta

De flesta vattenfilter har porer som är 0,1-0,2 mikrometer stora.
Parasiter som Giardia, Cryptosporidium och Entamoeba, är vanligen 10-20 mikrometer stora
Bakterier, som E coli, Campylobacter, Shigella och Salmonella, är 1-2 mikrometer.
Virus däremot är ofta mindre än 0,1 mikrometer och kan gå igenom vattenfiltren.

18 mars är det 8 år sedan Överlevnadsbutiken lanserades. Jag hade blivit uppsagd från min tjänst som forskare på AstraZeneca och behövde hitta något nytt att göra. Jag och några vänner brukade träffas och titta på post-apokalyptiska filmer och diskutera jordens undergång. När vi läste på lite insåg vi att det är mycket i vårt samhälle som är väldigt sårbart och att det inte krävs så mycket för att all infrastruktur ska sluta fungera. Vi började diskutera vilka saker man borde skaffa sig och jag brukade skämta om att man borde öppna en överlevnadsbutik, som förutom stormkök och konservburkar även sålde axelskydd och hårsprej.

Men det visade sig att det inte fanns någon butik överhuvudtaget i Sverige som sålde utrustning för krisberedskap. Så med lite prylar som är bra att ha hemma i händelse av strömavbrott, förorenat dricksvatten eller pandemi, kombinerat med utrustning som lockar survivalister, som vid första tecken på oro tänker fly ut i skogen och bosätta sig i en koja, startade jag en webbutik med lagret hemma i lägenheten.

Det var blygsamt med kunder de första månaderna, men många av de som handlade sa saker som ”Jag har länge längtat efter en liknande butik i Sverige”, ”Äntligen en butik för oss med överlevnadsintresse!”, ”Jag vill tacka för att Överlevnadsbutiken finns”. Minns att detta var långt innan MSB skickade ut en broschyr till alla hushåll om hemberedskap och begreppet prepper var fortfarande något mycket suspekt. Men medierna var tidigt intresserade av att skriva om preppers.

Efter ett halvår upptäckte Aftonbladet oss och gjorde ett stort reportage, vilket några månader senare följdes av att jag fick medverka som överlevnadsexpert både i tidningen och i deras webb-tv inför stundande höststormar. Ett halvår senare gjorde Svenska Dagbladet ett reportage om Överlevnadsbutiken och då tog fotografen Pi Frisk en bild i vårt lager som sedan har fått eget liv och bl.a. dykt upp flera gånger i tv som illustration till krisberedskap.

Jag hade nu blivit etablerad som överlevnadsexpert i media och eftersom journalisterna inte kunde hitta någon prepper som ville medverka, så fick jag vara den svenska prepperrörelsens ansikte utåt, trots att jag aldrig har kallat mig prepper. Jag har bland annat blivit inbjuden till Malou Efter Tio, TV4s Nyhetsmorgon, SVTs Morgonstudio, Studio Ett i P1 och de flesta stora tidningar.

Allt medieintresse var förstås bra reklam för Överlevnadsbutiken och det har rullat på okej sedan dess med tydliga toppar när det hänt saker i samhället, tex. terrordåden i Europa hösten 2015, ”Om krisen eller kriget kommer” sommaren 2018, ”Nedsläckt land” i SVT våren 2019 och förstås Coronapandemin våren 2020. Hösten 2019 öppnade vi en fysisk butik på Ekerö. Nu för tiden finns ett antal konkurrerande webbutiker med samma inriktning, men det känns inte som om marknaden är mättad ännu.

Fredrik

Eldstål har använts av människor ända sedan järnåldern för att göra upp eld. Eldstålen var föremål av kolstål som ofta var smitt i avancerade former både för att de skulle vara bekväma att hålla i och vackra. Med en hård sten, till exempel flintsten, slår man bort små flisor av stålet. Flisorna antänds av friktionsvärmen och man får gnistor som kan fångas av något lättantändligt material, till exempel fnöske.

I mitten av 1800-talet hade tändstickor blivit så vanligt förekommande att eldstålen förlorat sin betydelse.

1904 uppfann den österrikiske kemisten Carl Auer von Welsbach ett material som bestod av metallerna järn och cerium och som kom att kallas Auermetall. Auermetallen bildade väldigt lätt gnistor när man skrapade på den med ett hårdare material. För att få fler och varmare gnistor blandades olika metaller in och tillslut var dagens moderna eldstål födda. Materialet kallas ofta ferrocerium (ferrum=järn) och är en legering som vanligen består av järn, cerium, magnesium, neodym, praseodym, och lantan i olika proportioner.

Det första användningsområdet för ferrocerium var i cigarettändare där det används för att skapa gnistor som antänder bensinångor eller butangas. Senare fick militärer upp ögonen för ferroceriumstavars förmåga att ge gnistor även i fuktig väderlek, vilket sedan ledde till att de blev populära hos friluftsmänniskor.

När man använder ett ferroceriumeldstål så skrapar man snabbt längs stålet med ett hårt material, för att få fram gnistor. Med många modeller av eldstål följer ett metallblad för att skrapa med, men det går att använda nästan vilket verktyg som helst. Många använder baksidan av sitt knivblad – använder man knivens egg, blir det också fina gnistor, men eggen blir väldigt slö. Har man inget metallföremål går det till och med att använda en trasig glasflaska eller en hård sten, bara de har en kant med rätt form.

När eldstålen är nya är de vanligen täckta av ett lager svart färg, för att förhindra att de oxiderar. Denna färg skrapar man bort på en av sidorna när man ska börja använda eldstålet. Varje gång man använder eldstålet så blir det lite tunnare, och är man lite ovan så brukar det gå åt mer material för att få fart på en eld. Men ett eldstål med en diameter på 10 mm sägs kunna användas 10 000 gånger, så det är inget slit och släng-föremål. Och detta är kanske tur, eftersom cerium, lantan, neodym och praseodym alla är sällsynta metaller, vars gruvbrytning är förknippade med miljöproblem.

”Det finns inga dåliga väder, det finns bara dåliga kläder” är en sliten klyscha, men den stämmer faktiskt ganska bra. När du ska klä dig för att klara kyla behöver du fundera på vad det är för väder, vad det är du ska göra utomhus och hur länge du ska vara ute. Har du rätt kläder så kan du klara dig ganska bra utan att frysa.

Om vi först tittar på tiden du är ute, så är det inte automatiskt farligt att frysa en kort stund. Det finns forskning som pekar på att om du utsätter dig för kyla en timme per dag så ökar mängden brunt fett i din kropp, vilket både ökar din tålighet mot kyla och hjälper dig att gå ner i vikt. Alltså: ska du bara vara ute en kortare stund så är det okej även om du har lite för lite kläder på dig. Men eftersom denna blogg brukar handla om att vara förberedd på oväntade situationer, får du inte glömma att den korta stunden du tänkt vara ute kan bli mycket längre om det händer något. Du kanske bara har en kort promenad till bussen, men så blir det stora förseningar och du får stå och vänta länge. Eller om du går ut för att hämta något i förrådet och lyckas bli utelåst.

Hur mycket du rör dig när du är ute är också avgörande för hur du behöver klä dig. Ska du gå en rask promenad så kommer du att få upp värmen efter en stund. Du kan därför välja att klä dig så att det är lite kyligt de första minuterna. Minns förra stycket om att det inte är farligt att frysa en liten stund. Detta är ännu viktigare att tänka på om du ska göra något riktigt ansträngande som att springa eller åka skidor. Möjligen kan du ta på en tröja eller jacka som du tar av när du börjar svettas. Svårare är det om du omväxlande arbetar hårt och vilar, t.ex. vid vissa kroppsarbeten eller idrotter. Om du börjar svettas så kyler svetten av din kropp och du kan snabbt bli kall när du slutar anstränga dig. För att mildra detta problem, undvik att ha bomull närmast kroppen eftersom det kyler när det är fuktigt. Underställ av polyester och polypropylen är bättre eftersom de leder bort svetten från kroppen. Ännu bättre är merinoull eftersom kläder av detta material håller värmen även när det är fuktigt.

Att hålla dig varm när du står helt still, går att göra om du använder lager på lager-principen. Om du exempelvis har undertröja, tröja och jacka så får du tre lager. Kroppen kommer att värma upp luften innanför det innersta lagret och utomhuskylan kyler det yttersta luftlagret. Men stillastående luft leder värme ganska dåligt, så om du har ett eller flera luftlager mellan dessa två lager så minskar du mängden värme som försvinner från kroppen. Mycket värme kan också försvinna ner i marken beroende på vad du står på för underlag och vad det är för material i skorna. Behöver du hålla i vapen eller i metallredskap så leder dem bort värme från händerna.

Vädret påverkar förstå väldigt mycket hur mycket du fryser. Kroppen värmer upp luften närmast huden i t.ex. ansiktet och så länge det är vindstilla så ligger det som ett centimetertjockt lager och hindrar fortsatt avkylning. Men så fort det börjar blåsa så byts denna luft hela tiden, vilket gör att huden behöver värma upp ny luft och därmed tappar kroppen värme. På samma sätt blir det med kläderna på kroppen om de inte är vindtäta. Luften i de olika lagerna byts då ut av vinden och kroppen kyls av.

Fuktig luft leder värme bättre än torr luft vilket gör att kroppsvärmen snabbare avges till luften när den är kall och fuktig. Om du inte har regnkläder när det börjar regna kan det få samma konsekvens som när du blir blöt av svett: vattnet behöver värme för att avdunsta och den värmen tas från din hud. Om du blir genomblöt av regn eller om du ramlar i vattnet så kan du frysa ihjäl på några timmar även om det är så varmt som 5 – 10 grader. Även blöt snö kan ha samma effekt som regn och därför kan man ibland frysa mer vid 5 plusgrader och blötsnö än vi 5 minusgrader och torr snö.

Jag personligen är väldigt känslig mot blöta fötter och är hellre blöt om övriga kroppen. En quickfix om dina skor är blöt är att byta till torra strumpor (kan vara värt att ha i din everyday-carry), trä en plastpåse över varje fot och sedan stoppa ner fötterna i skorna igen. Det håller dig inte torr jättelänge eftersom du kommer att svettas ganska mycket om fötterna, men det kan vara en liten hjälp tills du har möjlighet att byta skor.

Sammanfattning:
Välj kläder efter väder.
Ha inte för varma kläder om du ska röra på dig.
Undvik blöta eller fuktiga kläder mot kroppen.
Skydda dig mot vind.

Moderna bilar brukar vara lätta att starta. Men när det är riktigt kallt kan din bil vara mer svårstartad och då finns det några saker du kan testa:
Kolla att kablarna och kontakterna sitter fast ordentligt på batteriet. Ser du tecken på korrosion på kablarna eller kontakterna, så behöver du rengöra dem för att batteriet ska fungera korrekt.
Slå av AC/värme, strålkastare och bilstereo och allt annat som använder batteriet. Om du stänger av dem så kommer batteriet att fungera bättre när du startar bilen. När bilen sen startar låter du motorn gå lite innan du sätter på dem igen, annars riskerar du att batteriet dör.
Om det låter som att det är tungt för motorn att gå runt när du slår på tändningen så kan det bero på att det är dåligt med motorolja. Det skapar det ett väldigt tryck på batteriet för att starta motorn och om det är kallt ute eller batteriet är i dåligt skick kommer du aldrig att få igång bilen. Dra ut oljestickan och kontrollera oljenivån. Om nivån skulle visa sig vara låg, fyll på innan du försöker starta igen.

Även om du inte har några problem att starta bilen så finns det ändå några saker att tänka på vid kallt väder:
Det finns många fördelar med att ha en elektrisk motorvärmare och kupévärmare på vintern. Motorn blir varm snabbare vilket ökar livslängden på den och avgasreningen sätter igång fortare. Dessutom är det skönare att sätta sig i en uppvärmd bil. Motorvärmaren är som mest effektiv vid 1–1,5 timmars inkoppling, att slå på den tidigare än så är oftast onödigt. Däremot är bränslebesparingen du får av att använda en motorvärmare försumbar.
Har du inte motorvärmare, så tänk på att bilen släpper ut väldigt mycket onödiga avgaser om motorn står på tomgång medan du skrapar rutorna. Avgaserna renas nämligen inte förrän katalysatorn kommit upp i 200 grader. Motorn mår bättre av att värmas upp genom att köras på låga varvtal.
Skaffa en bra snöskrapa, och en bra snöborste. Undvik snöskrapor med egg av metall, de kan repa glasen. Har du en lite större bilmodell kan du behöva skrapa och borste med ett långt skaft för att komma åt överallt.
Borsta bort snö från motorhuven, så slipper du att den blåser upp på din egen vindruta. Snön på bilens tak måste ta bort så den inte blåser av och träffar vindrutan på bilarna bakom, det är det lag på. Snön på glaset till strålkastarna och baklyktorna och registreringsskyltarna ska också bort enligt lag. Dessutom ser du mycket bättre om det inte finns snö på strålkastarna. Men skrapa inte strålkastarglasen, de är oftast gjorda i plast och blir lätt repade.

Utrustning som du bör ha liggande i bilen under vintern.
Det är alltid jobbigt att få problem med bilen, och extra jobbigt om du får det när det är kallt ute. Har du dessutom slut på batteri i mobilen så kan det plötsligt handla liv om och död. Visst är det viktig att vara förberedd när du åker på fjällsemester. Men glöm inte att det kan hända något en vanlig dag när du åker till jobbet i kavaj och lågskor.

Därför är det bra att ha:
Varningstriangel (det är det lag på)
extra spolarvätska (som klarar låga temperaturer)
snöskyffel
en påse grus (att hälla under däcken om du slirar)
reflexväst
startkablar
bogserlina
ficklampa (gärna en som man laddar genom att veva så behöver du inte oroa dig för att batteriet är slut)
powerbank (för att ladda mobilen)
däcklagningsspray
handskar
varma skor
varm jacka
mössa
filt eller sovsäck
choklad, godisbar eller kakor (även om man inte hinner svälta ihjäl under en natt så hjälper sötsaker till att få upp värmen i kroppen)
nödtoalett (P-bag, Portapotty eller liknande som du kan kissa i utan att lämna bilen)