Det har på senare tid börjat talas om lågintensiva kriser i samband med samhällsberedskap. En lågintensiv samhällskris är en samhällsstörning som, precis som andra kriser, drabbar stora delar av samhället, hotar mänskligt liv, naturresurser, infrastruktur och/eller materiella tillgångar.

Lågintensiva kriser kallas också diffusa kriser. Exempel är pandemier, klimatförändringar, andra miljökatastrofer eller okontrollerad brottslighet. De är gradvis tilltagande och det det är svårt att säga ett datum för när de startar eller att, även i efterhand, avgöra när de går från att vara ett avgränsat problem till en kris. Det kan även vara svårt att avgöra när en lågintensiv kris är över.

Inledningen till en kan vara en eller flera problem som först inte verkar så allvarliga. Även högintensiva kriser som exempelvis andra världskriget, oljekrisen 1973 och Rysslands invasion av Ukraina 2022 har också ett antal mindre händelser som leder upp till dem, men skillnaden är ett det finns ett tydligt datum för när krisen börjar, ett före och efter.

Lågintensiva kriser får en att tänka på analogin med den kokta grodan. Om man lägger en groda i en kastrull med vatten och värmer vattnet så kommer grodan att hoppa ut när det blir för varmt. Men om man värmer vattnet väldigt långsamt så kommer grodans kropp att anpassa sig och inte hoppa ut förrän det är för sent och grodan dör.

En annan gammal berättelse som kan vara relevant är den om pojken som ropar ”varg” för att skämta med byborna. När han gjort det några gånger slutar de att lyssna på honom, även när vargen kommer på riktigt. På samma sätt matas vi med varningar för farliga saker och det är väldigt svårt att avgöra vilka varningar som måste tas på allvar.

Ett närliggande begrepp är polykris, när flera kriser samtidigt drabbar ett samhälle. Var och en av kriserna kanske skulle kunna hanteras, men när det blir tre eller fler kan det bli ohanterligt.

Solenergi har blivit en av de mest populära och hållbara energikällorna idag. Med den ökande medvetenheten om klimatförändringar och behovet av att minska vår beroende av fossila bränslen, är det ingen överraskning att människor över hela världen söker efter sätt att dra nytta av solenergi. Den solenergi som träffar jordytan under en timme är lika stor som den energimängd hela världens befolkning använder under ett halvår, så det finns stor potential i solenergi.

Med solpaneler på taket av din bostad är du inte bara mer miljövänlig, du är även bättre rustad för en kris eftersom du är mindre beroende av elnätet. Även små, bärbara solpaneler är viktig krisutrustning, eftersom de ger dig möjlighet att ladda din mobiltelefon eller annan viktig elektronik.

Solpaneler är mycket användbara även när det inte är krisläge. Med en bärbar solpanel på utsidan av packningen kan du ladda mobilen när du är ute och vandrar, paddlar eller cyklar. Har du dessutom med dig en powerbank kan du ladda den dagtid och därifrån ladda mobilen under natten om du vill.

Ju större yta solpaneler har desto högre effekt (fler watt). Utgången från solpanelen är vanligen 5V USB eller möjligen USB-C, men det kan också 12 V i form av cigarettändaruttag eller krokodilklämmor för att ladda ett bilbatteri.

4 bra saker med bärbara solpaneler

1. Mobilitet och bekvämlighet: En av de stora fördelarna med bärbara solpaneler är deras mobilitet. Oavsett om du är på en campingresa, på vandring eller bara njuter av en picknick i parken, kan du enkelt ta med dig dina solpaneler. Dessa enheter är vanligtvis lätta och kompakta, vilket gör dem enkla att transportera.
2. Oavbruten ström under utomhusaktiviteter: För dem som älskar att vara utomhus, kan bärbara solpaneler vara en räddare i nöden. Du kan ladda dina mobiltelefoner, kameror, bärbara högtalare och andra elektroniska enheter även när du är långt ifrån elnätet. Medan traditionella batterier eller powerbanks kan ta slut efter ett tag, fortsätter solpaneler att generera energi så länge det finns solljus tillgängligt. Det ger dig möjlighet att vara uppkopplad och njuta av dina favoritaktiviteter utan att oroa dig för batteriets livslängd.
3. Ger ökad krisberedskap: Solpaneler går att använda även vid ett strömavbrott. Många modeller behöver heller inte direkt solljus för att ge elektricitet, utan fungerar även när det är mulet.
4. Hållbarhet och miljövänlighet: Solenergi är en av de mest hållbara energikällorna, den är helt förnybar och obegränsad. Genom att använda bärbara solpaneler minskar du ditt koldioxidavtryck och minimerar behovet av att använda icke förnybara energikällor.
5. Utbildning och medvetenhet: Bärbara solpaneler erbjuder också en möjlighet till utbildning och medvetenhet. Genom att använda dessa enheter kan du lära dig mer om solenergi, dess funktion och fördelar. Du kan bli en ambassadör för hållbar energi.

Känns det tommare i plånboken inför semestern i år än tidigare år? Du är inte ensam, många svenskar har ovanligt lite pengar på kontot just nu. Det är aldrig roligt att inte ha råd att ordna en minnesvärd semester för familjen, men det finns mycket du kan göra utan att ruinera dig.

Stanna i Sverige

Det kan kännas lockande att flyga eller bila till något annat land för att få nya perspektiv, men den svenska kronan har väldigt lågt värde just nu, så om ni inte måste lämna Sverige, gör inte det.

Bo på vandrarhem

Många vandrarhem i Sverige har bra standard och priset för en natt är ofta hälften av vad det kostar att bo på hotell. Ibland finns det rum med 6 eller 8 bäddar, så är ni många i familjen eller är beredda att dela rum med främlingar, så går det att få ner priset ännu mer.

Tälta

Att sova åtminstone någon natt i tält sparar väldigt mycket pengar och gör att ni kommer väldig nära naturen. Att tälta är ett perfekt sätt att öva på sin krisberedskap, plötsligt har du inte tillgång till elektricitet, rinnande vatten eller toalett. Vill man ha lite mer bekvämlighet så kan man tälta på en campingplats där det finns dusch och toalett.

Åk buss

Det finns några bussbolag som har flera avgångar per dag mellan de större städerna i Sverige och biljetten brukar kosta 200-500 kr. Bussar är lite långsammare än tåg (när inte tågen krånglar) och det är svårt att gå omkring när man behöver sträcka på benen, men bussarna är oftast fräscha med bekväma säten.

Ta med dig mat

Om ni är ute och bilar är det lätt att lunchpausen blir på någon snabbmatsrestaurang eller vägkrog. Även om restaurangpriserna inte har stigit lika mycket (i procent) som priserna i matbutikerna så är det ganska dyrt att äta ute. Det finns många natursköna rastplatser där ni kan äta medhavd matsäck. Orkar ni inte stå och göra iordning mat på morgonen när ni har mycket att packa in i bilen? Köp självvärmande rätter till hela familjen och så har ni varm mat på mindre än 10 minuter när ni stannat vid rastplatsen.

På vandrarhem brukar det finnas spis och kylskåp att låna så att ni kan laga er egen mat. Om ni tältar tar ni med ett stormkök med gas eller sprit. Lita inte på att det går att göra en lägereld som ni kan laga mat på, det är ofta eldningsförbud i Sverige på somrarna. Frystorkad mat är inte så billigt per portion, men är väldigt smidigt att tillaga.

En bug out-location eller evakueringsplats är en plats dit en person eller en grupp människor kan fly till vid en kris eller en nödsituation när det inte längre är säkert att bo i sitt hem . Ofta är ens bug out-location en plats som är avlägsen från stora städer och befolkade områden, och som kan erbjuda skydd, mat och vatten under en längre period.

Det finns olika anledningar till varför man kan behöva fly till en bug out-location. En naturkatastrof, en terrorattack eller en ekonomisk kris är några exempel på situationer där man kan behöva ta tillflykt till en annan plats. Det kan också vara att infrastrukturen av någon anledning slagits ut, så att det inte längre finns elektricitet, vatten och/eller avlopp i bostaden. I dessa lägen kan det vara svårt att överleva i en stad eller i ett tätbebyggt område.

När man väljer en bug out-location är det viktigt att tänka på ett antal faktorer. För det första behöver platsen vara tillräckligt avlägsen från befolkade områden för att minimera risken för våldsamheter och konflikter med andra överlevande. Det är också viktigt att ha tillgång till rent vatten, mat och andra förnödenheter för att kunna överleva under en längre tid.

Andra faktorer att tänka på när man väljer en bug out-location inkluderar säkerheten på platsen, tillgången till sjukvård och eventuella naturkatastrofer som kan påverka området. Det är också viktigt att tänka på transportmöjligheter till och från platsen och att ha en plan för att skydda sig själv och eventuella medresenärer på vägen.

En bug out-location kan vara en egen bostad eller ett hus som man har hyrt eller köpt för ändamålet. Det är viktigt att ha en väl utrustad och förberedd plats för att kunna hantera eventuella nödsituationer på ett effektivt sätt. Det kan innebära att man har lager av mat och vatten, en generator för att kunna producera el och andra verktyg och utrustning som kan hjälpa till vid behov.

Att ha en bug out-location kan vara en del av en större överlevnadsstrategi som också inkluderar att ha en nödförråd i hemmet, att kunna försörja sig själv och sin familj genom jordbruk eller andra självhushållningsmetoder och att ha en kommunikationsplan för att hålla kontakt med andra överlevande.

Det är viktigt att ha en väl genomtänkt plan för hur man ska använda en bug out-location och vad man ska göra om man blir tvungen att fly dit. Det kan innebära att man tränar på att ta sig dit och att man har en checklista med all utrustning och förnödenheter som man behöver ta med sig. Det kan också vara en god idé att ha en back-up plan om man inte kan ta sig till sin bug out-location.

P4 rapporterade förra veckan siffror från Giftinformationscentralen om att rekordmånga (105 st) behövt sjukhusvård efter att ha drabbats av kolmonoxidförgiftning. Den troliga anledningen till ökningen är att många har försökt värma upp sin bostad på nya sätt med anledning av de höga elpriserna.

Koldioxid

Vid förbränning av alla vanliga bränslen (ved, kol, gasol, fotogen, bensin, diesel, etc.) bildas koldioxid, CO2. Koldioxid kan vara dödligt, men inte förrän i väldigt höga halter. Koldioxidhalten i atmosfären ligger på drygt 400 ppm = 0,04%, men i ett rum med dålig ventilation är det inte ovanligt att halten överstiger 1000 ppm bara genom människors utandning. Koldioxiden är luktlös och vid höga koldioxidhalter blir du trött och kan få huvudvärk, men inte förrän nivåerna närmar sig 100 000 ppm = 10% är de dödliga.

Kolmonoxid

Kolmonoxid (kallas även koloxid), CO, är däremot dödligt vid så låga halter som 800 ppm. Kolmonoxiden binder väldigt hårt till hemoglobinet i blodet, som normalt används för att transportera syre. Kroppen kan då inte ta upp syre vilket snabbt leder till döden. Kolmonoxid bildas vid förbränning när det är brist på syre, exempelvis i ett stängt rum och gasen har ingen lukt, så du märker inte när den bildas. Tecken på kolmonoxidförgiftning är huvudvärk, illamående, yrsel, trötthet eller hjärtklappning.

Fel som kan ge kolmonoxidförgiftning

Det brukar varje år förekomma något dödsfall i Sverige på grund av kolmonoxidförgiftning i husvagn. Andra misstag som kan leda till kolmonoxidförgiftning är att att inte öppna spjället i en öppen spis eller kamin, att elda i en kolgrill inomhus eller att använda en fotogenkamin eller gasolkamin i ett sovrum med stängd dörr. Även defekta gasolkylskåp och gasolspisar i husvagn, båt eller en liten stuga kan leda till kolmonoxidförgiftning.

Detektorer

Det finns olika typer av detektorer för att upptäcka problem med förbränningen.

Oxygen depletion sensors, ODS, mäter syrehalten som normalt är 21% i luft och reagerar om den sjunker under 18,5%. Gasolkaminer har ofta en sådan funktion som mekaniskt stänger av förbränningen när syrehalten blir för låg.

Kolmonoxiddetektorer mäter istället halten av kolmonoxid i luften. För konsumenter finns lättanvända larm att köpa för cirka 500 kr.

Så slipper du förgiftning

Använd bara utrustning som är gjord för inomhusbruk, använd inte kolgrill eller gör en lägereld inne. Det finns spritkök, gasolkök, spritkaminer, gasolkaminer och fotogenkaminer som går att använda inomhus.

Se till all skorstenen är sotad och provtryckt och att spjället är öppet om du ska elda i kamin, kakelugn eller öppen spis.

Ha dörren öppen eller ett fönster på glänt när du använder en fotogen- eller gasolkamin. Stäng av den innan du går och lägger dig.

Konservburkens historia

Konservburkar har använts för att förvara mat sedan början av 1800-talet. Tidiga burkar var hoplödda med en bly/tennblandning, men denna kan leda till förgiftning så den metoden övergavs. På 1920-talet hade tillverkningsprocesserna förbättrats så mycket att mat i konservburk var något som alla hade råd med. Konservburkar är ofta tillverkade av förtennad plåt och ibland kan de ha ett plastlager på insidan för att inte innehållet ska reagera med metallen.

Tillverkning av konservburkar

Vissa konservburkar har inget separat bottenstycke och heller ingen sidosöm utan pressas ur ett enda stycke, på samma sätt som de flesta ölburkar. Fiskkonserver är ofta tillverkade på detta sätt. Burkar som istället har en separat bottenplatta och en fog på sidan tillverkas genom att en plåt böjs till ett rör och svetsas ihop för att få en helt tät sidosöm. Burkens botten svetsas vanligen inte fast utan fästs genom att bottenplåten och sidoplåten böjs och kläms ihop. På samma sätt fästs locket när burken är fylld. Tidigare har det alltid krävts någon typ av konservöppnare för att öppna burken , men nu har många burkar en öppningsfunktion där man bara drar i en ring.

Vad kan göra maten dålig?

Mikroorganismer som bakterier och mögelsvampar kan göra maten otjänlig. Traditionellt har man använt syra, salt eller socker för att skapa en miljö där skadliga bakterier och svampar inte kan växa. Fettet i mat härsknar med tiden om det kommer i kontakt med luftens syre. Solljus kan bryta ner livsmedel eller åtminstone vitaminerna i det. Konservburkar som inte har ett plastlager på insidan kan läcka tenn om syre kommer in. Tenn är inte giftigt men kan ge magproblem vid höga halter.

Våtkonserver

Innehållet i konservburkar är vanligen vått, exempelvis krossade tomater, frukt i sockerlag, fiskbullar, ärtsoppa. Vid tillverkningen fylls burken ända upp så att det inte finns plats för någon luft, försluts och värms upp till någonstans mellan 110 och 135 grader en kort tid. Uppvärmningen dödar alla bakterier och sporer som kan finnas i maten. Bäst före-datum är ofta satt till 2 år från tillverkningsdatumet, men de flesta konserver håller nog betydligt längre. Vad som kan hända är att konsistensen ändras, exempelvis genom att innehållet separerar, men det är inget som gör maten oätlig.

Torrkonserver

Konservburkar kan också användas för att förvara frystorkad mat, både enskilda råvaror och färdiga rätter. Burkarna fylls då vanligen inte ända upp till kanten utan istället stoppas en syreabsorbent i burken för att ta hand om syret som blir kvar när burken förseglats. Eftersom den frystorkade maten inte innehåller någon fukt, syret har tagits bort och burken varken släpper in syre, fukt eller ljus, så får maten extremt lång hållbarhet. Bäst före-datum brukar vara satt till 15 eller 25 år beroende på tillverkare, men det handlar nog mest om hur långa tester som har körts. Det finns inget som talar för att maten inte skulle vara fullt ätbar efter dubbelt så lång tid.

Buckliga burkar

Innehållet i en konservburk påverkas vanligen inte av att det blir en buckla på sidan. En rundad buckla är inte nog för att bryta förseglingen så att luft kommer in. Om burken har en plastbeläggning på insidan är den flexibel så att den fortfarande håller tätt även om burkens sida får en buckla. Vad man däremot ska vara mer försiktig med är om bucklan är skarp så att det bildas ett veck eller om bucklan är i vid en skarv, framför allt vid toppen och botten, men sidosömmen skulle också kunna påverkas av en buckla. Då kan det uppstå små hål som kan göra att syre tar sig in till innehållet. Inte heller rostiga burkar kan betraktas som helt säkra.

Sammanfattning

– Både torrvaror och våtkonserver i konservburkar har mycket lång hållbarhet. Du kan antagligen dubbla hållbarhetstiden som står på burken.
-Konserver blir oftast inte påverkade av små bucklor utan är fortfarande säkra att äta.

Sawyer Mini mot LifeStraw Flex

I den första duellen ska vi jämföra Sawyer Mini, som är det överlägset mest sålda filtret i Överlevnadsbutiken, med LifeStraw Flex Bottle.

Båda filtren är väldigt lätta och behändiga. (17 cm, 52 g för LifeStraw Flex och 14 cm, 48 g för Sawyer Mini – utan flaskor). Båda filtren använder sig av hålfibertextil med noga kontrollerad porstorlek (0,1 mikrometer för Mini och 0,2 mikrometer för Flex) som tar bort parasiter, bakterier och mikroplaster. Inget av dem klarar att ta bort virus ur vattnet. Flex har däremot ett kolfilter, som delvis tar bort lukt, smak och vissa kemikalier.

LifeStraw Flex kan rena ca. 2000 liter innan det sätter igen, vilket är i samma storleksordning som de flesta filter på marknaden. Sawer Mini klarar däremot sanslösa 378 541 liter (100 000 gallons). Anledningen är att deras fibrer har kraftigare väggar och tål att backspolas med rent vatten för att skölja bort partiklar som annars med tiden täpper till filtrets porer. Kolfilter går inte att använd alls lika många gånger och kolfiltret i Flex klarar ca. 100 liter, men det finns utbytesfilter att köpa och filtret är fortfarande effektivt mot mikroorganismer även när kolfiltret är förbruket.

Flödeshastigheten beror på hur hårt man pressar på flaskan för att trycka vattnet genom filtret och det förekommer olika siffror för de båda filtren. För Mini anges upp till 1 liter per minut och för Flex ca. en halv liter per minut, vilket är något långsammare än andra filter på marknaden

Med båda filtren medföljer en hopvikbar flaska som går att skruva fast på filtret. Ett enkelt sätt att använda filtren är att fylla flaskan med sjövatten, skruva fast filtret och klämma på flaskan för att hälla upp dricksvatten i ett glas. Flaskan som följer med Flex är av högre kvalitet, rymmer mer och har större öppning, vilket gör den lättare att fylla. Men när man monterar filter sticker det in i flaskan , vilket gör det svårt att få ut allt vatten i flaskan. När man använder Flex med en PET-flaska monteras det på utsidan, precis som Sawyer Mini.

Sawyer Mini kostar 469 kr hos Överlevnadsbutiken och LifeStraw Flex bottle kostar 529 kr.

Sammanfattning:
Pris, storlek och vikt är ungefär samma för båda filtren.
Flaskan till LifeStraw Flex är större och av bättre material, men är svår att tömma helt.
Flex har ett kolfilter.
Sawyer Mini räcker mycket, mycket längre

LifeStraw Mission mot Katadyn BeFree

I duell nummer två möts två gravitationsfilter som båda är relativt nya på marknaden.

LifeStraw Mission är ersättningsprodukt för LifeStraw Family som hade en mer hinkliknande vattenbehållare. Katadyn BeFree ersätter Katadyn Gravity Camp och Base Camp, vilka i sin tur ersatte Katadyn Camp.

Både LifeStraw Mission och Katadyn BeFree använder gravitation för att pressa vattnet genom ett filter av hålfibertextil. Men där porstorleken på BeFree är 0,1 mikrometer så är porstorleken i Mission 0,02 mikrometer, vilket är tillräckligt för att även filtrera bort virus ur vattnet. Den mindre porstorleken betyder att flödeshastigheten hos Mission bara är 0,2 liter per minut mot 2 liter/minut för BeFree.

BeFree finns med vattensäck på 6 eller 10 liter där den mindre varianten kostar 1299 kr. Mission finns med 5- och 12-liters vattensäck och 5-litersvarianten kostar 1599 kr.

Mission är ett riktigt lättviktsfilter (370 g för 5-litersversionen), men får ändå stryk av BeFree, som väger smått otroliga 177 g (6 liter). Mission klarar 18 000 liter, medan BeFrees filter behöver bytas efter 1 000 liter. Utbytesfilter till de båda filtren kostar 500 – 1000 kr.

Sammanfattning:
Storlek och vikt är ungefär samma för båda filtren.
Katadyn BeFree är några hundralappar billigare.
LifeStraw Mission tar bort virus och räcker mycket längre.
BeFree filtrerar mycket snabbare.